I denna uppsats testar jag kausalitet mellan marknadsskapande institutioner och tillväxtrelaterade variabler samt omvänt. Detta görs på en panel bestående av 15 länder i Central- och Östeuropa (CEE) under perioden mellan år 1996 och 2019. Metoden bygger på test för Granger-kausalitet i paneldata, SY-GMM med faktoriserade instrument och kvantilregression. Resultaten indikerar svagt på en utbytesrelation men är inte robust och slutsatser är därför att kausalitet ej kan påvisas i någon riktning. AI har använts för att extrahera test för unit root och sätta asterisker på regressionskoefficienterna. / In this thesis I apply methods for panel data analysis in order to test the causal relationship between market engaging instituions and economic growth. The panel consists of data gathered from multiple institutional indices and covers 15 countries in Central and Eastern Europe (CEE) between the years 1996 and 2019. The methods include panel Granger-causality tests, SY-GMM with factorized instruments and panel quantile regression. The findings are inconclusive but suggests a feedback relation between institutional measures and growth related variables. The conclusion however, is that causality can not be indentified in any direction. AI has been used to extract p-values from tests for unit root and to add asterisks to the regression coefficients.

Die vorliegende Dissertation untersucht die hohen Verluste deutscher Banken in der Schiffsfinanzierung nach Ausbruch der Finanzkrise 2008. Im Rahmen eines integrativen Fallstudienansatzes nach Eisenhardt wurden im Rahmen einer weitmaschigen Datensammlung Fakten zusammengetragen, welche die Geschehnisse rund um die hohen Verluste deutscher Banken aufklären helfen können. Das Ergebnis ist eine multiperspektivische Zusammenschau verschiedener Ereignisse, welche einen entscheidenden Einfluss gehabt haben können. Insbesondere das nur in Deutschland verwendete Finanzierungsmodell des Schiffsfonds bot unzureichende Anreizstrukturen und war anfällig, Opfer korrupten Verhaltens zu werden, was an internationalen Schifffahrtsmärkten ein Problem darstellt. Neben deutschen Banken verloren insbesondere deutsche Kleinanleger zweistellige Milliardenbeträge. Die Arbeit benennt allgemeine Gesetzmäßigkeiten, welche von den handelnden Akteuren nicht oder nur unzureichend beachtet wurden.:1. Einleitung 2. Stand der Forschung 3. Methodisch-theoretische Grundlagen 4. In der Arbeit verwendete Methodik 5. Durchführung der Analyse 6. Ergebnisse und Zusammenfassung 7. Abschließende Bemerkung Anhang

<p>This paper examines how debt cancellation, given under the HIPC-initiative, has affected corruption over the period 2000-2006. The examination is foremost interesting due to earlier research showing that high corruption leads to unequal distribution of economic resources. This, combined with the objective of the HIPC initiative to reduce poverty, indicates that combating corruption must be successful in order to fulfill the goals of the initiative. A linear regression shows that countries that have benefited from the HIPC-initiative indeed have a lower corruption than other countries. A panel-data analysis shows on the other hand that no effect on corruption due to debt cancellation or reforms undertaken in the program can be confirmed.</p>

<p>The aim of this study is to investigate differences that exist in Estonia and Russia with regard to civil society, democracy and corruption and try to find out what can be possible causes to the vast differences in these two countries. Many political scientists claim that civil society plays a key role in democratic transitions. This paper takes its point of departure in 1991, when the Soviet Union collapsed and Estonia and Russia became independent. Since then Estonia has had a flourishing economy which attract many foreign investments, with Sweden as the greatest investor. The country has also managed well to adjust quickly from totalitarianism to democracy. This paper also addresses issues with corruption as it is a major problem in Russia and affects every day life in society. My results show that since Vladimir Putin came to power, Russia has got a higher degree of corruption and the evolution of democracy has gone backwards. I also found that there is a lack of social capital in the Russian society. In Estonia however, the results show that the country now has a well-functioning democracy. The legal environment for NGOs has steadily improved since Estonia became member of the EU. However, there still remain some deficit with regards to being a participating democracy at the grass-root level within the civil society. The theories used in this paper are Heidenheimer´s theory on corruption and Robert Putnam´s institutional theory on horizontal organization and social capital. The methods used are comparative case study and most similar systems design.</p>

<p>Bachelor essay in political science by Linus Johansson, fall of 2006</p><p>“Aid and corruption: How do aid donors handle the corrupt regimes?”.</p><p>Supervisor: Jan Olsson.</p><p>The purpose of this essay is to describe the aid relation between donors and corrupt</p><p>governments, to find out whether donors reckon on the problems with implementation of aid</p><p>to corrupt governments when they decree their aid policy. There are a lot of different ways to</p><p>implement the economic aid that are being used by the donors today, and this essay will try to</p><p>exemplify the different methods of implementing the economic aid. To elucidate the relation</p><p>between donors and corrupt regimes, the essay analyzes three themes: the first two questions</p><p>are about the policies used by the donors, and the third question are used to shed light on the</p><p>actual implementation of aid to corrupt governments. The three themes are: i) Different aid</p><p>policies used by the donors ii) Do donors use particular policies against corrupt regimes? iii)</p><p>Do corrupt regimes receive less foreign aid? This study stresses the fact that donors do not</p><p>act like a group unit in the matter of development assistance policy, instead they act in</p><p>several separate groups, this may complicate the endeavour of making economic aid effective.</p><p>The conclusion of the essay is that corrupt governments are treated the same way that lesscorrupted</p><p>government are, nothing today indicates that donors would give less economic aid</p><p>to the corrupt regimes. This is interesting considering that donors outwards maintain the</p><p>importance of rewarding good institutions, that signifies that those who in practice does not</p><p>attach great importance in this matter does not fulfil their own policies. It is an important</p><p>issue because corruption seems to debilitate the effects of development assistance, but</p><p>development assistance having problem of debilitate the corruption in the recipients’</p><p>countries.</p>

