No description available.

I den här uppsatsen kommer korruptionens påverkan på Bosnien-Hercegovinas demokrati att analyseras. Korruptionen har ett starkt fäste inom landet då det ses som en vanlig del av samhället både från medborgare och politikerns synvinkel, detta ses som ett hinder för fortsatt utveckling på flera nivåer. Tanken finns, om att Daytonavtalet möjliggör för korruption på grund av avtalets stiftande av landets komplexa struktur och uppdelning. Uppsatsen metod är en fallstudie, där landets korrupta tillstånd kommer analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Korruptionens påverkan på demokratin kommer att analyseras utifrån Marks Warrens (2004) teori: den moderna tanken om korruption, där korruptionens effekt inom olika domäner i samhället analyseras. Domänerna som undersöks är, den rättsliga makten, den legitima makten, den verkställande makten, den offentliga makten och det civila samhället. Utifrån en teoretisk analys av dessa domäner dras sedan slutsatsen om korruptionen haft någon påverkan på demokratin i landet. Trots demokratiska val är demokratin svår att upprätthålla om de demokratiska normerna i Bosnien-Hercegovina bryts genom korruption. Demokratin har påverkats starkt inom de ovannämnda domänerna och korruptionen är ett hinder för demokratins existens i Bosnien-Hercegovina. / In this paper, the impact of corruption on Bosnia-Herzegovina's democratic development will be analyzed. Corruption has a strong foothold in the country where it is seen as a normal part of society both from citizens and politicians' point of view; this is seen as an obstacle to further development at multiple levels. An existing idea is, that the Dayton agreement is enabling for corruption, because of the agreement's founding of the country's complex structure and division. The paper method is a case study, where the country's level of corruption will be analyzed from a theoretical framework. Bribery impact on democracy will be analyzed from Mark Warren's theory (2004): the modern idea of corruption, where corruption efficacies in various domains of society are analyzed. The domains under consideration are the legal power, legitimate power, the executive power, the public authorities and civil society. Based on a theoretical analysis of these domains, a conclusion is drawn about the corruptions impact of the democracy in the country. Despite democratic elections, democratic standards are difficult to maintain in Bosnia-Herzegovina, a country broken by corruption. The democracy has been strongly influenced in the domains mentioned, and corruption is an obstacle for democracy to exist in Bosnia-Herzegovina.

Den aktuella biståndsdebatten ska enligt regeringen ta en ny riktning och komma att formasefter vad som beskrivs som en ny era. I denna nya tid av bistånd är ett av fokusområdenakorruption. Biståndet ska bekämpa korruption, men samtidigt inte försvinna i eller riskera attbidra till ökad korruption. Ett anti-korruptionsideal syns således tydligt i biståndspolitiken,och dess samverkan är komplex. Denna kvantitativa studie undersöker sambandet mellanbistånd och korruption globalt, där andel mottaget bistånd av BNI utgör den oberoendevariabeln och korruptionsindex den beroende variabeln. Analysen kontrollerar för faktorer avmänsklig utveckling, HDI, och jämställdhet inom styret, andel kvinnor i parlamentet. I linjemed internationell tidigare forskning visar resultaten att sambandet är ytterstkontextberoende. I analysen återfinns ingen signifikant korrelation i det enkla sambandetmellan bistånd och korruption. Analysen visar att det är betydelsefullt att kontrollera förmänsklig utveckling, HDI, när sambandet undersöks. HDI påverkar effekten av sambandetmellan bistånd och korruption. Att kontrollera för andel kvinnor i parlamentet är av resultatenatt döma inte av samma betydelse. Resultaten av analysen diskuteras med utgångspunkt ibland annat moderniseringsteorin samt Webers byråkrati, och relateras till Sverigesbiståndspolitk.

Zugl.: Zürich, Univ., Diss., 2008

Diss. Univ. Fribourg, 2008. / Ed. commerciale de la thèse de Fribourg, 2008. Bibliogr.

Die europäische Union hat Programme installiert (EFSF, EFSM, ESM) oder ist dabei dies zu tun (Europäische Einlagensicherung EDIS), die darauf hinauslaufen, dass Kapital von weniger korrupten Ländern in Länder mit höherem Korruptionsgrad transferiert wird. Die Literatur deckt einen deutlichen Zusammenhang zwischen Kreditgeschäft und Korruption auf. In korrupteren Regionen verzeichnen Banken mehr Kreditausfälle und verbuchen mehr Non-Performing-Loans. Korruption im Kreditgeschäft ist sowohl auf der Schuldnerseite (i), wie auch auf der (ii) Gläubigerseite wie auch auf der (iii) Seite der Regierung bzw. Regulatorik anzutreffen. Korrupte Länder zeichnen sich durch schwache Rechtssysteme aus, die es Gläubigern erschweren, ihre Rechte durchzusetzen. In Griechenland spricht man von „strategischen“ Kreditnehmern, die es von vornherein darauf anlegen, Kredite nicht ordnungsgemäß zu bedienen. Außer privaten Schuldnern zeigen auch öffentliche Schuldner in korrupteren Ländern eine höhere Ausfallquote ihrer Kredite („Moratorium“). Im Ergebnis bedeutet dies, dass es für Kapitalgeber ein großes Risiko darstellt, finanzielle Hilfen an korrupte Länder zu leisten. In Zukunft sollten bei allen europäischen Projekten, die mit rückzahlbaren Geldtransfers in Länder mit hohem Korruptionsgrad verbunden sind oder sein können, eine Korruptionsauswirkungsanalyse („corruption impact assessment“) angefertigt werden, welche die voraussichtlichen Folgen der Korruption für das Projekt darlegt. Außerdem sollten Banken in korrupteren Ländern mehr Eigenkapital halten. Die Europäische Einlagensicherung sollte aufgeschoben werden. / The European Union installed financial programs that enable the transfer of money from less corrupt countries into countries with higher corruption grades (EFSF, EFSM, ESM, European deposit insurance EDIS). This is a risk for lenders in less corrupt countries. The scientific literature proofs that there is a significant correlation between the corruption grade of a country and the Non-Performing-Loan-quota (i) and loan losses (ii). Corruption can be traced back to actions of debtors, of lenders and of regulators. The latter refuse to install strong legal systems that would enable it lenders to enforce their rights. In corrupt countries a collaboration of many parties at the expense of outsiders and especially foreigners can be observed. In Greece the term “strategic borrower” has been established to describe the phenomenon that borrowers systematically try to evade the redemption of their loans with the help of the weak legal system. Taken altogether it is risky for European lenders to transfer money into corrupt jurisdictions. It seems to be necessary to complement European financial projects with detailed impact assessments of the corruption-problem. Banks in corrupt countries should hold higher equity ratios. The European deposit insurance should be suspended.

