<p>This paper examines how debt cancellation, given under the HIPC-initiative, has affected corruption over the period 2000-2006. The examination is foremost interesting due to earlier research showing that high corruption leads to unequal distribution of economic resources. This, combined with the objective of the HIPC initiative to reduce poverty, indicates that combating corruption must be successful in order to fulfill the goals of the initiative. A linear regression shows that countries that have benefited from the HIPC-initiative indeed have a lower corruption than other countries. A panel-data analysis shows on the other hand that no effect on corruption due to debt cancellation or reforms undertaken in the program can be confirmed.</p>

<p>The aim of this study is to investigate differences that exist in Estonia and Russia with regard to civil society, democracy and corruption and try to find out what can be possible causes to the vast differences in these two countries. Many political scientists claim that civil society plays a key role in democratic transitions. This paper takes its point of departure in 1991, when the Soviet Union collapsed and Estonia and Russia became independent. Since then Estonia has had a flourishing economy which attract many foreign investments, with Sweden as the greatest investor. The country has also managed well to adjust quickly from totalitarianism to democracy. This paper also addresses issues with corruption as it is a major problem in Russia and affects every day life in society. My results show that since Vladimir Putin came to power, Russia has got a higher degree of corruption and the evolution of democracy has gone backwards. I also found that there is a lack of social capital in the Russian society. In Estonia however, the results show that the country now has a well-functioning democracy. The legal environment for NGOs has steadily improved since Estonia became member of the EU. However, there still remain some deficit with regards to being a participating democracy at the grass-root level within the civil society. The theories used in this paper are Heidenheimer´s theory on corruption and Robert Putnam´s institutional theory on horizontal organization and social capital. The methods used are comparative case study and most similar systems design.</p>

<p>Bachelor essay in political science by Linus Johansson, fall of 2006</p><p>“Aid and corruption: How do aid donors handle the corrupt regimes?”.</p><p>Supervisor: Jan Olsson.</p><p>The purpose of this essay is to describe the aid relation between donors and corrupt</p><p>governments, to find out whether donors reckon on the problems with implementation of aid</p><p>to corrupt governments when they decree their aid policy. There are a lot of different ways to</p><p>implement the economic aid that are being used by the donors today, and this essay will try to</p><p>exemplify the different methods of implementing the economic aid. To elucidate the relation</p><p>between donors and corrupt regimes, the essay analyzes three themes: the first two questions</p><p>are about the policies used by the donors, and the third question are used to shed light on the</p><p>actual implementation of aid to corrupt governments. The three themes are: i) Different aid</p><p>policies used by the donors ii) Do donors use particular policies against corrupt regimes? iii)</p><p>Do corrupt regimes receive less foreign aid? This study stresses the fact that donors do not</p><p>act like a group unit in the matter of development assistance policy, instead they act in</p><p>several separate groups, this may complicate the endeavour of making economic aid effective.</p><p>The conclusion of the essay is that corrupt governments are treated the same way that lesscorrupted</p><p>government are, nothing today indicates that donors would give less economic aid</p><p>to the corrupt regimes. This is interesting considering that donors outwards maintain the</p><p>importance of rewarding good institutions, that signifies that those who in practice does not</p><p>attach great importance in this matter does not fulfil their own policies. It is an important</p><p>issue because corruption seems to debilitate the effects of development assistance, but</p><p>development assistance having problem of debilitate the corruption in the recipients’</p><p>countries.</p>

<p><strong>Frågeställning</strong><strong>:</strong> Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt?</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet.</p><p><strong>Metod: </strong>De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela.</p><p><strong>Data: </strong>De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World.</p><p><strong>Analys: </strong>Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant.</p><p><strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.</p>

Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt? Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet. Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela. Data: De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World. Analys: Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant. Slutsats: Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.

Economic growth in a country can be explained by numerous variables, both positive and negative. Increasing levels of education, investment and openness are examples of factors generally believed to have positive effects on the economic progress, while corruption is one of the factors often regarded as detrimental to economic growth. The purpose of this thesis is to measure and analyze if the levels of perceived corruption in a cross-section of countries have affected their economic growth rates over the years 2004-2008. The study is carried out with four regressions on a sample of 123 countries and eight variables for the time period in question. The models are constructed on the basis of both the neoclassical growth theory and the endogenous growth theory. The found result contradicts the expected outcome; it shows that the perceived levels of corruption are significantly and positively correlated with economic growth. It is however found that countries with widespread corruption, in general developing countries, have experienced high economic growth over these years. A correlation the authors argue can explain the unexpected sign of the corruption variable.

