I uppsatsen undersöks översättningsekvivalenter för de ryska konstruktionerna кто-кто, а och что-что, а i Russian National Corpus (RNC) för att komma åt deras språkspecificitet. Med hjälp av parallellkorpusar (engelsk-ryska, rysk-engelska, svensk-ryska, rysk-svenska) bestäms graden av språkspecificitet hos de ryska konstruktionerna i förhållande till engelska och svenska, med avseende på spridning och nollekvivalens som variabler på språkspecificitet. Resultaten visar att spridningen är stor i sju av åtta språkriktningar i korpusen; samt att nollekvivalens är den mest frekventa översättningsekvivalenten för кто-кто, а och что-что, а i fem (en majoritet) av språkriktningarna. Trots det mycket begränsade materialet har korpusanalysen gjort det möjligt att hitta tendenser för språkspecificitet hos båda konstruktionerna gentemot engelska och svenska, med avseende på spridning och nollekvivalens som variabler på språkspecificitet. Vid en jämförelse mellan språkriktningarna inom samma korpus påvisas även vissa skillnader: översättningar med ryska som målspråk förefaller besitta en högre grad av språkspecificitet än motsatt språkriktning; nollekvivalens är mycket frekventare som översättningsstrategi vid översättning till ryska, vid översättning till engelska och svenska används den knappt, översättaren försöker istället hitta motsvarande konstruktioner på målspråket. / This paper studies translation equivalents for the Russian constructions кто-кто, а and что-что, а in the Russian National Corpus (RNC) in order to access their language specificity. Using parallel corpora (English-Russian, Russian-English, Swedish-Russian, Russian-Swedish), the degree of language specificity of the Russian constructions visavis English and Swedish is determined, by relying on dispersion and zero equivalence as variables of language specificity. The results show that the dispersion is large in seven out of eight language directions in the corpus; and that zero equivalence is the most frequent translation equivalent of кто-кто, а and что-что, а in five (a majority of the) language directions. Despite the very limited material, the corpus analysis has made it possible to find tendencies for language specificity in both constructions towards English and Swedish, with regard to dispersion and zero equivalence as variables of language specificity. In a comparison between the language directions within the same corpus, certain differences can be discerned: translations with Russian as target language seem to possess a higher degree of language specificity than the opposite language direction; zero equivalence is much more frequent a translation strategy when translating into Russian, when translating into English and Swedish it is hardly used, the translator instead tries to find corresponding constructions in the target language.

This study aims at analyzing how women and men in five different professions are portrayed and represented through reporting verbs in Czech media over a period of 25 years (end of 1989 to the beginning of 2015). The empirical data consist of entire newspapers and magazines in the source material, a subcorpus from the Czech National Corpus. The theoretical basis is Critical discourse analysis and the methodical is a corpus-based statistical analysis. Binary categories from the Harvard Psychosociological Dictionary are used to classify the reporting verbs. After a quantitative study, the results are clear for some professions and less clear for others, and these results are analyzed. This study could not (at least not without severe adjustments) have been performed in languages like English, where the distinction between the female and male professional concepts is less clear. In the chapter on previous research, special attention is given to the Czech context, and the chapter also explains this study’s contribution to previous research in language, power and corpus studies.

This thesis aims to investigate the differences between what collocations are used for ‘husband’ and ‘wife’ in films and contemporary culture. The comparison spans through different decades and the decades will also be compared and analysed. The thesis will investigate if the collocates reflect the societal change and if so, can the results relate to existing power structures/gender roles? The background for the thesis consists of information about marriage history, films and their influence on culture, what a collocation is and previous research on collocation. The method used for this thesis was Corpus-Assisted Discourse Studies which includes both corpus studies and discourse analysis. Consequently, a more in-depth understanding of the results and tables were given. To classify the collocates collected from the Movie Corpus (which represents movies) and the Corpus of Historical American English (representing culture) the results are presented Caldas-Coulthard and Moon’s categorisation schema. After this, in the discussion, the proportional distribution is presented because the corpora are different sizes and this way they can be compared correctly. The conclusion is that movies reflect culture somewhat, but it lacks in some areas. However, some patterns can be found. ‘Wife’ and ‘husband’ are discussed differently, and the difference in collocates shows that. Moreover, the results seem to reflect typical stereotypes that do exist and has existed.

This thesis aims to explore the representation of transgender individuals in online Czech discourses. The study utilizes corpus linguistics to analyze news media and Facebook in order to understand the attitudes towards transgender individuals in these discourses. Previous research on gender in the Czech language and other languages is considered in order to contextualize the findings of this study. The research reflects on the Czech Press Act and Audio-visual Act, which provide guidelines for objectivity and balanced reporting in the media. Using data from Czech National Corpus the study aims to shed light on the representation of transgender individuals in online Czech discourses and provide exposure of potential hateful speech towards trans people or imbalance between the discourses. / Denna studie avser att undersöka representationer av transpersoner i webbaserade diskurser i den tjeckiska språkmiljön. I uppsatsen används korpuslingvistik för analys av nyhetstexter och Facebook med syftet att förstå vilka attityder mot transpersoner som förekommer i dessa diskurser. Tidigare lingvistisk forskning med tjeckiska korpusbaserade diskursanalyser i fokus tas i beräkning och kontextualiseras i denna studie. Tjeckisk lagstiftning kring media och objektivitetskrav reflekteras i forskningen. Denna uppsats ämnar exponera och analysera representationer av transpersoner i olika diskurser samt reflektera över huruvida kraven som den tjeckiska lagstiftningen ställer speglas i dessa onlinemiljöer.

