No description available.

In the present essay, the purpose is to examine social studies teachers’ perception of the role ofemotions in planned and unplanned learning situations related to controversial topics. In this study, three social studies teachers participate in interviews regarding the role of emotions in learning situations concerning controversial topics. The teachers expressed positive attitude towards different categories of emotions in planned learning situations. Most of all, the teachersspoke in a positive sense about stirring and evoking emotions to create interest towards the subject. Even if teachers spoke in a positive sense about the role of emotions in unplanned learning situations, there were a consensus that it is more challenging when they lack the controlof planning for different emotions to appear. The notion of staying calm and having a lot of knowledge on the controversial topic Is even more important in these situations. Overall, the teachers in this study thought of emotions as an opportunity and something positive for the students learning, even if they think that emotions in unplanned situations demands more knowledge from the teachers concerning that they don’t want to limit their students right to express themselves. / I föreliggande studie undersöks samhällskunskapslärares syn på känslornas roll i undervisning om kontroversiella ämnen. Syftet med studien är att undersöka lärarnas uppfattning om känslornas roll i såväl planerade som oplanerade sammanhang där kontroversiella ämnen förekommer. Genomförandet av studien tog sin ansats i semistrukturerade intervjuer, och tre lärare fick under längre intervjuer delge sina tankar kring känslornas roll i dessa sammanhang. Lärarna var positivt inställda till känslornas roll i planerade sammanhang, och påpekade flertalet roller som de själva planerade för. De önskade främst att framhäva känslornas roll som intresseväckare bland eleverna. I oplanerade sammanhang talade lärarna också positivt om tillåtandet av känslor, men underströk att det följde utmaningar med att inte vara redo. De taladeom bland annat att behålla lugnet, och att ha en viss nivå av ämneskompetens för att kunna bemöta eleverna ordentligt. Lärarna i denna studie talar således om känslornas roll som positiv, men att de i oplanerade sammanhang kräver mer av lärarna som helst inte vill förneka eleverna rätten att yttra åsikter eller känslor.

I denna kvalitativa intervjustudie har syftet varit att undersöka hur fem gymnasielärare i samhälls­kunskap förhåller sig till de egna åsikterna i undervisningen om politik och politiska frågor. Huruvida lärare bör vara transparenta eller förtegna med sina personliga politiska åsikter i under­visning förefaller vara en fråga i vilken meningarna går isär. Studien har syftat till att genom empirin explicitgöra de olika hållningar som lärarna intar i undervisningen och hur dessa motiveras av lärar­na. Vidare har lärarnas uppfattningar om hur de olika hållningarna påverkar undervisningen och elevernas politiska uppfattningar undersökts. Ásgeir Tryggvasons använder begreppen objektivitet och neutralitet för att beskriva hur lärare kan förhålla sig till de personliga åsikterna i under­visningen. Dessa begrepp graderas i stark och svag. Neutral är den lärare som är förtegen med de egna åsikterna i undervisningen. En objektiv hållning är liktydigt med en lärare som är transparent med vad denne tycker men som bedriver en allsidig undervisning. Dessa hållningar har fungerat som det teoretiska ramverket för uppsatsen och har använts som ett verktyg för kodning och tema­tisering av det empiriska materialet. De hållningar som explicitgjorts hos de enskilda lärarna visar på en mångtydighet och komplexitet. Samtliga lärare, förutom en, diskuterade för- och nackdelar med både en starkt neutral och en svagt neutral hållning. De undersökta lärarna har utifrån sina övergripande hållningar sorterats in i tre olika grupper. Två av lärarna föredrog en starkt neutral hållning i kombination med en starkt objektiv hållning. Den andra gruppen består också av två lärare, vars hållningar kan etiketteras som starkt objektiva men svagt neutrala. En av de undersökta lärarna har fått utgöra en egen kategori. Denne har en svagt neutral hållning och den objektiva hållningen kan beskrivas som kluven mellan både stark och svag objektivitet.

