Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur fritidslärare arbetar med en hälsofrämjande livsstil utifrån läroplanen. Hälsofrämjande är indelat i tre delar som består av fysisk aktivitet, kost och sömn/återhämtning. Metoden för insamlingen utgick från en kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Studiens resultat visade att fritidslärarna arbetade med alla tre områden men att sömndelen var något som haltade. Studien visade även att majoriteten av fritidslärarna såg hälsofrämjande arbete enbart inom området fysisk aktivitet. Då hänvisade fritidslärarna åt aktiviteter i skogen och idrottshallar. Studien kom också fram till att hälsofrämjande som helhetssyn fanns men att sammankopplingen av de tre områdena inte var så stark. Istället fokuserade lärarna på varje separat område.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är en sjukdom som defineras av bristande förmåga att reglera glukos mängden i kroppen. Typ 2 disbetes är en foklsjukdom,  i Sverige beräknas att cirka 500 000 människor är diagnostiserade med diabetes utav dem är det 80–95 procent som har typ 2 diabetes vilket resulterar att den är mest förekommande sjukdomen i Sverige. Livsstilsförändringar i form av kost och fysisk aktivitet har en betydande roll för patienter med typ 2 diabetes för att förbättras i sin sjukdom och reducera komplikationer. Syfte: Syftet var att undersöka patienters erfarenheter av livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet och kost i samband med typ 2 diabetes. Metod: Metoden som användes är en litteraturstudie som är uppbyggd av åtta vetenskapliga artiklar. Alla åtta vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till resultat för att besvara syftet till litteraturstudien. Resultat: Resultaten bygger på fyra olika kategorier: Motiverande faktorer i samband fysisk aktivitet, Hinder och svårighet vid fysisk aktivitet, Svårigheter och motivation i samband med kostförändring, Vårdens betydelse i samband med livsstilsförändringar i form av kost och fysisk aktivitet. Slutsats: Det framkom båda positiva och negativa erfarenheter i samband med livsstilsförändringar. Motivationen var en nyckelroll för patienterna att genomföra livsstilsförändringar. Patienter var motiverade till livsstilsförändringar för att förbygga framtida komplikationer och bevara sin hälsa. Det framkom olika hindrade faktorer för patienterna att vara fysiskt aktiva. Oförmåga att ändra på livsstilsvanor ledde till svårigheter med koständring för patienterna. Vården beskrevs vara betydelsefull för patienter med typ 2 diabetes för att klara av sina livsstilsförändringar.

Introduktion: Enligt Världshälsoorganisationen var diabetes en av de större kroniska sjukdomarna globalt år 2014. Ungefär 1.6 miljoner dödsfall relaterades till diabetes under 2016. Kost- och motionsförändringar är en central del i behandlingen av diabetes, vilket kan innebära svåra situationer för patienten. Det är därför av vikt att sjuksköterskan har kunskap om hur patienten kan uppleva kost- och motionsförändringar i samband med diabetes typ 2.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patientens upplevelse av kost- och motionsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudien utgick från Polit och Becks nio steg. Databaserna Cinahl och PsycINFO användes för databassökning. Efter urval och kvalitetsgranskning av artiklarna återstod tio kvalitativa artiklar. Resultat: Efter dataanalysen framstod fyra övergripande teman: ’känslor vid kostförändringar’, ’familj och närstående’, ’sociala och kulturella sammanhang’ samt ’upplevelsen av motionsförändringar’. Kostförändringar diskuterades under de tre första teman, medan motionsförändringar tilldelades en egen rubrik. Slutsats: Litteraturstudien beskrev upplevelsen av kost- och motionsförändringar hos patienter med DM2. I resultatet framkom det att patienterna i de flesta fall hade en negativ upplevelse av förändringarna. I de fall där patienten upplevde det som positivt hade de lyckats integrera kost- och motionsförändringen i det vardagliga livet.

