Den här studien syftar till att analysera hur idén om främlingskap (ghurbah) framställs i olika övergripande sammanhang inom islam. Grunden i analysen ligger i Predikningar och föreläsningar av religiösa lärda muslimer i sociala medier, klassiska islamiska källor såsom Koranen och hadither, nashider (islamisk sång) samt artiklar från två jihadistiska tidningar Dabiq och Rumiyah. Valet av metod är baserad på att utföra en kvalitativ idéanalytisk studie där främlingskap som en idé beskrivs och förklaras. Analysen sker med hänsynstagande till ideologisk bakgrund och tidigare forskning. Avslutningsvis visar studiens resultat att främlingskap är ett förekommande fenomen i äldre islamiska källor, bland jihadister och i deras propagandaprocess, muslimernas religiösa erfarenhet i väst, kvinnors deltagande i samhället, individens egen omgivning samt narrativ konstruktion. Främlingarna (ghuraba) har specifika egenskaper som varierar beroende på den övergripande situationen de befinner sig i.

The purpose of this study is to examine and analyze the depiction of women in Quran from an Islamic feminist perspective. The questions that my study is based on are: How is the woman accounted in the Quran according to Islamic feminists? How do Muslim feminists argue and what do they base their reasoning on? My study is based on analyzes of the feminists’ works and statements. The results were analyzed with the help of different theories including Miriam Cookes “multiple critique”, Jan Hjärpes “The Islamic basket”, Jonathan Potters “methodological relativism” and Luckman & Bergers “social construction of reality”. The main result of this study is that it highlights how different Islamic feminists interpret the Quran in relation to the present and how their interpretations have created debates internationally. I also discuss the importance of new interpretations and the globalization for Muslim women.

<p>Mitt syfte med detta arbete har varit att försöka ge en beskrivning över vilken relation den konverterade muslimen i Sverige har till Koranen. Jag har valt att försöka belysa detta genom frågeställningen:</p><p>Hur tillgodogör sig konverterade muslimer i Sverige Koranen?</p><p>Arbetet är en kvalitativ fallstudie där jag genom fyra djupintervjuer på ett så brett vis jag förmått försökt omfamna de olika uttryck som relationen tar sig. Intervjuerna redovisas som referat i berättande form, och de föregås av en översiktlig beskrivning av Koranen.</p><p>Arbetet avslutas med en utvärderingsdiskussion där jag konstaterar att arbetet är ofullständigt då jag ej kunnat belysa den företeelse som frågeställning avser på ett begreppsligt vis. Slutligen så redogör jag för en möjlig fortsättning.</p>

<p>Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja. Det verkar vara mer accepterat för en ung kvinna att vara utan slöja än för en äldre kvinna. Andra skäl till att kvinnorna vill börja använda slöja är rädsla för döden och att de vill komma närmare Gud. Svaren från kvinnorna som inte valt att bära slöja var paradoxalt nog snarlika som de andra kvinnornas, med grupptryck och utanförskap som en stark påverkansfaktor. Skillnaden var att dessa kvinnor arbetade utanför den arabiska byn. En av kvinnorna arbetar som lärare i en skola där inte de andra lärarna bär slöja och den andra kvinnan arbetar med judar och vill inte känna sig utanför. Dessutom framkom det att hon i sin ungdom använt slöja men sedan slutat använda den när hon blivit äldre. Lite tvärtom kan man tycka, men hennes motivering var att hon inte var lika troende längre. Ett annat skäl som framkom till att inte bära slöja var att det kändes jobbigt att till exempel gå in i ett varuhus i Israel med slöja, eftersom judarna kontrollerar de muslimska kvinnorna extra mycket. Det är jobbigt att indirekt bli stämplad som terrorist.</p><p>Jag har också i min uppsats använt mig av Koranen och Haditherna för att se om det står något där om slöjan. Vissa människor menar att bruket av slöja inte har något stöd i Koranen, medan andra menar att Koranen tydligt pekar på detta. I Sura 33:59 står det att kvinnorna som blivit troende skulle markera sin status genom att dölja sig, för att på så sätt bli igenkända av befolkningen och bli respekterade. Mernissi menar att reglerna i Koranen om kvinnors avskiljande från det offentliga livet bara var avsedda för Profetens egna hustrur. Versen 33:59 uppenbarades efter påtryckningar på Muhammed att stänga inne "de troendes mödrar" för att undvika att de blev trakasserade på gatan av en grupp i Medina som var fientligt inställd till Profeten. De försvarade sina trakasserier med att de inte såg skillnad på Profetens hustrur och på vanliga slavinnor, som var lovligt byte för alla män. I Hadhiterna berättar bland annat Muhammeds tjänare Anas om hur slöjan infördes bland Muhammeds fruar. Muhammed ville vara ifred med Zainab efter bröllopet och drog därför ner ett draperi som avskiljde dem från sin tjänare. Ordet Hidjab betyder egentligen draperi på arabiska och Mernissi menar att hidjab från början var till för att avskilja två män och inte man och kvinna.</p><p>Vad som styr bruket av slöja är en komplex fråga. Kulturen och religionen vävs samman och påverkar individen i olika delar. Jag tror inte att slöjan är ett jämställdhetsproblem (som många i västvärlden tycker) eftersom jag vet att det finns många starka och självständiga kvinnor som själva väljer att bära slöja. Slöjan verkar vara ett mycket större ”problem” för ickemuslimer än för muslimer själva. Min slutsats är att faktorer som, grupptryck, ärbarhet, stolthet och rädsla har en större påverkan än vad religion har.</p>

