Diss. Göteborg : Univ., 2002.

No description available.

I april 2011 arbetar riksenheten mot korruption med nio utredningar där koppling till kommuner, landsting eller kommunala bolag finns. Trots att Sverige i en internationell jämförelse har en låg korruptionsgrad så förekommer fall av korruption. Syftet med denna uppsats är att undersöka korruptionens mekanismer på kommunal nivå i Sverige. För att uppfylla detta söks svar på frågeställningar gällande den kommunala organisationens betydelse för korruption, om några sambandsfaktorer finns samt huruvida etiska förhållningssätt kan vara av betydelse. Teorin som övergripande används menar att en gynnsam frestelsestruktur främjar ett korrupt beteende. Till de olika delarna används skilda metoder såsom statistisk analys, fallstudie, beskrivande studie samt textanalys. Den genomgående design som tillämpas är komparativ, då kommunerna hela tiden jämförs för att hitta skillnader och likheter. Studien visar på att skillnader i kommunal organisation samt skillnader i etiska perspektiv hos kommunerna finns, samtidigt som skillnader i antal fall av korruption finns. I statistisk analys framstår bland an-nat privatisering, medelinkomst, lokala partier samt skatteunderlag som faktorer som eventuellt kan ha viss betydelse för antalet korruptionsfall.

This paper presents new empirical evidence on the determinants of corruption, focussing on the role of globalization and inequality. The estimates for a panel of 102 countries over the period 1995-2005 point to three main results: i) Detection technologies, reflected in a high level of development, human capital, and political rights reduce corruption, whereas natural resource rents increase corruption. ii) Globalization (in terms of both trade and financial openness) has a negative effect on corruption, which is more pronounced in developing countries. iii) Inequality increases corruption, and once the role of inequality is accounted for, the impact of globalization on corruption is halved. In line with recent theory, this suggests that globalization - besides reducing corruption through enhanced competition - affects corruption also by reducing inequality. / Series: Department of Economics Working Paper Series

Sweden has for long been seen as corruption-free, with a high ranking in different corruption indexes. Which further sentiments the belief that corruption is a non-issue in Sweden. There have been corruption scandals in Sweden’s municipality, which goes against the belief that Sweden is corruption-free. The municipalities have not been examined in the way that Sweden as a nation has. Therefore the aim of this study is to analyse the reported corruption cases in Sweden’s municipalities. This will be done by a qualitative case study, where the municipalities are in the centre and analysed. This is chosen due to the fact that the individual municipalities have a self-governing right. To depict corruption in Sweden’s municipalities it will be analysed as a whole. This is chosen to be able to give an explanation for why there is corruption in Sweden’s municipalities and where there is a risk and how municipalities can manage the corruption. The municipalities will be examined through theories that have a basis in rational choice theory; the theories are temptation structure and game theory. The theories will help to explain why there is corruption. In conclusion, however, it can be seen that there are areas of concern for the Swedish municipalities. From obscure laws, which are hard for individuals to understand to that there are few that get convicted for acting corrupt within Swedish municipalities. The conclusion also shows that there should be additional research on corruption in Sweden at both a subnational and a national level.