<p><strong>Frågeställning</strong><strong>:</strong> Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt?</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet.</p><p><strong>Metod: </strong>De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela.</p><p><strong>Data: </strong>De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World.</p><p><strong>Analys: </strong>Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant.</p><p><strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.</p>

Frågeställning: Finns det någon effekt av handelshinder och korruption på de central- och sydamerikanska ländernas tillväxt? Teori: De teorier som används i undersökningen är Solows tillväxtmodell, Ricardo modellen, Heckscher-Ohlin modellen, teorier kring handelshinder och infant-industry-argumentet. Metod: De studieobjekt som undersökts är länder i Central- och Sydamerika och hur dessa länders tillväxttakt sett ut mellan åren 2000 och 2007. Det tillvägagångssätt som valts för att genomföra denna undersökning är, att utifrån de data som samlats in, genomföra en regressionsanalys för att se om de variablerna, som tagits fram för undersökningen, har någon påverkan på tillväxten hos studieobjekten. Utifrån regressionsanalysen genomförs en jämförelse med de teorier som finns i undersökningens teoriavsnitt. Detta för att se om de fenomen som framkommer i regressionsanalysen kan förklaras av de teorier som finns inom ämnet. Av dessa analyser har generella slutsatser dragits för att besvara undersökningens frågeställning. Undersökningens population är länder i Central- och Sydamerika. Urvalsmetoden är ett bekvämlighetsurval, där data utnyttjas för de största länderna av populationen. Det slutgiltiga urvalet består av: Argentina, Barbados, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Dominikanska republiken, Ecuador, El Salvador, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Trinidad and Tobago, Uruguay och Venezuela. Data: De primärdata som undersökningen bygger på är: tullavgifter, korruptionsgrad, BNP per capita, teknologisk utveckling, utländska direktinvesteringar och ekonomisk frihet. De data som används är inhämtade från databaser vid Världsbanken, organisationen Transparency International, Internationella Valutafonden, International Telecommunication Union och Fraser Institutes Free-the-World. Analys: Regressionsanalysen visar en ökning i tullavgift gör att tillväxten minskar. Detta resultat talar för giltigheten av den klassiska Ricardomodellen att alla länder tjänar på frihandel. Korruptionsgraden är den variabel som positivt påverkar BNP-tillväxten mest och som inte nämns i Solow modellen eller i infant-industry-argrumentet. Den teknologiska utvecklingen är den variabel som enskilt påverkar tillväxten mest. Regressionsmodellen visar på att en procents ökning i teknologisk utveckling ger tillväxten en ökning på hela 1,888 procent. Utifrån modell 2 går det att tyda att utländska direktinvesteringar har en relativt stark positiv effekt på tillväxten. Tidigare studier har visat på att utländska direktinvesteringar kan både ha positiv och negativ effekt på ett land. Detta kan inte undersökningen styrka då de två regressionsmodellerna där utländska direktinvesteringar är inkluderat visar tydligt att utländska direktinvesteringar enbart har en positiv effekt på tillväxten. Ekonomisk frihet är den variabel som verkar ha minst påverkan i regressionsanalysen och är insignifikant. Slutsats: Det svar på frågeställningen undersökningen har kommit fram till är att korruption är av väsentlig betydelse för ett lands tillväxt. Korruption är inte en del av Solows (erkända) tillväxtmodell, men ändå påverkas tillväxten negativt av en hög korruptionsgrad. När det gäller handelshinder visar det sig att tullar har en negativ påverkan på tillväxten. Detta kan förklaras av infant-industry-argumentet och att tullarna inte sköts på ett bra sätt. Tullavgifterna stoppas i tjänstemäns fickor istället för att stödja projekt inom forskning och utveckling.

Economic growth in a country can be explained by numerous variables, both positive and negative. Increasing levels of education, investment and openness are examples of factors generally believed to have positive effects on the economic progress, while corruption is one of the factors often regarded as detrimental to economic growth. The purpose of this thesis is to measure and analyze if the levels of perceived corruption in a cross-section of countries have affected their economic growth rates over the years 2004-2008. The study is carried out with four regressions on a sample of 123 countries and eight variables for the time period in question. The models are constructed on the basis of both the neoclassical growth theory and the endogenous growth theory. The found result contradicts the expected outcome; it shows that the perceived levels of corruption are significantly and positively correlated with economic growth. It is however found that countries with widespread corruption, in general developing countries, have experienced high economic growth over these years. A correlation the authors argue can explain the unexpected sign of the corruption variable.

Univ., Diss.--Potsdam, 2006.

This paper examines how debt cancellation, given under the HIPC-initiative, has affected corruption over the period 2000-2006. The examination is foremost interesting due to earlier research showing that high corruption leads to unequal distribution of economic resources. This, combined with the objective of the HIPC initiative to reduce poverty, indicates that combating corruption must be successful in order to fulfill the goals of the initiative. A linear regression shows that countries that have benefited from the HIPC-initiative indeed have a lower corruption than other countries. A panel-data analysis shows on the other hand that no effect on corruption due to debt cancellation or reforms undertaken in the program can be confirmed.