Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur samhällskunskapslärare uppfattar och tolkar det medborgarbildande uppdraget i Sverige samt hur de tar sig an och implementerar politiska kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, som ett led i ämnesdidaktiska överväganden. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för denna studie utgår från att lärares didaktiska reflektioner och överväganden grundas på hur de tolkar sitt undervisningsämne och att det är en ständigt pågående och cirkulär process. Vidare har även Mouffes definition av politik samt Hess definition av kontroversiella samhällsfrågor använts för att både avgränsa och synliggöra att det krävs diskussion och motsättningar för att utveckla demokratin. Åtta samhällskunskapslärare har deltagit via semistrukturerade intervjuer och deras utsagor har bearbetats och analyserats genom tematisering. Studiens resultat visade att det medborgarbildande uppdraget tolkades som en viktig förberedelse för eleverna men visade även att det fanns skillnader mellan lärarnas förväntningar. De deltagande lärarna beskrev att samhällets komplexitet och motsättningar behöver förstås och att eleverna behöver möta detta genom diskussion och samtal för att mejsla fram väl genomtänkta och övervägda ställningstaganden, vilka blir till verktyg för att både värna om och utveckla demokratin.

This essay relates to the field of study which in an international context, since the 1970s has been termed controversial issues education. My essay deals with how controversial issues are handled within the teaching of social and religious studies at juvenile detention centres. The central questions are: 1. Which topics do the teachers identify as potentially controversial and in which ways do these relate to religion? 2. Which strategies for teaching controversial issues do the interviewed teachers use, promote, or reject? Previous research has indicated that there is a direct correlation between controversial issues in education and the health of a society’s democracy. Preceding research has also suggested that it’s common for teachers to avoid potentially sensitive subjects in their teaching, both in a Swedish and international context, and that it’s a typical trait for Swedish teachers to pursue neutrality in their teaching. Controversial issues education is a growing field of study in Sweden – though no prior studies have been done on these issues in relation to the education of detained youth, which is a gap this essay intends to fill. My research has been carried out through focus group interviews with teachers, and the material has been thematically analysed with support from field-oriented theories. Prominent results have been that intrareligious questions of interpretation are particularly related to controversy among these young men. As well as that the teachers rely on their relationships to the students on the one hand and on their own professional ability to fashion their teaching against their student base on the other. My results suggest that both potentially controversial topics, and the strategies that the teachers advocate differ in part from what prior research of controversial issues in Swedish education has suggested.

Den här studien har studerat bolaget British American Tobacco ABs serie nikotinportioner LYFT. Nikotinportioner påminner om det traditionella portionssnuset men omfattas inte av de lagar som förhindrar marknadsföring av produkter innehållandes tobak. Studien fokuserar på att undersöka på vilket sätt LYFTs marknadsföringsaktiviteter på Instagram påverkar individens attityd mot nikotinportioner. Studien bygger på en kvantitativ undersökning utförd genom en egenkonstruerad enkätundersökning. Enkätens respondenter exponerades i samband med besvarandet för marknadsföringsmaterial hämtat från LYFTs instagramprofil. Enkäten grundas i det teoretiska ramverket Tri-component model som genom de tre oberoende variablerna kognitiv, affektiv och konativ påverkar den beroende variabeln attityd, vilket enligt modellen har en påverkan på individens beteende. Resultatet från undersökningen visar att den affektiva komponenten har ett positivt samband med attityd, medan de övriga två komponenterna, kognitiv och konativ, inte uppvisar något samband. Den affektiva komponenten har således störst betydelse gällande att påverka individens attityd mot LYFTs nikotinportioner genom marknadsföring på Instagram.

