I denna litteraturstudie undersöks vad forskning säger om lärares textval gällande skönlitteratur som innehåller känsliga ämnen samt hur undervisning som inkluderar sådan litteratur kan läggas upp. I forskningen framkommer att lärare tenderar att välja bort litteratur som innehåller känsliga ämnen och att de gör detta av flera anledningar. Exempelvis visar sig lärare vara oroliga för att eleverna inte ska vara mogna nog att kunna hantera innehållet och för att elevernas föräldrar ska reagera negativt på läsningen. Andra anledningar till att lärare väljer bort viss litteratur är att de inte känner sig tillräckligt utbildade och kunniga gällande det känsliga ämnet som skildras och att de är rädda att eleverna ska triggas av läsningen eller ta efter negativa beteenden som skildras i litteraturen. Forskningen visar även två aspekter som talar för valet av att använda böcker med känsliga ämnen i litteraturundervisningen: att elever har rätt att känna igen sig i det som de läser och att litteraturen kan ses som en positivt modellerande förebild för eleverna. När det gäller undervisning om känsliga ämnen i skönlitteratur framgår det av forskningen att det är viktigt med förberedelse. Det handlar om att läraren behöver förbereda sig själv, men också sina elever och deras föräldrar på hur undervisningen kommer att se ut. I forskningen ges även förslag på hur undervisningen och klassrumsarbetet kan läggas upp. Exempelvis föreslås litteratursamtal och loggboksskrivande som två metoder för att bearbeta skönlitteraturen, men även mer övergripande förhållningssätt presenteras.

Denna intervjustudie undersöker maskulinitet bland palestinska män på Västbanken. Genomlivsberättelser ges männen möjlighet att fritt berätta om sitt vardagsliv och tidigare erfarenheter.Detta är intressant och relevant ur ett didaktiskt perspektiv för religionsundervisningen inomsvensk skola utifrån frågor om jämställdhet, intersektionalitet och kontroversiella frågor.Resultatet visar på att det finns en upplevelse bland intervjudeltagarna att västvärldens syn påmän i regionen är stereotyp tillsammans med en skepsis riktad mot västerländsk jämställdhet.Resultatet visar vidare på att etnicitet är en viktig faktor när det gäller uttryck för maskulinitetoch möjlighet till makt. Skillnaden mellan muslimer och kristna visade sig spela en mindre rolli uttrycken för maskulinitet utifrån den hegemoniska maskulinitets teorin. Frågor som rörmellanöstern klassas i vissa fall som kontroversiella av religionslärare i svensk skola vilket ledertill att ämnena undviks eller essensialiseras. Denna studie är intressanta och relevanta förreligionsundervisningen i den svenska gymnasieskolan eftersom det visar på vikten avproblematisera maskulinitet och olika tolkningar av jämställdhet. / This interview study examines masculinity among Palestinian men in the West Bank. Throughlife stories, men are given the opportunity to freely tell about their everyday lives and previousexperiences. This is interesting and relevant from a didactic perspecitve for education in relgionin Swedish schools based on issues of gender equality, intersectionality and controversiealissues. The results show that there is an experience among the interview participants that theWestern world´s view of men in the region is stereotyped together with a skepticism directedtowards Western gender equality. The results further show that etnicity is an important factorin terms of expression of masculinity and the possibility of power. The difference betweenMuslims and Christians turned out to play a minor role in the expressions of masculinity basedon the theory of hegemonic masculinity. Issues concerning the Middle East are in some casesclassified as controversial by religion teachers in Swedish scholls, which leads to the subjetsbeing avoided or essentialized. This study important for edcuation in religion in the Swedishupper secondary school because it shows the importance of problematizing masculinity anddifferent interpertations of gender equality.

Invandring har under senare år blivit en allt mer kontroversiell fråga i Sverige vilken debatterats mycket. Som en relevant samhällsfråga är det i min mening viktigt att invandring behandlas i skolans undervisning, inte minst i ämnet samhällskunskap. I detta examensarbete har jag undersökt hur lärare på gymnasieskolor undervisar om invandring inom samhällskunskap. Detta är ett i hög utsträckning outforskat forskningsområde då tidigare forskning fokuserat på invandring som en del av värdegrundsarbetet i skolan. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie på olika skolor i Skåne där fyra lärare som undervisar på yrkesförberedande respektive studieförberedande program har intervjuats. Resultatet har därefter analyserats med koppling till för området aktuella teorier om lärande och skolans demokratiuppdrag. Intervjuerna visar att lärare behandlar invandring i samband med annat innehåll och frågor där det kan ses som en naturlig del. Under undervisningen möter lärare svårigheter vilka kan kopplas till hur invandring är en kontroversiell fråga. Dessa svårigheter bemöts med sakliga diskussioner då lärarna försöker lära eleverna att analysera invandring som en samhällsfråga ur olika perspektiv såväl som försvara skolans värdegrund vilken stundtals utmanas av elevers uttalanden under diskussioner.

Med tanke på att samhället är i ständig förändring uppstår samtidigt nya frågor som i sin tur står i samklang med det som lärare i den svenska skolan behöver lyfta upp. I samband med det är syftet med denna uppsats att undersöka hur lärare hanterar kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, som till exempel genus, väpnade konflikter och rasism. Lärarnas förhållande till känsliga frågor och hanteringen av dessa har undersökts genom en semistrukturerad intervjustudie. I denna uppsats har således åtta gymnasielärare intervjuats där respondenterna fått besvara om hur de förhåller sig till problematiska frågor som kan skapa meningsskiljaktigheter i undervisningen. Uppsatsen visar därmed likheter och skillnader gällande lärarnas tillvägagångsätt och motiv bakom en undervisning präglad av ett problematiskt innehåll. Studien visar dessutom att några lärare önskar tydligare riktlinjer från exempelvis styrdokumenten för att förbättra sin undervisning. Samtidigt hävdar andra lärare att materialet som de har att tillgå för att undervisa om kontroversiella ämnesområden är tillräckliga. Vidare menar respondenterna att det kan uppstå svårigheter som kan skapa dilemman och utmaningar i arbetet med kontroversiella ämnesområden. Samtidigt menar lärarna att utmaningarna inte hindrar dem från att inkludera och problematisera kontroversiella ämnesområden i undervisningen.

