Kontroversiella ämnesområden karaktäriseras av att individer gör olika ställningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utsträckning i media och därför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade ställningstaganden utifrån kritiskt tänkande. Syftet med denna studie var att undersöka lärares resonemang gällande potentiellt kontroversiella ämnesområden inom undervisning i naturkunskap på gymnasienivå. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i naturkunskap. Intervjuerna analyserades tematiskt och resultaten visade att det finns potentiellt kontroversiella ämnesområden inom naturkunskap. De områden som lärarna i någon mån ansåg kontroversiella var evolution, genteknik, klimat- och miljöfrågor, livsstil och hälsa, sex- och samlevnad samt vargfrågan. Diskussion var det vanligast förekommande metodvalet och målet var i stor utsträckning att få ställningstagande och kritiskt tänkande elever. Fyra av fem lärare gick in med inställningen att vara neutrala i samband med sin undervisning, detta visade sig dock inte vara enkelt i alla situationer. Alla lärare ansåg det viktigt att undervisa om kontroversiella ämnesområden och ingen sade sig ha undvikit denna typ av undervisning. Lärarna resonerar både om motiv till att undervisa om kontroversiella ämnesområden, till exempel till följd av det mediala fokus som finns idag, men de resonerar också om tillfällen att inta en mer försiktig inställning för att inte riskera att kränka elever. Utifrån lärarnas resonemang kom jag fram till att det finns tre typer av kontroversiella ämnesområden, områden som baseras på olika bevekelsegrunder (religion eller vetenskap), olika värderingar samt privata eller känsliga ämnesområden (sex- och samlevnad).

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur samhällskunskapslärare hanterar spontana kontroversiella frågor som kan uppstå i klassrummet och om dessa bidrar till en trygg klassrumsmiljö där eleverna känner att de kan ge uttryck för sina åsikter. Det har vi försökt besvara i form av en huvudfråga och två hjälpfrågor. Huvudfrågan som vi ställer är följande: Vad behövs för att skapa en trygg och öppen klassrumsmiljö där spontana kontroversiella frågor kan vara en del av undervisningen? De två hjälpfrågor är följande: 1.Hur hanterar samhällskunskapslärare spontana kontroversiella frågor i klass-rummet?2.Hur upplever elever att deras samhällskunskapslärare hanterar spontana kontro-versiella frågor i klassrummet? Vi har först läst och sammanställt tidigare forskning kring ämnet för att få en grund att reflektera över i förhållande till vårt resultat av undersökningen. Undersökning har ge-nomförts i kvalitativa intervjuer med fyra samhällskunskapslärare samt en kvantitativ enkät med 133 elever. Resultatet har sedan redogjorts för och analyserats av oss. Vi har där konstaterat att det finns några skillnader mellan de båda skolornas lärare samt ele-ver. I vår analys kan vi inte koppla skillnaderna mellan lärarna till deras skolors respek-tive arbetssätt i någon större utsträckning utan det skiljer sig åt från individ till individ. Elevernas syn på lärarnas arbetssätt kan vi däremot konstatera är något mer positiv på Skola 2 än Skola 1 och det skulle kunna kopplas till det faktum att Skola 2 arbetar på ett mer individbaserat arbetssätt, vilket kan bidra till att eleverna känner sig mer sedda. Fortsatt arbete inom ämnet skulle kunna vara en undersökning i större skala eller ett fokus på mer subtila kontroversiella uttryck i klassrummet.

Ämnen i historieundervisningen kan uppfattas olika beroende på kulturella skillnader och vilka narrativ som påverkat en. Detta ställer krav på historieläraren som behöver förhålla sig till en mångfald av narrativ i sin undervisning. Med en frågeställning som syftar till att undersöka vad forskning säger om konfliktfyllda ämnen och lärares hantering av dem i historieundervisningen hoppas vi att få svar på hur vi som framtida historielärare kan förhålla oss till ämnet. Genom noggrant utvalda sökord har vi i databaserna ERC och ERIC letat upp doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar för att få svar på vår frågeställning. Forskning visar att en vanlig företeelse bland lärare är att de undviker konfliktfyllda ämnen i historieundervisningen. Emellertid förespråkas en historieundervisning med högt i tak som belyser ett multiperspektiv, gynnar empatisk förmåga och upprätthåller goda relationer med elever. Den här översikten presenterar både teoretiska modeller och praktiska tillämpningar angående konfliktfyllda ämnen i historieundervisningen.