Univ., Diss.--Potsdam, 2006.

This paper examines how debt cancellation, given under the HIPC-initiative, has affected corruption over the period 2000-2006. The examination is foremost interesting due to earlier research showing that high corruption leads to unequal distribution of economic resources. This, combined with the objective of the HIPC initiative to reduce poverty, indicates that combating corruption must be successful in order to fulfill the goals of the initiative. A linear regression shows that countries that have benefited from the HIPC-initiative indeed have a lower corruption than other countries. A panel-data analysis shows on the other hand that no effect on corruption due to debt cancellation or reforms undertaken in the program can be confirmed.

The purpose of this thesis was to study how an internationalization process to China may appear for a small Swedish enterprise and to identify important factors that may be essential for the process. The focus extends from the point where the enterprise makes its first connection with China up to the point where they are well established. Their business is up and running and they have begun production. To gain a deeper understanding of the subject a gathering of existing theory and research articles was conducted. The gathering of theory yielded knowledge of different approaches and methods that can be used to implement internationalization and provided a greater understanding of cultural and regional differences in China compared to Sweden. There were two case studies in two small Swedish enterprises made where they shared their experience from their own internationalization process. Both enterprises are manufacturing companies and they have implemented internationalization in the last 10 years. The theory in combination with the empirical data collected from the two case studies led to the conclusion of how the internationalization processes had been carried out and what factors had been important during the process. Internalization is a long term investment which usually takes longer than planned. Going to China in the belief that internationalization quickly can become profitable is not recommended. From the cases studied it is possible to see that internationalization took between one and three years. It took both patience and equity to succeed. Important factors that were identified during the process included the importance of good relationships and networks. These factors were crucial for how well the internationalization went and without their good relations none of the enterprises interviewed would have been where they are today. In China there is widespread corruption. Companies seeking to internationalize themselves to the country should previously to the move have decided what they would do if they find themselves in such a situation. In addition there are major difficulties in communication with the Chinese because of their poor English. There are also issues with the fact that the Chinese do not always honor their promises. Being well prepared before facing internationalization will be of great assistance and contribute to the prevention of unexpected events.

African states are often called corrupt indicating that the political system in Africa differs from the one prevalent in the economically advanced democracies. This however does not give us any insight into what makes corruption the ruling norm of African statehood. Thus we must turn to the overly neglected theoretical work on the political economy of Africa in order to determine how the poverty of governance in Africa is firmly anchored both in Africa’s domestic socioeconomic reality, as well as in the region’s role in the international economic order. Instead of focusing on increased monitoring, enforcement and formal democratic procedures, this book integrates economic analysis with political theory in order to arrive at a better understanding of the political-economic roots of corruption in Sub-Saharan Africa. / Häufig werden die afrikanischen Staaten als durch und durch ‚korrumpiert‘ bezeichnet, also unterstellt, dass sich die politischen Systeme Sub-Sahara Afrikas in ihrer Funktionsweise von denen fortgeschrittener Demokratien unterscheiden, ohne dass deutlich wird, was Korruption zur Norm afrikanischer Staatlichkeit macht. Aus diesem Grund greift diese Studie auf bereits vorliegende, aber häufig vernachlässigte theoretische Arbeiten zur politischen Ökonomie Sub-Sahara Afrikas zurück. Es wird gezeigt, wie ‚bad governance‘ in den sozioökonomischen Gegebenheiten afrikanischer Staaten verankert ist und welche Bedeutung die Rolle der afrikanischen Staaten innerhalb der Weltwirtschaftsordnung spielt. Anstatt immerzu die verschärfte Aufsicht und die Durchsetzung rechtsstaatlicher Prinzipien zu fordern, integriert diese Studie ökonomische Analyse mit politischer Theorie, um die politökonomischen Wurzeln der Korruption in Sub-Sahara Afrika besser verstehen zu können.