Structured Academic Controversy (SAC) är en internationellt beprövad metod för att bedriva deliberativa samtal om samhällsfrågor i skolan. SAC har dock inte beforskats i svensk kontext tidigare. Examensarbetet syftar till att få kunskap om högstadielärares erfarenheter av den deliberativa diskussionsmodellen SAC i ämnet samhällskunskap. Studien bör förstås i relation till att utreda SAC:s möjligheter, utmaningar och problem som didaktisk metod i ämnetsamhällskunskap och SAC:s potential i förhållande till läroplanens övergripande mål och riktlinjer. Empirin har samlats in genom intervjuer med två lärare som testat SAC efter vårt lektionsupplägg i totalt fem klasser. Resultatet visar att SAC kan vara en lämplig metod i samhällskunskapsundervisningen, då den potentiellt utvecklar ämnesspecifika förmågor och kunskaper samt ett bättre samtalsklimat och ett ökat elevdeltagande. Den största utmaningen med metoden är lärarnas brist på tid ur olika aspekter. Främst gäller det lärarnas behov av tid till förberedelse samt bristen på undervisningstid.

Controversial issues are inevitable in today’s history classrooms and, therefore, history teachers must be able to handle them. Thus, this paper aims to provide knowledge about controversial issues in history teaching. To do this, a systematic review is used to answer which issues history teachers and pupils perceive as controversial, why controversial issues should be taught, which history teachers avoid or teach controversial issues, and how history teachers can go about teaching them. Firstly, the results show that immigration and history teachers and pupils’ backgrounds can make issues controversial. Secondly, the findings highlight that controversial issues should be taught since they can develop democratic values among pupils and foster critical thinking. Thirdly, history teachers teach controversial issues if they are supported, want their pupils to criticize the nation’s past, and value the benefits of such teaching. Contrary, history teachers avoid controversial issues if they aren’t supported, worry that controversial issues can threaten the national image, fear strong reactions from their pupils, and when they doubt their ability to deal with multiple perspectives. Lastly, the results demonstrate that when teaching controversial issues, history teachers should use their own and their pupils’ experiences, allow pupils to express their emotions, and thoroughly explain the connection between past and present. The findings are discussed in relation to theories of use of history, collective memory, teacher agency and, finally, the Swedish national curriculum.

När influencers marknadsför produkter i samarbeten med företag påverkas både företagets, men också influencerns personliga varumärke. Det är därför viktigt för influencers att välja sina samarbeten och vad de gör reklam för. Denna studie avser undersöka hur influencers marknadsföring av den kontroversiella produkten, tobaksfritt snus, påverkar konsumenters attityder till influencers personliga varumärke. Studien har tillämpat teorier om influencers reklam, personliga varumärken, kontroversiella produkter och en egenkonstruerad modell har skapats utifrån Attitude Towards the Ad Model för att kunna besvara studiens frågeställning. En kvalitativ metod har använts där tre fokusgrupper med totalt tolv personer i åldrarna 20-25 år har intervjuats. Analysen av det empiriska materialet kom fram till att den utmärkande faktorn för attityderna till influencers personliga varumärke påverkas i högre grad av kriterier relaterade till influencers, som influencers nisch, förväntningar och målgrupp, än av den kontroversiella produkten. Först om kriterierna bryts uppkommer negativa attityder till influencers personliga varumärke.

Under 2010-talet har en ökad polarisering och populism vuxit fram vilket påverkar diskussionsklimatet i samhället. Detta ger konsekvenser för den svenska skolans möjligheter att forma demokratiska medborgare. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur ett deliberativt förhållningssätt kan främja formandet av demokratiska medborgare, vilka förutsättningar som krävs och vilka möjligheter det ger för skolan. Litteraturstudien visar att en av huvudförutsättningar för ett deliberativt förhållningssätt är att alla elever ska kunna delta på jämlika grunder. Dock är detta svårt då maktstrukturer och marginalisering även påverkar skolkontexten. Därför krävs det lärare som skapar goda relationer, ett öppet klassrum och ställer rätt frågor. Ett deliberativt förhållningssätt ger möjlighet för fler att komma till tals på grund av att det belyser vikten av att flera olika perspektiv ska ta plats i samtalet. Förhållningssättet öppnar upp för att på ett säkert och strukturerat sätt lyfta kontroversiella frågor. På så sätt får eleverna praktisk erfarenhet av en demokrati som tar till vara på varje elevs unika röst.