Structured Academic Controversy (SAC) är en internationellt beprövad metod för att bedriva deliberativa samtal om samhällsfrågor i skolan. SAC har dock inte beforskats i svensk kontext tidigare. Examensarbetet syftar till att få kunskap om högstadielärares erfarenheter av den deliberativa diskussionsmodellen SAC i ämnet samhällskunskap. Studien bör förstås i relation till att utreda SAC:s möjligheter, utmaningar och problem som didaktisk metod i ämnetsamhällskunskap och SAC:s potential i förhållande till läroplanens övergripande mål och riktlinjer. Empirin har samlats in genom intervjuer med två lärare som testat SAC efter vårt lektionsupplägg i totalt fem klasser. Resultatet visar att SAC kan vara en lämplig metod i samhällskunskapsundervisningen, då den potentiellt utvecklar ämnesspecifika förmågor och kunskaper samt ett bättre samtalsklimat och ett ökat elevdeltagande. Den största utmaningen med metoden är lärarnas brist på tid ur olika aspekter. Främst gäller det lärarnas behov av tid till förberedelse samt bristen på undervisningstid.

Syftet med denna studie är att med hjälp av modeller om medborgarskap undersöka blivande gymnasielärares syn på medborgarskap och politiskt deltagande i förhållande till sig själva och deras framtida elever. Studien berör blivande lärares föreställningar kring fyra områden; politiskt deltagande, medborgarskap, kontroversiella ämnen och politisk aktivism samt undersöker förväntningarna som de har på elever utifrån dessa fyra huvudpunkter. Materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra stycken blivande gymnasielärare utifrån en semistrukturerad modell. De har därefter analyserats med hjälp av olika kärnfrågor och de fyra områden – som presenterats ovan – med ursprung från Isin & Turners modeller för medborgarskap. Kärnfrågor i detta fall är de frågor i intervjuguiden (Se Bilaga 2) som baserats på de frågeställningar som studien bygger på. Svaren har sammanfattats och presenterats i en tabell där varje respondents svar har jämförts med varandra för att synliggöra återkommande mönster och föreställningar. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan respondenternas och utifrån detta identifieras en idealtyp för hur medborgaren bör se ut baserat på återkommande gemensamma föreställningar. Svaren jämförs även med Isin & Turners (2002) liberal och deras republikanska modell. Svaren kan inte sammankopplas helt till varken liberal eller republikansk modell utan hamnar i ett mellanläge.