Mitt syfte med detta arbete har varit att försöka ge en beskrivning över vilken relation den konverterade muslimen i Sverige har till Koranen. Jag har valt att försöka belysa detta genom frågeställningen: Hur tillgodogör sig konverterade muslimer i Sverige Koranen? Arbetet är en kvalitativ fallstudie där jag genom fyra djupintervjuer på ett så brett vis jag förmått försökt omfamna de olika uttryck som relationen tar sig. Intervjuerna redovisas som referat i berättande form, och de föregås av en översiktlig beskrivning av Koranen. Arbetet avslutas med en utvärderingsdiskussion där jag konstaterar att arbetet är ofullständigt då jag ej kunnat belysa den företeelse som frågeställning avser på ett begreppsligt vis. Slutligen så redogör jag för en möjlig fortsättning.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur muslimska kvinnor själva ser på bruket av slöja (hidjab). Jag har intervjuat kvinnor, i Israel, som bär slöja men även kvinnor som inte bär slöja. Flera kvinnor som valt att bära slöja beskriver grupptryck från omgivningen som en stark påverkansfaktor. Människor i byn kan titta snett på dem om de inte har börjat använda slöja vid en viss ålder. Trettioårsåldern verkade vara en lagom ålder för att börja använda slöja. Det verkar vara mer accepterat för en ung kvinna att vara utan slöja än för en äldre kvinna. Andra skäl till att kvinnorna vill börja använda slöja är rädsla för döden och att de vill komma närmare Gud. Svaren från kvinnorna som inte valt att bära slöja var paradoxalt nog snarlika som de andra kvinnornas, med grupptryck och utanförskap som en stark påverkansfaktor. Skillnaden var att dessa kvinnor arbetade utanför den arabiska byn. En av kvinnorna arbetar som lärare i en skola där inte de andra lärarna bär slöja och den andra kvinnan arbetar med judar och vill inte känna sig utanför. Dessutom framkom det att hon i sin ungdom använt slöja men sedan slutat använda den när hon blivit äldre. Lite tvärtom kan man tycka, men hennes motivering var att hon inte var lika troende längre. Ett annat skäl som framkom till att inte bära slöja var att det kändes jobbigt att till exempel gå in i ett varuhus i Israel med slöja, eftersom judarna kontrollerar de muslimska kvinnorna extra mycket. Det är jobbigt att indirekt bli stämplad som terrorist. Jag har också i min uppsats använt mig av Koranen och Haditherna för att se om det står något där om slöjan. Vissa människor menar att bruket av slöja inte har något stöd i Koranen, medan andra menar att Koranen tydligt pekar på detta. I Sura 33:59 står det att kvinnorna som blivit troende skulle markera sin status genom att dölja sig, för att på så sätt bli igenkända av befolkningen och bli respekterade. Mernissi menar att reglerna i Koranen om kvinnors avskiljande från det offentliga livet bara var avsedda för Profetens egna hustrur. Versen 33:59 uppenbarades efter påtryckningar på Muhammed att stänga inne "de troendes mödrar" för att undvika att de blev trakasserade på gatan av en grupp i Medina som var fientligt inställd till Profeten. De försvarade sina trakasserier med att de inte såg skillnad på Profetens hustrur och på vanliga slavinnor, som var lovligt byte för alla män. I Hadhiterna berättar bland annat Muhammeds tjänare Anas om hur slöjan infördes bland Muhammeds fruar. Muhammed ville vara ifred med Zainab efter bröllopet och drog därför ner ett draperi som avskiljde dem från sin tjänare. Ordet Hidjab betyder egentligen draperi på arabiska och Mernissi menar att hidjab från början var till för att avskilja två män och inte man och kvinna. Vad som styr bruket av slöja är en komplex fråga. Kulturen och religionen vävs samman och påverkar individen i olika delar. Jag tror inte att slöjan är ett jämställdhetsproblem (som många i västvärlden tycker) eftersom jag vet att det finns många starka och självständiga kvinnor som själva väljer att bära slöja. Slöjan verkar vara ett mycket större ”problem” för ickemuslimer än för muslimer själva. Min slutsats är att faktorer som, grupptryck, ärbarhet, stolthet och rädsla har en större påverkan än vad religion har.