In Romania, the consideration that politicians use their influence to control the public procurement market is axiomatic. It is no surprise that the country ranks high in perceptionbased surveys or the low participation of firms on the procurement market. The more difficult task is to demonstrate the existence of restrictions to procurement contracts in order to benefit preferred companies. That is, to measure the extent to which the market is captured by favored companies. Employing data on all public procurement contracts in Romania for the period 2009 – 2015, this paper examines government favoritism in public procurement exerted by political parties. Using a dynamic panel data approach (Dávid-Barrett and Fazekas 2019), the companies are classified based on their winning pattern with respect to government change. Favoritism is observed if winning companies within the government period are also associated with a higher risk of corruption measured by two alternative approaches. The findings confirm that procurement market is captured in a low to moderate proportion (24%) and that the market display patterns of systematic favoritism. This may signal certain progress registered by Romania to combat political corruption. Arguably, the insensitivity of perception indicators with respect to this progress is, at least partly, due to media coverage of the on-going corruption investigations related to the past. / I Rumänien, finns det en allmän uppfattning om att politiker använder sitt inflytande för att kontrollera den offentliga upphandlingsmarknaden. Det är ingen överraskning att landet rankas högt i perceptionsbaserade undersökningar rörande korruption eller att företags deltagande inom upphandlingsmarknaden är lågt. Ett svårare uppdrag är dock att påvisa och bevisa förekomsten av begränsningar kring upphandlingskontrakt med syfte att gynna vissa företag. Med andra ord så föreligger en utmaning att, genom mätning, påvisa i vilken utsträckning marknaden inkluderar favoriserade företag kontra hur den exkluderar övriga företag. Med hjälp av uppgifter om samtliga kontrakt gällande offentlig upphandling i Rumänien under åren 2009 – 2015, undersöker denna avhandling regeringens och dess politiska partiers favorisering. Företagen i upphandlingarna klassificeras med hjälp av dynamiskpaneldata (Dávid-Barrett och Fazekas 2019), baserat på des vinnande mönster kopplat till regeringsbyte. Favorisering kan observeras om vinnande företag inom regeringsperioden även är förknippade med en högre risk för korruption som mätts genom två alternativa metoder. Resultaten bekräftar att upphandlingsmarknaden fångas i en låg till måttlig andel (24%) av favoriserade företag och att marknaden visar mönster av systematisk favorisering. Resultaten kan dock signalera om visst framsteg som Rumänien har uppnått för att bekämpa politisk korruption. Det kan argumenteras att perceptionsbaserade indikatorer fångade inte upp dessa framsteg, åtminstone delvis, på grund av mediatäckningen av pågående korruptionsutredningar i Rumänien relaterade till det förflutna.

Mongolia is a country whose Gross Domestic Income relies heavily on raw material prices. The recent downturn in important commodity prices like copper or coal affect national income, taxes and the social welfare system. Mongolia should try to diversify its industries further to become less dependent on commodity business cycles. Mongolia should also try to lower the rate of corruption, which in many countries is highly correlated with mining businesses. Modern high tech companies and business technologies are corruption averse. Relationships based on corruption are short-lived and instable. This is what those companies do not like. A country like Mongolia that strives towards high wealth and less dependence on commodities should try to get rid of corruption.

Mongolia is a country whose Gross Domestic Income relies heavily on raw material prices. The recent downturn in important commodity prices like copper or coal affect national income, taxes and the social welfare system. Mongolia should try to diversify its industries further to become less dependent on commodity business cycles. Mongolia should also try to lower the rate of corruption, which in many countries is highly correlated with mining businesses. Modern high tech companies and business technologies are corruption averse. Relationships based on corruption are short-lived and instable. This is what those companies do not like. A country like Mongolia that strives towards high wealth and less dependence on commodities should try to get rid of corruption.

Aid effectiveness is a reoccuring theme in the social sciences. Maybe rightfully so, as development is slow in many parts of the developing world. Core literature on the matter seems to suggest that aid effectiveness is contingent on recipients’ level of corruption. Assuming this to be true, I examine the EU’s disbursements of Official Development Assistance over the past decade by running regressions: is there a relationship between the level of aid received, and a country’s level of corruption? As the EU is one of the largest donors of foreign aid globally, and has the power to shape the global foreign aid agenda, this question puts to the test whether the EU is leading the way, or rather is an obstacle in front. My findings suggest that corruption is not a determinant for aid. The EU thus fails to provide the much needed incentive for reforming political structures and fighting corruption in the developing countries.