This study begins with a presentation of civics teachers’ free space in their selection of topics regarding their daily lectures with their students. The study also presents a new view on Swedish school systems, where an increased threat level, perceived or real, is always present. To support this view there is a statement regarding Swedish teachers unions closing down schools due to unsecure working environment for their members and that the unions also educate their members to be safe and to keep their students safe during a school attack. After this intro the problem for this study is presented and this studies purpose is to answer the question whether teachers is affected by the school attacks regarding their selection of topics in civics, more specific their selection of controversial topics. For this there has been a theory to break perceived eco-chambers to analyse the answers given in this study. And the method of choice for this study is a qualitative, semi structured interviews has been done with four teachers in civics. These interviews have afterwards been processed and analysed with the help of a thematic model, where the teachers answers has given different themes in their answers and these themes has then been compiled to the studies answers. The results shows that the four teachers chosen for the interviews is not affected by the new view of the Swedish school that is presented in the intro. Although the teachers mention that in discussions with their peers there has been mentioned of topics that has been disregarded due to fear of conflict with students. The result also shows that teaches have difficulties to name controversial topics due to that this is regarding to class reactions. / Denna studie presenterar i sin inledning de friutrymme som svenska lärare har kopplat till deras dagliga verksamhet. Vidare presenteras också en ny bild av svensk skola där en ökad hotbild, upplevd eller verklig, är ständigt närvarande. Facken har både stängt skolor på grund av alldeles för otrygg miljö för deras medlemmar och facken utbildar även medlemmar i inrymmning, alltså hur medlemmarna skall agera vid en skolattack. Denna inledning mynnar sedan ut i frågeställningar som rör hur lärare i samhällskunskap gör ett urval för att utröna om denna nya bild av svensk skola är något som påverkar deras urval av ämnen i samhällskunskapen, framför allt kopplat till kontroversiella ämnen. Till detta har en teori valts som skall försöka att bryta upplevda eko-kammare och filterbubblor, för att analysera svaren. För att besvara frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med fyra lärare. Dessa intervjuer har sedan gåtts igenom med en tematisk analys där svaren har bidragit med vissa teman som besvarar uppsatsens frågeställningar. I resultatet kan vi se att lärarna som intervjuats i denna studie inte känner sig påverkade av ”hotbilden” mot svensk skola. Det nämns dock att de har hört talas om kollegor som väljer bort ämnen på grund av rädsla för konflikter med eleverna. Resultatet visar också att lärare idag har svårt att peka ut specifika ämnen som kontroversiella utan att detta har med elevgruppens reaktion att göra.

En studie av gymnasielärares arbete med olika strategier för att bemöta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisning. Hur bemöter lärare kontroversiella frågor i sin undervisning? Och varför är det viktigt att ha en strategi? Vilka strategier går att använda i undervisningen? Denna studie ämnar att undersöka hur fem samhällskunskapslärare använder olika strategier för att bemöta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen. Metoden som användes var en etnografisk metod som baserades på observationer och intervjuer med dessa fem lärare under och efter undervisningsmomenten. Respondenterna kom dels från olika skolor men även från samma skola i olika områden inom Uppsala kommun. Studien är baserad på att komma nära den verklighet som finns i den pedagogiska verksamheten. Vi utgick från två olika teorier när vi analyserade det insamlade materialet. Vi utgick från Robert Stradling och Sture Långström och Arja Vitras teorier som handlade om förutbestämda strategier som kunde förekomma i samhällskunskapsundervisningen i bemötandet av kontroversiella frågor. Slutsatsen vi kom fram till var att vi totalt kunde identifiera sju av dessa strategier och hur de kunde te sig i undervisningen. Det visade sig till exempel att vissa lärare allierade sig och tog parti, vissa var djävulens advokat och provocerade och vissa var undvikare av kontroversiella frågor. Det var däremot ytterst få lärare som var rädda att lyfta upp ämnen som kunde leda till konflikter. Vi kom även fram till att kontroverser kunde uppstå i själva ämnesstoffet men också sinsemellan eleverna

Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur kontroversiella frågor hanteras i klassrummet och vilka olika undervisningsmetoder forskningen förespråkar i detta ämne. Undersökningen har tagit olika perspektiv: lärarperspektiv och elevperspektiv. Studien har även ett fokus på hur etnicitet påverkar undervisning relaterat till kontroversiella frågor. Analysen utgår från sju olika vetenskapliga artiklar och två skrifter som främst fokuserar på undervisning i kontroversiella frågor på gymnasiet samt inom ämnet samhällskunskap. Utifrån det valda materialet presenteras diskussioner, deliberativa samtal och teater som framgångsrika metoder för undervisning i kontroversiella frågor. Slutsatserna i uppsatsen kommer fram till att elevers aktiva deltagande är centralt. Framgångsfaktorer för undervisning är en öppen klassrumsmiljö, att eleverna känner sig bekräftade och att det inte finns några vinnare eller förlorare vid diskussioner. Resultatet har även skapat en diskussion gällande det demokratiska fostransuppdraget och var gränsen för yttrandefrihet kontra diskriminering går. Resultatet expanderas i en diskussion som tydliggör skilda perspektiv inom forskningen samt problematiserar det demokratiska fostransuppdraget. Vidare framkommer hur lärare väljer att undvika eller förmildra kontroversiella frågor då de anser det vara för känsligt eller personligt att undervisa om. Elevers olika etniska bakgrunder kan vara givande, då de kan ge fler perspektiv på diskussionerna. Samtidigt kan det vara utmanande för undervisningen, då de kontroversiella frågorna kan bli känsligare och personligare.

