The society of today is getting more polarised, and people is keeping themselves to their bubbles of opinions. This is a development which threatens the trust between citizens, an important building block in a functioning democracy. The school is one of the best places for youngsters to meet different ideologies, opinions, and perspectives in different political issues. Especially in the social studies subject, which according to the Swedish curriculum is supposed to let pupils analyse political issues. In past studies many teachers are talking about a fear of teaching in controversial political issues. The purpose of this study is to figure out how social studies teachers act when controversial public issues appear in the education, what kind of challenges they experience in those situations and describe any possible connections between the teacher’s strategies and the challenges. The study was done through semi structured interviews with four social science teachers. The result of the study shows that all the teachers interviewed used a strategy when the brought in facts to their education. Three of the teachers did it more clearly through an objective presentation of the issue. All of the teachers also used strategies where they included different perspectives and balancing them, giving them the same importance, in different classroom discussions. When it was considered necessary, the teachers privileged one perspective. These strategies had a possible effect on the challenges the teachers met since the teachers did not experience fear of teaching controversial public issues and rarely saw any lack of the competence in themselves in relation to controversial public issues. Although the teachers that participated in the study saw obstacles in their daily work caused by the Swedish curriculum of the social studies subject and student related challenges.

As Sweden has moved from being a homogeneous country to a multicultural melting pot of various nationalities so has the need for history teachers to understand how to raise various historical issues in a way without unnecessarily offending or aggravating while still doing their duty of educating and fostering the next generation on Swedish citizens. Therefore, this research overview of the topic “sensitive and controversial issues in history teaching” (SCIs) has been done as an attempt to bridge knowledge gaps and create more understanding for how to educate on SCIs by gathering information from nations where the issues have already been well documented. Consequently, this study attempts to showcase different SCIs in different nations as well as showcasing how teachers from each nation either try teaching said issues or ignore it. The conclusion is that teachers in general do not shy away from teaching controversial subjects and that a controversial subject is a subject that still holds an emotional connection to a student or a teacher.

This study examines teachers' approach to controversial topics, within the subject of civics and social sciences in Swedish upper secondary school. The aim of the study is to describe and problematize the approaches chosen by teachers when controversial topics are brought up in the classroom. To achieve this, the study will examine the following questions: What do teachers consider as controversial topics? How do teachers handle situations where controversial topics arise in the classroom? Why do teachers believe controversial topics are important in education? To answer these questions, several qualitative interviews were executed. The results show that there are several topics in civics and social sciences that may strike one as being controversial. Examples of such topics are questions regarding immigration, minorities, feminism, gender, and ethnicity. In summary, the results show that teachers aspire to let controversial issues be a part of their subject, and that they see benefits with this. However, the teachers' attitudes toward their mission differ, which can also be said about their perspective on what could be the definition of “controversial topics”. The reasonings presented by teachers in this study, as to why they find these topics important, can be divided into two sections. Firstly, such topics matter to students and are engaging. Secondly, it is relevant to the subject of civics and social studies, as well as the curriculum and it’s mission to foster democracy.

Detta är en fokusgruppsundersökning om svenska gymnasieelevers uppfattningar om undervisning i kontroversiella frågor. År 2022 publicerade Skolinspektionen en granskning av undervisningen i kontroversiella frågor inom högstadieskolan och fann då flera förbättringsområden. Denna undersökning fokuserar på att undersöka gymnasieelevers perspektiv på undervisningen i kontroversiella frågor för att se om det finns liknande förbättringsområden som inom högstadieskolan. För att få svar på detta har tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 13 gymnasieelever genomförts. Vidare undersöks vad eleverna upplever som gynnande och missgynnande faktorer för undervisningen i kontroversiella frågor. Den tidigare forskningen visar bland annat att elever tenderar att vara intresserade av frågor som påverkar dem direkt som individ. Det finns olika uppfattningar om vad som kan ses som kontroversiellt och det baseras ofta på kontextuella faktorer såsom elevernas olika erfarenheter. Olika elever eller grupper kan ha varierande uppfattningar om vad som kan ses som kontroversiellt. För denna uppsats är variationsteori centralt. Variationsteori är en teori som fokuserar på relationen mellan undervisning och lärande. Den utgår ifrån att elever har olika uppfattningar om undervisningsinnehållet. Genom kvalitativ analys har intervjumaterialet tematiskt undersökts och kategoriserats. Resultatet av undersökningen visar att elever inte vågar uttrycka sina sanna åsikter av flera olika anledningar. För det första är eleverna rädda för att bli bojkottade och utfrysta av sina klasskompisar. För det andra uttrycker eleverna att de har en mycket stor respekt för varandra och därför är varsamma med att kränka varandra. För det tredje anser eleverna att lärarens sociala makt samt hur läraren svarar påverkar deras vilja att uttrycka sina åsikter. Informanterna menar att majoriteten av deras diskussioner om kontroversiella frågor sker utanför lektionstid, på rasterna och i sociala medier, utan att de senare lyfts in i klassrummet. Undersökningen drar slutsatsen att lärare behöver ha en större lyhördhet för vilka ämnen eleverna diskuterar utanför klassrummet, en transparens i val av undervisningsmetoder samt ett aktivt arbete för ett hållbart diskussionsklimat i klassrummet.