I den här studien har vi valt att undersöka hur lärare i årskurs 7–9, i en ämnesintegration mellan historia och samhällskunskap, undervisar om kontroversiella frågor såsom terrorism. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fem verksamma lärare i årskurs 7–9. Vi har sedan valt att analysera vårt material utifrån vårt teoretiska ramverk som grundas på Björn Anderssons modell för hur ämnesintegration främjar det vardagliga och vetenskapliga kunnandet. Resultatet visar att lärare anser att det finns en naturlig integration mellan ämnena historia och samhällskunskap. Dock poängterar lärarna att ämnesintegration blir problematiskt om det inte är välplanerat, med tanke på kursplanens uppbyggnad där varje ämne har separata förmågor och kunskapskrav. Begreppet terrorism berörs inte i större utsträckning i läroplanen, därför bortser lärarna från det. Resultatet visar också att lärare inte ser terrorism som ett kontroversiellt ämne, men de poängterade att det kan bero på huruvida skolans upptagningsområde är homogent eller heterogent. En generell slutsats som kan dras utifrån vårt resultat är att lärares förtrogenhet med kursplanen kan resultera i att viktiga aktuella samhällsfrågor faller bort. En ytterligare slutsats är att skolornas homogenitet eller heterogenitet kan påverka huruvida ämnen upplevs kontroversiella eller inte. Vi vill understryka att vår undersökning är begränsad och att det behövs fler undersökningar inom ämnet för att undersöka lärares uppfattning om kontroversiella frågor och huruvida lärare väljer att arbeta med ämnesintegration.

Ett centralt mål för ämnet samhällskunskap är att skolan ska lyfta och arbeta med ämnen som kan anses vara kontroversiella. Kontroversiella ämnesområden är baserade på individens ställningstagande och värderingar i olika ämnen och frågor. Syftet med denna undersökning är att med hjälp av kvantitativ webbenkätundersökning, teorier och tidigare forskning, undersöka lärarnas erfarenheter och synsätt kring olika kontroversiella frågor. Resultatet från enkätsvaren visar att olika centrala begrepp i ämnet samhällskunskap, som till exempel makt, politik, genus och jämställdhet, kan ses som kontroversiella och kan skapa spänningar i klassrummet. Lärare i undersökningen upplevde att de kontroversiella ämnesområdena skiljdes åt beroende på elevgrupp och vilken skola man arbetade på. Lärare nämner effektiva metoder och strategier som de använder i samband med undervisning om kontroversiella ämnesområde. Metoderna som lärare använde sig av bygger på olika kommunikationsstrategier.

Syftet med denna uppsats är att genom semiotisk analys undersöka hur döden illustreras av Svein Nyhus i bilderboken Roy (Dahle 2009), som riktar sig till barn i åldern 6–9 år. Detta för att se hur illustrationerna kan vara skapade för: barnet, den vuxne samt som bidrag till samtalet dessa för när de läser bilderboken. I relation till uppsatsens problemområde: där vuxna tenderar att ha svårt att diskutera mer kontroversiella ämnen och livsfrågor med barn; undersöks den potential illustrationerna i bilderboken har att bemöta denna problematik och erbjuda lösningar. Detta diskuteras i relation till teorier om: bilderboken som terapeutiskt verktyg, barnpsykologi om döden samt bilderbokens dubbla tilltal. Resultatet av analysen visar på att det finns en stor potential för illustratören att skapa illustrationer på flera olika differentierings- och associationsnivåer, vilka talar till barnet, den vuxna medläsaren och som bjuder in till ett samtal mellan dessa. Ett sätt att göra detta är genom interaktion mellan olika individer och visuella element samt genom ett återkommande användande av abstrakta genomtänkta detaljer. Denna kunskap kan appliceras av de som utövar yrkesroller inom kommunikation och design; där en fått i uppdrag att visualisera mer kontroversiella ämnen för barn.