No description available.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för islamiskt grundade värderingar om könsroller, genom att undersöka muslimska mäns kvinnosyn och förväntningar på kvinnan som framtida hustru. Intervjuer med åtta muslimska män besvarar frågeställningar kring förväntningar på kvinnan, könsroller och äktenskapet. I denna studie undersöks muslimska mäns syn på skillnaden mellan könen. Sekulär och muslimsk feministisk teori används för att analysera empirin. I studien framkommer hur praktiserande muslimer som vill leva efter Koranen, kan uppleva en viss social press kring att leva upp till sin könsroll som ofta framställs som medfödd. Det finns en syn bland informanterna i studien att man och kvinna kompletterar varandra i ett äktenskap. Det centrala kring mannens könsroll är försörjningsplikt. Det centrala kring kvinnan handlar snarare om kropp och klädsel. Studien visar också på den heterogenitet som finns inom religionen och hur viktigt det är att se muslimer som individer, snarare än tillhörande en homogen, muslimsk kategori. / This thesis aims to increase understanding of islamic values based on gender roles, examining Muslim men’s view of women and expectations of the woman as a future wife. Questions regarding expectations on the future wife, gender roles and marriage are answered through eight interviews with Muslim men. This thesis examines Muslim men’s view on differences between the sexes. Secular and Muslim feminist theory analyzes the empirical data. The result shows how some practicing Muslims who want to live according to the Qur’an may experience a certain social pressure when it comes to living up to the gender role that is often portrayed as essential. Men and women complement each other through marriage according to the informants of the study. Men are portrayed as the responsible one for the economy of the family and when it comes to women, focus is more on the body and her clothing. This thesis also demonstrates the heterogeneity that exists within islam and the importance of seeing Muslims as individuals, rather than belonging to a homogenous category.

This study examines how the word ʾillā is treated in the Swedish Qur’ān translation from 1917 by Karl Vilhelm Zetterstéen. The analysis is based on Swedish and Arabic grammar and translation theory, and considers the fact that this Qur’ān translation is considered to be quite faithful to the source text. The study finds that the textual equivalent of ʾillā varies greatly in the target text, and further that it is not limited to exclusive conjunctions nor exceptives; rather, it often consists of a restrictive adverb in an affirmative clause, when ʾillā in the source text is in a negative clause. This points to a unique problematic of translation where ʾillā is concerned, which warrants further examination in future studies.

Muslim women’s rights, and gender equality in the Muslim world, are commonly discussed subjects within the academic world. Feminism, as a term, is often connected to this topic of discussion. This thesis aims to analyze two different perspectives concerning how these rights should be achieved: Islamic feminism, using internal resources, and Muslim feminism, using external resources. Islamic feminism, as a strategy, proposes that by interpreting the Quran, the ultimate revelation of God, Islam could provide the central and egalitarian meaning of the Quran. There is disagreement within the academic community whether Islamic feminism would enable these rights. Muslim feminism, as a counterpoint to Islamic feminism, proposes that the state must become secularized. Rendering Islam and the state as separate entities.    This thesis will utilize the theoretical perspective on Islam and feminism from five feministic academics. They all have different backgrounds, standpoints, and approaches towards the development of Muslim women’s rights, as well as what strategies they suggest to improve them. These strategies encounter different kinds of difficulties. The Islamic feminism, which uses the Quran, runs the risk of being too heavily associated with already established interpretations of the Quran. It may be seen as intertwined with existing fundamentalist views. On the opposite side of the spectrum, Muslim feminism may create a divide between Islam and women’s rights. This thesis aims to present the potential of different theoretical perspectives on Islam and feminism as well as the limitations on suggested strategies for improvement of Muslim women’s rights.