With this essay my aim is to uncover the content in the discography of the Swedish Black Metal act Watain in respect to lyrically expressed religious themes revolving around the tendencies within occulture and the Black Metal scene. To investigate the matter I have combined quantitative and qualitative analysis methods from the fields of corpus linguistics as well as content analysis, which provided me with an array of key words and their respective concordances (Key Word In Context, KWIC) in the texts. Through the analysis three overlapping main themes became apparent: satanism, gnosticism and finally apocalypticism. I described each of the themes in detail based on my linguistic findings in the corpus so as to yield a deeper understanding of the religious symbols communicated in the material and their interrelationship. The result was that neither one of these could be explained in isolation as they are all part of a larger system of philosophy, namely the esoteric movement chaos-gnosticism tied to the Swedish order Temple of the Black Light, but also products of occulture. The discussion proved that, although satanism may seem to be the thematical centerpoint in Watain’s lyrics, it is not, as this is a far too simple conclusion in relation to the complexity of the results. Instead, the content requires to be understood in terms of the dark Left-Hand Path spirituality as well as the occultural melting pot of paranormal and occult ideas. / <p>För att få tillgång till mitt korpus och mina korpusresultat hänvisar jag till min privata e-post adress hans.jonsall@gmail.com alternativt att man kontaktar mig via sociala medier.</p>

Hur språkspecifika ord ska översättas mellan två språk är inte alltid självklart. Därför har denna uppsats i syfte att undersöka hur ryska diminutiva vanliga substantiv översätts till svenska. Svårigheten vid översättning uppstår bland annat av att ryska är ett språk rikt på diminutiv medan användning av diminutiv i svenska är sällsynt. På grund av denna skillnad är det inte givet att det finns en lexikal motsvarighet i svenska för ryska diminutiv och översättningen måste anpassas om den ska få med den diminutiva innebörden.  Genom att undersöka hur ryska diminutiv brukar översättas till svenska, och om ryska diminutiv uppstår vid översättning från svenska, kan den rysk-svenska språkspecificiteten för diminutiv kartläggas. Med hjälp av en parallellkorpus kan genuina texter och deras översättningar undersökas i en kvalitativ analys för att kategorisera de vanligaste översättningsstrategierna och huruvida den diminutiva innebörden bevaras vid översättning.  Denna uppsats undersökning visar att ryska diminutiv av vanliga substantiv är språkspecifika gentemot svenska. Detta då innebörden oftast går förlorad vid översättning till svenska, medan diminutiv ofta uppstår vid översättning till ryska, trots att den svenska källtexten helt saknar diminutiva ord. / Каким образом лингвоспецифичные слова должны быть переведены между двумя языками, не всегда очевидно. Цель этой диссертации исследовать, как русские уменьшительно-ласкательные существительные переводятся на шведский язык. Трудности при переводе возникают, помимо прочего, из-за того, что в русском языке диминутивы широко распространены, тогда как в шведском языке они используются редко. По причине этих различий нельзя полноправно утверждать, что в шведском языке существует лексический эквивалент русских диминутивов, следовательно, любой перевод должен быть адаптирован, если он включает уменьшительно-ласкательные слова. Путем анализа того, как русские диминутивы обычно переводятся на шведский язык и как возникают русские уменьшительные формы при переводе со шведского, можно выявить русско-шведскую лингвистическую специфику уменьшительно-ласкательных. С помощью параллельного корпуса в этой работе анализируются самые распространенные стратегии перевода. Исследование в данном дипломном сочинении показывает, что русские уменьшительно-ласкательные формы имён нарицательных являются лингвоспецифичными, поскольку значение чаще всего теряется. При переводе со шведского на русский часто появляются диминутивы, хотя в шведских текстах они могут полностью отсутствовать. / How language specific words should be translated between two languages is not always obvious. Therefore, this thesis has the intention to examine how Russian diminutive common nouns are translated into Swedish. The difficulties of translation, inter alia, arise from the fact that the Russian language is rich in diminutives, whereas the usage of diminutives in Swedish is rare. Because of this difference, it is not guaranteed that there is a lexical counterpart in Swedish for Russian diminutives, and the translation must be adapted to retain the diminutive meaning. By examining how Russian diminutives usually are translated into Swedish, and whether Russian diminutives emerge during translation from Swedish, the Russian-Swedish language specificity for diminutives could be mapped. With the help of a parallel corpus, native texts and their translations can be examined in a qualitative analysis to categorise the most common translation strategies, and whether the diminutive meaning is retained during translation. The findings presented in this thesis demonstrate that Russian diminutives of common nouns are exceedingly language specific toward Swedish, as the meaning frequently is lost. During translation from Swedish to Russian diminutives usually emerge, despite that the Swedish original text completely lacks diminutive words.