Denna konsumtionsuppsats är en systematiskt strukturerad litteraturstudie. Studien utgår från tre valda frågeställningar som vi besvarar genom analyser av litterärt material följt av en diskussion med avslutande slutsats. Det analyserade materialet innefattar svenska såväl som internationella studier. I dagens samhälle har i princip varje elev tillgång till sociala medier på ett eller annat sätt. Detta innebär att de på internet kan läsa om aktuella händelser, kontroversiella frågor och andra ämnen som kan komma att påverka elevernas synsätt på omvärlden. Hur tas detta in i undervisningen? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kontroversiella och aktuella frågor framställs i undervisningen på lågstadiet. Elever i låga åldrar bildar genom olika medier egna uppfattningar om sin omvärld och behöver därför ges stöd i skolan för att förstå hur samhället fungerar.

Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till begreppet mångfald så som det skrivs fram i ämnesplanen för religionskunskap i LGY11. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare i religionskunskap på gymnasiet. Dessa intervjuer har tolkats med hjälp av en narrativ analysmetod och relaterats dels till olika filosofiska perspektiv, normkritisk pedagogik samt fältet för kontroversiella frågor i undervisning. Resultatet påvisar att det finns såväl likheter som skillnader mellan lärarnas förhållningssätt. En likhet var att många av dem intog ett elevperspektiv i sin undervisning och berättade om hur de anpassar sin undervisning till olika elevgrupper. En skillnad berör hur man uppfattar själva religionsämnet som sådant; vissa av lärarna talade i termer av att motverka fördomar, andra om att ämnet kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna själva.

Bakgrund: Kontroversiella företag är företag verksamma i branscher som anses skada samhället och individer. Det kan därför vara motsägelsefullt för dessa att vara socialt ansvarsfulla som företag och kan även påstås vara omöjligt att vara socialt hållbar. Det finns även socialt hållbara företag och studier som visar att deras socialt hållbara arbete leder till ökat företags värde, samtidigt finns det studier som visar att kontroversiella företag ger en abnormt högre avkastning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ifall det finns ett samband mellan högt rankade hållbara företag och högre avkastning. Detta för att ta reda på ifall hållbara företagens CSR – arbete har en påverkan på avkastningen. Metod: Denna studie använder sig av en kvantitativ metod där sambandet mellan avkastning och hållbarhet undersöks. Hållbarheten bestäms genom Folksams index för hållbara företag och en regressionsanalys görs över åren 2009–2013. Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att kontroversiella företag presterar bättre än hållbara företag.

Syftet med arbetet har varit att undersöka och tolka samhällskunskapslärares uppfatt-ningar om hur barn i årskurs 4–6 bör undervisas om kontroversiella samhällsfrågor. För att göra detta användes kvalitativa intervjuer som metod, och fem samhällskunskaps-lärare från tre olika skolor intervjuades. När intervjuerna skulle tolkas användes her-meneutiken som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade bland annat att lärarna de-lade uppfattningar om att kontroversiella samhällsfrågor är en viktig del av samhälls-kunskapsundervisningen. De valde ut samhällsfrågor i undervisningen utifrån vad som är aktuellt i media och utifrån vad som intresserar deras elever. De delade också uppfattningen om att även om man ska prata om kontroversiella samhällsfrågor, ska man som lärare inte göra eleverna överdrivet oroliga så att de bara blir skrämda. Något som de uppfattade som utmanande med kontroversiella samhällsfrågor var att se till att klassrumsdiskussioner inte blev för livade, eller att någon elev som berördes av en samhällsfråga blev ledsen. Samhällskunskapslärarna uppfattade det dock inte som att dessa utmaningar var så stora att de undvek kontroversiella samhällsfrågor, utan kon-staterade bara att det finns utmaningar, men också möjligheter med undervisning av kontroversiella samhällsfrågor. / <p>Godkännande datum: 2018-05-30</p>