I denna kunskapsöversikt undersöks vilka problem religionslärare upplevde med att undervisa om hedersrelaterat våld och förtryck inom sex och samlevnad. I kontrast till dessa upplevda problem ämnade kunskapsöversikten även finna exempel på hur religionslärare kan bemöta dessa upplevda problem. Bakgrunden till undersökningen uppstod dels ur författarens egen kunskapsbrist och nyfikenhet kring hedersfrågor i rollen som religionslärare, dels ur att hedersrelaterade frågor nämns specifikt i Skolverkets uppdatering kring sexualundervisning. Metoden för forskningsöversikten var att med särskilt utvalda nyckelord söka inom forskningsdatabaser efter forskningsartiklar och böcker relaterat till ämnet. Sedan presenteras och analyseras det utvalda materialet. Forskningsöversiktens slutsats kring upplevda problem är att eleverna inte inkluderas mer i planeringen av sexualundervisningen. Ytterligare en slutsats är att det kollegiala samarbetet kring planeringen av sexualundervisning mellan lärare är bristande, vilket då påverkar undervisningen negativt eftersom sexualundervisning är ämnesöverskridande. Kunskapsöversiktens slutsats kring metoder var att verklighetsbeprövande religionsdidaktik var särskilt lämpat för att tackla hedersrelaterade frågor inom sexualundervisningen. Även direkt och indirekt normkritik framhävs som fördelaktiga metoder för dels inkludering av eleverna, dels ett fördelaktigt sätt att diskutera hedersrelaterade frågor.

Denna studie undersöker lärarnas uppfattningar och upplevelse av krav, möjligheter och gränser i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor. Uppsatsen är metodologiskt strukturerad enligt John Goodlads läroplanering: formell läroplan, verkställd läroplan och upplevd läroplan. Resultatet analyseras med Pierre Bourdieus begrepp: habitus, kapital och fält för att förstå beskrivna krav, möjligheter och gränser i den sociala interaktionen. Resultatet visar att sociokulturell disposition är central faktor i bildandet av kritiskt tänkande medborgare. Den sociokulturella dispositionen i studien, kulturell medelklass, är kopplad till de kärnvärden som läroplanen förmedlar. På grund av detta upplevs inga större konfliktytor i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor.

Syftet med denna studie är att med hjälp av modeller om medborgarskap undersöka blivande gymnasielärares syn på medborgarskap och politiskt deltagande i förhållande till sig själva och deras framtida elever. Studien berör blivande lärares föreställningar kring fyra områden; politiskt deltagande, medborgarskap, kontroversiella ämnen och politisk aktivism samt undersöker förväntningarna som de har på elever utifrån dessa fyra huvudpunkter. Materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra stycken blivande gymnasielärare utifrån en semistrukturerad modell. De har därefter analyserats med hjälp av olika kärnfrågor och de fyra områden – som presenterats ovan – med ursprung från Isin & Turners modeller för medborgarskap. Kärnfrågor i detta fall är de frågor i intervjuguiden (Se Bilaga 2) som baserats på de frågeställningar som studien bygger på. Svaren har sammanfattats och presenterats i en tabell där varje respondents svar har jämförts med varandra för att synliggöra återkommande mönster och föreställningar. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan respondenternas och utifrån detta identifieras en idealtyp för hur medborgaren bör se ut baserat på återkommande gemensamma föreställningar. Svaren jämförs även med Isin & Turners (2002) liberal och deras republikanska modell. Svaren kan inte sammankopplas helt till varken liberal eller republikansk modell utan hamnar i ett mellanläge.