The purpose of this bachelor's thesis is to investigate how working librariansmanage controversial media. It builds on three debates in the media about libraries and booksthat have taken place during the years of 2012 and 2013. The questiones asked were: How dolibrarians manage racist media? How do librarians manage media that instructs on how tocommit crimes? How do librarians manage sexually explicit media? And lastly, how dolibrarians manage pressure from outside of the library? The theoretical framework consists ofRobert Hauptmans division of the two kinds of ethical strands of librarianship, in this thesiscalled ”Free information” and ”Information responsibly”. The method used to collectempirical material was qualitative interviews. Three librarians were interviewed during themonths of April and May 2013. The librarians studied were all responsible for purchasingadult media. The study showed that librarians, at least the ones studied, were divided in theirethical thinking. On one side they considered free information to be a cornerstone in what thelibrary stood for, but on the other side they all considered there to be media which should notbe offered at their library. However, on one question they all stood firm in their belief:libraries should never remove media from its collection when told to do so by the media or thepublic. This division has been documented in earlier studies.

Litteraturstudiens syfte är att undersöka samhällskunskapslärares uppfattningar om undervisning av kontroversiella frågor. Undersökningen har skett genom att studera sju stycken vetenskapliga artiklar som presenterar vilka metoder som är centrala för undervisning om laddade samhällsfrågor. Vidare undersöker studien vilka motiv och utmaningar det finns vid hantering av dessa. I denna uppsats har de utvalda vetenskapliga artiklarna främst riktat in sig på samhällskunskapslärares perspektiv kring samhällsfrågor. De främsta motiven vilar på att läraren i synnerhet ska se till att utbilda och fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare, vilket i sin tur främjar demokratin. Vidare presenterar forskning värdet av undervisning om kontroversiella frågor eftersom denna typ av undervisning främjar elevernas kognitiva förmågor. Resultatet av denna studie visar att lärare stöter på olika utmaningar vid hanteringen av laddade samhällsfrågor men hävdar dock att det är viktigt att frågorna tar sig an i undervisningen. Slutsatser i denna uppsats visar att undervisning i skolan som har inslag av kontroversiella frågor, har ett omfattande demokratiskt uppdrag att förbereda de växande generationerna för ett liv i lokala och globala miljöer. / <p>Denna uppsats är en fördjupning av tidigare studier. Arbetet bygger på sammanställning och analys av nationell och internationell forskning (forskningskonsumtion) inom ett fält med relevans för lärarprofessionen. </p>

No description available.