AbstractIn this final thesis, I examine controversial issues, topics, and subjects found in the literaturestudents use in upper middle school and high school. Its main objective is to determine whatproblems the literature leaves teachers to solve and what tactics, methods, and tools theycan use in the classroom.Overall, the literature is neutral in terms of language. As a result, it is difficult to distinguishcontroversial subjects, issues, and topics. It is important for teachers to complement theliterature with materials that fill in the gap between the time when the material was publishedand the time when students use it. There are times when material writers choose not toprovide perspective and nuance. To some degree, this is to meet some of the curriculum'srequirements, but at the expense of a broader perspective. Consequently, some of thematerial could lead students to view the world and the future in a negative light.As a result, teachers might not be able to maintain that much is being done to make theworld a better place, and some of it is succeeding.The Tactics, tools and methods the literature present is to not always give nuancedperspectives to make it easier for the students to accept the content. As a result of thedemand for equality among sexes, ethnicities, and sexual orientations, that has become areality. The point is that a nuanced perspective might expose the students to views thatoppose equality and human rights. The literature provides students with concrete ideas onhow they can impact income equality in the future as parents. By forming a family, thestudents will gain everyday political power. In general, the literature focuses more on thefuture of the student than on what can be done today.

Trots att forskning om kontroversiella frågor i religionsundervisningenökat under senare år finns hittills inga studier som utgår från hur temat ondska hanteras avlärare. Denna studie har syftat till att undersöka vilka frågor ämneslärare i religionskunskapenpå högstadiet och gymnasiet avhandlar när de behandlar ondska, men även hur lärare gårtillväga när de talar om ondska i klassrummet. Detta genom att undersöka vilka frågor läraretar upp i undervisningen om ondska i ämnet religionskunskap och på vilket sätt de beskriverhur de hanterar frågor som rör ondska i sin undervisning, men även varför de väljer att ta uppfrågor som berör ondska. Detta har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie där fyraämneslärare i religionskunskap intervjuats utifrån deras erfarenheter och förståelse inför hurde berör ämnet ondska i sin undervisning. Studien har kunnat visa på att ondska är ett ämnesom är närvarande i religionsundervisningen när det talas om världsreligionerna, livsfrågor,livsåskådningar och etiska dilemman. Lärarna utgår alltid ifrån vad eleverna tar med sig in iklassrummet och utifrån det sätter de intentionen för sin lektion och undervisning. De fyralärarna visade även att intentionen bakom varför ondska avhandlas i klassrummet ärindividuell och där deras egna syn på läraruppdraget ligger till grund för undervisningen.

No description available.

No description available.

I en tid av ökad polarisering och desinformation är det avgörande att samhällskunskapsundervisningen ger elever möjlighet att diskutera kontroversiella frågor. Denna studie utforskar gymnasieelevers deltagande i diskussioner om kontroversiella frågor. Genom kvalitativa intervjuer med 18 elever från både studieförberedande och yrkesförberedande program undersöker vi hur faktorer i klassrummet påverkar elevers deltagande samt identifierar strategier lärare kan använda för att övervinna hinder som kan uppstå under dessa diskussioner. Resultaten visar att elever som ser en direkt koppling mellan diskussionerna, dvs. personlig relevans tenderar att vara mer engagerade. Samtidigt framkom att rädslan för att uttrycka ”fel” åsikt och den sociala dynamiken i klassrummet ofta hindrar deltagande i diskussioner. Eleverna upplever att lärarens roll är central för att skapa en inkluderande miljö som uppmuntrar till öppen diskussion. Strategier som eleverna föreslår innefattar att diskutera åsikter fritt utan tilldelade positioner, samt att lärare ska ifrågasätta elevers åsikter snarare än att avvisa dem, vilket främjar en djupare reflektion och förståelse. Studien belyser även hur begreppet cancelkultur påverkar elevernas villighet att delta i diskussioner om kontroversiella frågor, med en rädsla för sociala konsekvenser vid uttryck av impopulära åsikter.

Controversial questions have the potential to awaken strong feelings for students and are common in the civics education. Despite this, research shows that students are not presented with sufficient opportunities to encounter controversial questions. The present study, through semi-structured interviews, examines ten upper secondary school students regarding their experiences with controversial questions. This study aims to contribute knowledge surrounding the experiences of upper secondary school students regarding controversial questions in the civics subject and civics education. The results of this study indicate that topics such as war and gang crime in the civics subject are perceived as controversially loaded based on the students’ classroom situation, as well as the background, opinions, and experiences that the students possess. Furthermore, the results show that some students perceive that they are given certain opportunities to discuss controversial questions, which refutes previous research. At the same time, to a larger extent, the results signify potential limitations regarding students' opportunities to discuss controversial questions in civics education. This is expressed through the students who imply that controversial questions are not presented in certain cases due to the teacher’s approach, the student’s willingness to dare to discuss, but also through the teaching methods that are used. Additionally, multiple students express that their opportunities for sharing opinions regarding controversial questions should be overseen. This is connected to the study’s theoretical framework, the associative agonism by pointing to the necessity of exchanging opinions between students in an open and democratic environment of discourse.