Syftet med studien var att ge ökad förståelse för hur influencer marketing av kontroversiella produkter inverkar på influencers och företags varumärkesimage. Syftet har uppnåtts genom besvarandet av forskningsfrågor rörande sociala medie-användares uppfattning av influencers personliga varumärke, företags varumärke samt eventuella skillnader mellan uppfattningarna. Studien har underbyggts av litteratur inom bland annat: varumärkesimage, influencer marketing, kontroversiella produkter samt varumärken och varumärkesuppbyggnad. För att uppnå syftet har en enkätundersökning via e-post genomförts. Enkäten besvarades av 1040 studenter vid Luleå Tekniska Universitet, varav 1018 bedömdes relevanta för studiens resultatdel. I enkäten fick respondenterna se ett exempel på influencer marketing av en kontroversiell produkt och sedan placera sig på en svarsskala. Svarsskalan sträckte sig från negativa känslor/bedömningar till positiva känslor/bedömningar för samtliga beståndsdelar som utgör varumärkesimage enligt Kellers modell för kundbaserat varumärkeskapital. Respondenterna fick svara på likadana frågor för både företag och influencer. Studien konkluderade att marknadsföring av kontroversiella produkter via influencer marketing har negativ inverkan på influencers och företags varumärkesimage. Studien påvisade även att influencers varumärkesimage verkar ta mer skada än företags vid marknadsföring av kontroversiella produkter via influencer marketing.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning dåde känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ettkomplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhälletsmångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna skautveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att,utifrån olika forskningsanalyser, ta fram de metoder och förhållningssätt som kan hjälpa lärare attvåga ta sig an de kontroversiella frågor i sin undervisning som man helst undviker. Våra metoderhar varit att analysera forskningsanalyser som behandlar detta område och utifrån dessa har vi tagitfram de förhållningssätt och didaktiska valen som främjar undervisningen inom detta område.Resultatet vi kom fram till är att eleverna utvecklar sin förståelse för människors olikheter genomatt främst arbeta med öppna diskussioner i klassen. Det är viktigt att läraren skapar en godgemenskap i klassen, genom att arbeta relationsfrämjande, och att ha ett professionellt och neutraltförhållningssätt för att få ut mest från dessa diskussioner. Det professionella och neutralaförhållningssättet är viktigt då detta inte ”placerar” läraren till en viss grupp utan läraren, som dendominerande aktören, skapar en balans i klassrummet, i diskussioner och visar en förståelse förallas värderingar.

Vi har undersökt hur samhällskunskapslärare på gymnasiet förhåller sig till kontroversiella frågor. Ämnesområdet valdes med tanke på samhällskunskapens potential för diskussioner i frågor som kan upplevas som kontroversiella. Syftet blev därför att undersöka hur samhällskunskapslärare upplever och hanterar kontroversiella frågor. Såväl skolmyndigheter som forskningsfältet är positivt inställda till kontroversiella frågor eftersom de kan utveckla elevers demokratiska kompetens samt hjälper läraren att göra ämnesinnehållet mer levande. Samtidigt existerar en aktuell debatt om i vilken utsträckning lärare uppmuntrar till diskussioner eller ifall de undviker att lyfta och bemöta kontroversiella frågor i klassrummet.        För att uppfylla ovan nämnda syfte utforskade vi först ämnesområdet genom relevant internationell och nationell forskning. Detta för att därefter klargöra begreppsdefinitionen och presentera våra teoretiska glasögon i form av de deliberativa och agonistiska samtalsteorierna. Resultatet visade att lärarnas tolkning av kontroversiella frågor låg nära de vi identifierat från forskningsfältet och att lärarna vi intervjuat generellt är positivt inställda till att arbeta med kontroversiella frågor. Vårt empiriska material för att utforska ämnesområdet består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju olika samhällskunskapslärare.

Denna studie undersöker lärarstudenters och nyexaminerade lärares resonemang och upplevelser av etiska konflikter i religionsundervisningen. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har data samlats in och analyserats för att identifiera mönster och teman. Resultaten visar att lärarna och lärarstudenterna betonar vikten av relationen mellan lärare och elev för att kunna hantera konflikter i religionsundervisningen. Vidare framkommer det att olika ämnen och frågor kan ge upphov till konflikter i klassrummet, såsom religionskritik, diskriminering och fientlighet. Denna studie bidrar till en ökad förståelse för de utmaningar som lärare och lärarstudenter står inför i religionsundervisningen och kan fungera som en grund för vidare forskning och utveckling av undervisningsmetoder.