Denna studie syftar till att utveckla kunskaper om hur förskolan arbetar med detkompensatoriska uppdraget för god hälsa, samt synliggöra hur barnen får möjlighet att utvecklakunskaper om goda hälsovanor med inriktning på kost i verksamheten utifrån pedagogernasperspektiv. Utifrån syftet skapades frågeställningarna; Hur arbetar förskolan för att främja barnskunskaper om goda hälsovanor, samt; På vilket sätt formas måltiderna för att möta barnensolika behov? Syfte och frågeställningar besvarades utifrån en kvalitativ ansats med enkät ochintervju som metod. För att undersöka detta kontaktades förskolor i olika kommuner iNorrbotten. Datainsamlingen genomfördes genom att respondenterna fick svara på en enkät ochnågra utvalda (4 förskollärare, 2 rektorer och 2 från kökspersonalen) deltog i enskildaintervjuer. Studien baseras på ett sociokulturellt perspektiv. I studiens resultat är det tydligt attrespondenterna är införstådda med vad förskolans kompensatoriska uppdrag innebär samtvikten av att ge barnen kunskaper om goda hälsovanor redan i förskolan. Resultatet svarade påstudiens syfte och frågeställningar utifrån det insamlade datamaterialet.

Folkhälsoproblematiken i Sverige ökar och kosten har en stor betydelse för hälsan. Det är viktigt att ungdomar får kunskaper om vilka livsmedelsval som främjar deras hälsa. Politiker anser att skolan är ett viktigt verktyg i folkhälsoarbetet och att ämnet hem- och konsumentkunskap har ett stort ansvar i att förmedla bra kostvanor. Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers tankar om området hälsa i undervisningen samt hur deras förståelse ser ut kring kostens inverkan på hälsa och prestation. Studien baseras på en enkät bland gymnasieelever i årskurs ett som besvarades under en distanslektion på två olika gymnasieskolor. Data bearbetades och analyserades med hjälp av deskriptiv statistik. Korstabeller och index användes som analytiskt verktyg för att kunna identifiera samband mellan olika variabler. Studien visar att undervisningen i området hälsa skiljer sig åt mellan skolor och att teori och praktik inte alltid följs åt. I studien framgår det att ungdomar har förståelse för att kosten påverkar hälsa och prestation, men de håller inte alltid med om att kunskapen ingått i undervisningen. I diskussionen tar jag upp vilka förutsättningar som kan påverka att undervisningen inte är likvärdig och vad det medför för ungdomars hälsa att teori och praktik inte följs åt. Framtida forskning om lärares tankar om undervisningen i området hälsa skulle ge ett vidare perspektiv och en större förståelse.

Den här uppsatsen grundar sig i temat rörelse, kost och hälsa i förskolan och är en del av förskollärarprogrammet på Karlstads universitet. Studiens syfte var att identifiera vilka ramfaktorer förskollärare beskriver som betydelsefulla kring främjandet av goda matvanor för barn i förskolan. Att främja goda matvanor i förskolan är viktigt för att barnen bland annat ska få i sig den näring som de behöver för att orka med dagarna på förskolan. Den kvalitativa studien genomfördes genom intervjuer av förskollärare med ramfaktorteorin som utgångspunkt vilket resulterade i specifika faktorer som visade sig få betydelse för främjandet av goda matvanor inom konstitutionella-, organisatoriska- och fysiska ramar. Inom de konstitutionella ramarna blev ramfaktorer som förskolans läroplan - Lpfö18, kostpolicy och restriktioner synligt. Andra faktorer inom de organisatoriska ramarna som visade sig få betydelse var barngruppens storlek, förhållningssättet och dialogen. Inom de fysiska ramarna identifierades faktorer som lokalers utformning, måltidsmiljön och lekmaterial. De ramfaktorer förskollärare beskriver som betydelsefulla för främjandet av goda matvanor påverkar möjligheterna mer eller mindre. Därför kan ramfaktorers betydelse varieras inom de konstitutionella-, organisatoriska och fysiska ramarna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan kommunicerar och omsätter begreppet hälsa i den dagliga verksamheten. För att få syn på detta har studien förhållit sig till tre frågor, hur pedagogerna definierar hälsa, hur de arbetar utifrån det i verksamheten och om det finns en samverkan med vårdnadshavare. Examensarbetet grundar sig på en kvalitativ forskningsansats, där vi genomfört en fältstudie. De metoder som används i fältstudien är observation och semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barnskötare på två förskolor. Fokusområdet vid observationerna var måltidssituationer, samlingar och utevistelser. Forskningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv med kommunikation i fokus. Utöver det ligger fokus på tidigare forskning om hälsa som bidrar till en helhetssyn om vikten av att kommunicera. Resultatet visar på att pedagoger inte uttrycker hälsa utifrån de riktlinjer som finns, resultatet visar även på att förskolorna saknar resurser och kunskaper för att skapa mer jämlika hälsofrämjande förutsättningar för barn i förskolan.

No description available.

No description available.

No description available.