Bakgrund och problemdiskussion: Mellan åren 2015-2020 har Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank vid flertalet tillfällen delgivits sanktionsavgifter för brister i arbetet mot korruption och penningtvätt. Penningtvätt är en del av korruption och beskrivs av flertalet forskare som ett globalt problem där banker spelar en stor roll när det kommer till att dölja olagliga pengar. Banker som tidigare varit inblandade i skandaler tenderar att ha bristande förtroende bland intressenter vilket bland annat påverkar bankernas legitimitet negativt.  Syfte: Syftet med denna undersökning är att redogöra för vilken information som Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank avslöjar i sina hållbarhetsredovisningar om korruption och penningtvätt utifrån indikatorerna i GRI 205: Anti-corruption. Studien syftar till att analysera innehållet i de skriftliga hållbarhetsredovisningarna för att således kunna dra slutsatser kring eventuella likheter och skillnader gällande bankernas avslöjande om korruption och penningtvätt.  Metod: För att besvara studiens forskningsfråga har en kvalitativ innehållsanalys som datainsamlingsmetod tillämpats. Den kvalitativa innehållsanalysen har legat till grund för analysen av Nordeas, Svenska Handelsbankens, SEB:s och Swedbanks hållbarhetsredovisningar för åren 2017 till 2020.  Slutsats: Studiens resultat visar på att samtliga banker avslöjar mest information om affärshändelser avseende risk för korruption samt kommunikation och utbildning om politik och procedurer mot korruption. Denna studie konstaterar även att det avslöjas minst information gällande åtgärder som vidtagits på grund av korruptionincidenter. Dock utmärker sig Svenska Handelsbanken i detta då de avslöjar inträffade händelser kring korruption och penningtvätt som de varit involverade i, vilket resterande banker inte gör. Detta samtidigt som Svenska Handelsbanken är den bank som varit minst involverade i korruptionsskandaler de senaste åren, i jämförelse med Nordea, SEB och Swedbank. Studien visade även på att samtliga banker enbart redovisar kring några utvalda punkter inom varje indikator. Bankerna avslöjar endast information som berör en eller få av alla de punkter inom GRI 205: Anti-corruption. / Background and problem: Between the years 2015-2020, the banks Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB and Swedbank have on most occasions been notified of penalty fees for shortcomings in the work against corruption and money laundering. Money laundering is a part of corruption and is described by most researchers as a global problem where banks play a major role when it comes to hiding illegal money. Banks that have previously been involved in scandals tend to have a lack of trust among stakeholders, which among other things, has a negative effect on banks’ legitimacy.  Purpose: The purpose of this thesis is to report on Nordea´s, Svenska Handelsbanken´s, SEB´s and Swedbank´s corruption and money laundering disclosure, based on the indicators in GRI 205: Anti-corruption, in their sustainability reports. The study aims to analyze the content of the sustainability reports of the four banks in order to draw conclusions about possible similarities and differences regarding the banks’ corruption and money laundering disclosure.  Method: In order to answer the study's research question, a qualitative content analysis has been applied. The qualitative content analysis has formed the basis for the analysis of the four major Swedish banks´sustainability reports for the years 2017 to 2020.  Findings: The results of the study shows that all banks reveal most information about business activities regarding the risk of corruption as well as communication and education about policies and procedures against corruption. This study also ensures that it reveals the least information regarding measures taken due to corruption incidents. However, Svenska Handelsbanken excels in this as they reveal incidents of corruption and money laundering that they have been involved in, which the remaining banks do not. This at the same time as Svenska Handelsbanken is the bank that has been least involved in corruption scandals in recent years, in comparison with Nordea, SEB and Swedbank. The study also showed that all banks only report on a few selected parts within each indicator. Banks only disclose information that affects or receives all points within GRI 205: Anti-Corruption.

This is a study of Samuel Pepys diary where the focal point is emotions in his professional life, emotions are understood through Barbara H. Rosenweins theory of Emotional Communities. The main part is made up of two chronological chapters following through the ten years Pepys kept a diary. The point is to illuminate Pepys professional life in the British Royal Navy through the perspective of emotions. We follow Pepys’s professional development, where emotions is discussed in relation to concepts such as personal interest and social status. From the first years of the diary to latter perspectives of him turning into the great naval administrator he became known as. Pepys in his professional sphere strictly controlled his emotions and soared above his competitors. He was a man who was puritan raised, highly emotional, educated and curious - on the fringes of the power epicentre in restoration-era England.

No description available.

Denna uppsats lyfter ämnet korruption och är inriktat på myndigheten Försäkringskassan. Uppsatsen innefattar vilken kunskap de anställda på Försäkringskassan har om ämnet och om de förekommer korruption på myndigheten. Studien tar även upp förebyggande åtgärder mot korruption ur Polismyndighetens perspektiv. Huvudsakliga data är inhämtad genom kvalitativa intervjuer med anställda på Försäkringskassan samt vetenskapliga artiklar, studentlitteratur samt interna riktlinjer och statistik från Försäkringskassan och Polismyndigheten. Jag har valt att utgå från två vetenskapliga teorier för att besvara mina frågeställningar. Jag beskriver vilken inverkan korruptionsbrott har på legitimitet och social tillit. Slutsatsen visar att det förekommer korruption på Försäkringskassan men att den interna kunskapen på myndigheten är hög. Medarbetarna får utbildning för att förebygga interna brott och oegentligheter. Intervjudeltagarna i min undersökning visade kunskaper på vad det innebär att vara statstjänsteman. De kunde också redogöra för vilka följder korruption kan ha på en myndighet men även beskriva korruptionens konsekvenser ur ett större perspektiv.

The purpose of this essay is to investigate the impact of perceived corruption on a person’s trust. Previous research shows that there mostly is a negative impact between perceived corruption and trust. This study uses these results as a hypothesis, and does this research on the country Sweden. The questions to be answered within this study are: “Is there a relationship between perceived corruption and trust in Sweden?”, and “Has there been any changes within the relationship between perceived corruption and trust in Sweden within the past years?”. The data that is used is Magnus Hagevis questionnaires from the years 2009, 2012, 2016, and 2020. The questionnaires have different focuses but the main focused subjects within this study are; politics, trust and corruption. This study uses a quantitative method. With the help of SPSS, multiple analyzes are created and discussed on the data. The drawn conclusions within this essay is that the relationship between perceived corruption and trust is the same within all questionnaires; low corruption equals high trust. There is a slight change over the past years within this relationship. The relationship between these two variables becomes stronger within the past years.