Att implementera kontroversiella ämnen i gymnasieskolans litteraturundervisning är fruktbart, men innebär samtidigt ett orosmoln som får lärare att undvika sådan typ av undervisning. Givet de krav som ställs på läraren i undervisningssammanhang där stötande skönlitterära motiv behandlas, uppdagas ett behov av att samla mer kunskap kring ifrågavarande ämne. I lärarens arbete finns läroböcker som både designar lärandeaktiviteter och gör textval åt läraren. Föreliggande studie ämnar ge ett kunskapsbidrag om hur läroböcker arbetar med kontroversiella ämnen i skönlitteraturen, för att möjliggöra en diskussion gällande dessa ämnens didaktiska potential i skolans demokratiuppdrag. Ändamålet kräver att blicken riktas mot de tolkningskonventioner, även kallat läsarter, som uppmuntras i läroböckerna. Studien har därför formulerat en läsart, affektiv medvetenhet, som fungerar som ett teoretiskt analysverktyg för hur litteraturen främmandegör varseblivanden och försätter läsaren i en chockupplevelse som tvingar fram perspektivskiften. Via en teoridriven tematisk analys av fyra läroböcker ämnade för gymnasieskolans svenskämne kunde tre övergripande teman urskiljas. Dessa förklarar hur textutdragen möjliggör och utelämnar kontroversiella ämnen; samt hur kontroversiella uppslag används till andra ändamål. Resultatet visar att läroböckernas textutdrag i största utsträckning gestaltar neutrala motiv. Texterna kombineras allt som oftast med läsarter som syftar att utveckla narratologisk litteraturanalytisk kompetens. Få spår finns av kontroversiella ämnen och läsarten affektiv medvetenhet, vilket innebär att den didaktiska potentialen till etisk självreflektion som en del av demokratiuppdraget förbises. Studiens diskussion problematiserar huruvida projektet att kategorisera texter som kontroversiella eller inte är givande, eftersom gränsdragningen kring kontroversiella ämnen inte innebär vattentäta skott gentemot de nära angränsande begreppen komplexa narrativ och känslor i litteraturen. / Implementing controversial subjects in school literature reading is valuable but at the same time poses a concern that makes teachers avoid this type of teaching. Considering the challenges faced by teachers when dealing with offensive literary themes, there is therefore a need to gather more knowledge on this topic. Textbooks play a dual role in the teacher's work by both designing learning activities and selecting texts. This study aims to contribute to the understanding of how textbooks address controversial subjects in literature, to facilitate a discussion about the didactical potential of these topics in fulfilling the school's democratic mission. This purpose requires examining the interpretative conventions that are encountered in the textbook’s different readings. The study therefore introduces a reading approach called affective awareness, which serves as an analytical tool for how literature can disrupt perceptions and induce a state of shock that prompts shifts in perspective. Through a theory-driven thematic analysis of four Swedish textbooks, aimed at upper secondary school, three main themes were identified. These themes explain how text excerpts both enable and exclude controversial subjects, and how controversial topics are repurposed for other objectives. The results show that the excerpts in the textbooks predominantly portray neutral themes. The texts are often combined with readings aimed at developing narratological literary analytical skills. There is little evidence of controversial topics and the reading approach of affective awareness, which means that the didactic potential for ethical self-reflection as part of the democratic mission is overlooked. The study’s discussion questions whether categorizing texts as controversial or not is beneficial, as the boundary around controversial topics is not clearly defined in relation to the closely related concepts of complex narratives and emotions in literature.

Detta är en fokusgruppsundersökning om svenska gymnasieelevers uppfattningar om undervisning i kontroversiella frågor. År 2022 publicerade Skolinspektionen en granskning av undervisningen i kontroversiella frågor inom högstadieskolan och fann då flera förbättringsområden. Denna undersökning fokuserar på att undersöka gymnasieelevers perspektiv på undervisningen i kontroversiella frågor för att se om det finns liknande förbättringsområden som inom högstadieskolan. För att få svar på detta har tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 13 gymnasieelever genomförts. Vidare undersöks vad eleverna upplever som gynnande och missgynnande faktorer för undervisningen i kontroversiella frågor. Den tidigare forskningen visar bland annat att elever tenderar att vara intresserade av frågor som påverkar dem direkt som individ. Det finns olika uppfattningar om vad som kan ses som kontroversiellt och det baseras ofta på kontextuella faktorer såsom elevernas olika erfarenheter. Olika elever eller grupper kan ha varierande uppfattningar om vad som kan ses som kontroversiellt. För denna uppsats är variationsteori centralt. Variationsteori är en teori som fokuserar på relationen mellan undervisning och lärande. Den utgår ifrån att elever har olika uppfattningar om undervisningsinnehållet. Genom kvalitativ analys har intervjumaterialet tematiskt undersökts och kategoriserats. Resultatet av undersökningen visar att elever inte vågar uttrycka sina sanna åsikter av flera olika anledningar. För det första är eleverna rädda för att bli bojkottade och utfrysta av sina klasskompisar. För det andra uttrycker eleverna att de har en mycket stor respekt för varandra och därför är varsamma med att kränka varandra. För det tredje anser eleverna att lärarens sociala makt samt hur läraren svarar påverkar deras vilja att uttrycka sina åsikter. Informanterna menar att majoriteten av deras diskussioner om kontroversiella frågor sker utanför lektionstid, på rasterna och i sociala medier, utan att de senare lyfts in i klassrummet. Undersökningen drar slutsatsen att lärare behöver ha en större lyhördhet för vilka ämnen eleverna diskuterar utanför klassrummet, en transparens i val av undervisningsmetoder samt ett aktivt arbete för ett hållbart diskussionsklimat i klassrummet.