Forskning visar på att lärare ofta undviker att diskutera kontroversiella frågor i sin undervisning då de känner sig osäkra om hur de ska hantera dessa. Att arbeta med kontroversiella frågor är ett komplext område men det blir oundvikligt att komma ifrån när våra klassrum präglas av samhällets mångfald. I kursplanen för religionsundervisningen är ett av syftet bland annat att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå sin, men även andras, livsåskådning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur kontroversiella frågor tar sig uttryck i religionskunskapsundervisningen både ur lärar- och elevperspektiv. Detta är en kvalitativ studie där vi utgått ifrån semi-strukturerade intervjuer med lärare och elever, samt där vi använt forskningsanalyser som behandlar detta område. Resultatet vi kom fram till är att hur lärare arbetar med, och förhåller sig till, kontroversiella frågor grundas i vilken elevgrupp hen undervisar i. Samtidigt visar resultatet även på att elevers uppfattning av hur lärare arbetar med kontroversiella frågor inte alltid är densamma som lärarens egna uppfattning. Det är viktigt att man som lärare skapar goda förutsättningar för elever att våga uttrycka sina värderingar och åsikter i klassrummen, men att dessa i sin tur inte går emot skolans värdegrund och blir kränkande. Det är viktigt att tillägga ett av skolans huvudmål, vilket är att undervisning ska bidra till att fostra demokratiska medborgare.

Migration har under senaste decenniet blivit en mycket aktuell politisk fråga i det svenska samhället. Frågan om migration anses vara en av de mest kontroversiella i samhället idag. Vid diskussioner om migration i den allmänna debatten är det inte ovanligt att även begreppet etnicitet nämns. Utifrån detta sammanhang är det ytterst relevant att undersöka hur ämnesområdet migration behandlas i skolan, inte minst i samhällskunskapsundervisningen i relation till etnisk inkludering. Undersökningen i denna uppsats har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie på olika skolor i Östergötland där sex stycken lärare som undervisar i olika högstadieskolor har intervjuats. Resultatet har därefter analyserats med koppling till för området aktiva teorier om lärande och pedagogiskt arbete. Intervjuerna visar att lärarnas urval av innehåll i undervisningen påverkas i hög utsträckning av hur etniskt inkluderade klasserna de undervisar i är. Intervjuerna visar att lärare som undervisar i etnisk icke inkluderade klasser väljer bort innehåll i undervisningen eller också väljer ett innehåll i undervisningen som berör migrationen utifrån ett historiskt kontext och som saknar relevans i förhållande till dagens migration. Samtidigt visar intervjuerna att lärare som undervisar i etnisk inkluderade klasser väljer ett innehåll i undervisning i ämnesområdet migration som berör dagens migration och de aktuella händelser relaterade till den. Intervjuerna visar därmed att det finns ett samband mellan urvalet av innehållet i undervisningen om ämnesområdet migration och etnisk inkludering.

Denna studie undersöker vad det finns för bakomliggande faktorer för lärare att lyfta kontroversiella frågor i klassrummet samt hur lärare undervisar om kontroversiella frågor. Studien är en genomförd litteraturstudie som utifrån tre utvalda databaser undersöker och analyserar olika utvalda akademiska artiklar. Artiklarna har valts ut via ett indexsystem och resultatet har redogjorts för genom en tematisk analys. Majoriteten av de använda akademiska artiklarna består av forskning som ägt rum på grundskolan och i västvärlden. Studien visar att underliggande faktorer som skolans administration, lärares utbildning samt lärarens moraliska kompass påverkar om läraren väljer att lyfta kontroversiella frågor i sin undervisning. Resultatet visar även att lärarens ordval, relation till eleverna samt klassrumsklimatet på skolan eller i klassrummet påverkar undervisningen inom kontroversiella frågor.