Aim: This study aims to examine whether highly ranked companies in sustainability generate a higher return then companies operating in controversial industries in the swedish market during the years 2015-2019.  Method: This study examines return and if connections exist whether the companies apply sustainability thinking or controversial industry. To investigate correlations this study uses a quantitative method thru using regression analysis with data obtained from the years2015-2019 in the swedish market. The study has formed a null hypothesis and an alternative hypothesis to test collected secondary data. The study is based on a deductive approach.Totally 32 companies are included in this study and the collected secondary data comes från Nasdaq and the companies own annual reports. The return is the studies dependent variable and P/E ratios, the standard deviation and ROA are used as control variables in this study.  Result and conclusion: The studies conclusion is that the result is insignificant, thesustainable companies nor the controversial companies performs better according to this studies data and analysis. The study’s regressions show no difference in returns between the studied controversial companies and the sustainable companies. The result shows neither positive nor negative relationships and therefore the study’s alternative hypothesis is rejected. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka ett urval av hållbara företag eller kontroversiella företag presterar en bättre avkastning på den svenska marknaden under perioden 2015-2019. Studien grundar sig på att reda ut om en hållbar investering kan ge en förklaring till investeringens avkastning.  Metod: Studien har utifrån litteraturgenomgången format en nollhypotes och alternativhypotes som har prövats med hjälp av tillämpad sekundär data. Insamlingen av den sekundära datan som studien tillämpat har byggts på en deduktiv ansats. Urvalet resulterade i att 32 företag stycken företag har undersökts. Sekundärdatan har hämtats från Nasdaq och företagens årsredovisningar. Avkastningen är använd som beroende variabeln, hållbara företag som den oberoende och P/E-tal, standardavvikelsen och ROA är studiens kontrollvariabler. Detta har testats med hjälp statiska regressionsanalyser. Resultat &amp; slutsats: Resultatet från regressions analyserna visade att inget signifikant samband inte kunde påvisas. Vilket betyder inget signifikant samband mellan hållbarhet och avkastning. Vi kunde inte se någon skillnad i avkastning mellan de studerade kontroversiella företagen och de hållbara företagen. Resultatet visar inte att sambandet är negativt eller positivt och studiens alternativ hypotes förkastas.

I denna studie har samhällskunskapslärares förhållningsätt till Sverigedemokraterna undersökts. Syftet med studien har varit att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap förhåller sig till Sverigedemokraterna och säger sig undervisa om partiet. Studien är en kvalitativ intervjustudie, i vilken fyra lärare har intervjuats. Det teoretiska ramverk som applicerats har baserats på två ideal­typer av lärares förhållningssätt till politiska frågor, vilka Ásgeir Tryggvason har definierat. Ideal­typerna som Tryggvason definierat är neutral och objektiv, men i studiens ramverk har även be­greppet ställningstagande adderats. Neutral åsyftar lärare som inte tar ställning i undervisningen, ob­jektiv avser lärare som tar ställning men som nyanserar sin hållning, medan ställningstagande lärare tar ställning utan att söka nyansera sin hållning djupgående. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna anammat olika förhållningssätt till Sverige­demokraterna, och de har sagt sig undervisa om partiet på olika vis. Ramarna för under­visningen är emellertid likartade, men lärarnas beskrivna roll i undervisningen skiljer sig åt. Re­sultatet tyder vidare på att lärarnas förhållningssätt till partiet är personligt kopplat och influeras av deras åsikter. Samtliga lärare har emellertid uttryckt ambitioner om att låta eleverna skapa sin egen upp­fattning om partiet och önskade därvidlag inte att påverka eleverna i någon riktning. Utifrån studiens resultat förefaller lärarnas åsikter ha en inverkan på förhållningssätt och undervisning. Lärarna i studien framhöll att partiet kan ses som kontroversiellt i en skolkontext, även om de likaledes upplevde att partiet har normaliserats i skolan under de senaste åren. Resultatet tyder på att Sverigedemokraterna kan inneha en viss särställning i lärarnas undervisning och det framkommer olika strategier för att nyansera undervisningen om partiet.

Avsikten med vårt arbete har varit att undersöka hur lärare upplever, hanterar och förebygger konflikter och skapar en god undervisning i religionsklassrummet. Vi vill skapa en större förståelse för hur lärare tänker och agerar kring kontroversiella samtal och konflikter i klassrummet. För att komma fram till deras upplevelser och erfarenheter intervjuade vi sex religionskunskapslärare på högstadiet. Utifrån intervjuerna kan vi se att lärarna arbetade liknande när det gäller strategier och tillvägagångssätt. De hade också en liknande syn på hur kontroversiella samtal ska främjas till något av godo och hur de ser på konfliktlösning i religionsklassrummet. Vår undersökning kom fram till att konflikter och kontroversiella samtal hanteras och förebyggs genom auktoritet, strukturer och goda relationer. Det tillsammans med ett gott samarbete och en god kommunikation bidrar till att främja ett gott klassrumsklimat som eftersträvas.