Bakgrund Kroniska sjukdomar utgör nu den största sjukdomsbördan i världen och 70-80% av sjukvårdskostnaderna. De flesta kroniska sjukdomar kan förebyggas med ändrade levnadsvanor men det behövs effektiva metoder. En växtbaserad kost har visat sig vara en kostnadseffektiv behandling för riskfaktorer som övervikt, högt kolesterol, högt blodtryck och nedsatt insulinkänslighet.   Syfte Att utforska patienters upplevelser relaterade till växtbaserad kost som behandling vid kronisk sjukdom. Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som använt sig av en växtbaserad kost som behandling vid sin kroniska sjukdom. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet spelades in och transkriberades. Materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat Personerna upplevde stora hälsoförbättringar genom en växtbaserad kost. Inspirationen till kosten kom från andra håll än sjukvården som inte heller kunde vara det stöd i behandlingen som informanterna önskat. Kunskapen om växtbaserad kost behöver öka inom sjukvården för kunna hjälpa patienter som är intresserade. Kostbehandling är central i en patientcentrerad vård vid kroniska sjukdomar och ger patienter egenkontroll över hälsan.     Slutsats Studien har visat att en växtbaserad kost kan innebära hälsofördelar vid behandling av kronisk sjukdom. Patienterna genomförde övergången till en växtbaserad kost på egen hand utan stöd från sjukvården. En drivkraft hos patienterna var viljan att kunna påverka sin situation. Kunskapen om en växtbaserad kost kom inte från sjukvården utan från media. Ett önskemål som framkom var behovet av att sjukvården kunde bistå med råd och stöd vid en övergång till växtbaserad kost. / Background Non-communicable diseases are today responsible for the greatest burden of disease in the world and 70-80% of health care costs. Most non-communicable diseases can be prevented with changes in lifestyle, but there is a need for effective methods. A plant-based diet has proven to be a cost-effective treatment of risk factors such as obesity, high cholesterol, high blood pressure and impaired insulin sensitivity. Objective To investigate patients’ experiences related to a plant-based diet as treatment for their chronic diseases.   Method Four interviews were performed with patients using a plant-based diet as treatment for their chronic diseases. A semi-structured interview was used and the collected data was recorded and transcribed. The data was analyzed using content analysis.   Results The participants experienced great health improvements through a plant-based diet. The inspiration for the diet came from other sources than from health care providers who also failed to support the treatment in the way that participants had wished. The awareness around plant-based diet needs to increase among health care workers in order to help patients who are interested. Dietary advises are essential for patient-centered care relating to chronic diseases and can provide patients with self-empowerment concerning their health. Conclusion This study has shown that a plant-based diet can bring health benefits in the treatment of chronic disease. Patients completed the transition to a plant-based diet on their own without support from the health care system. A driving force among the patients was the desire to influence their situation. Information about a plant-based wasn’t provided by health professionals, but from the media. Patients expressed the need for advice and support from Health Care regarding their transition towards a plant-based diet.

Bakgrund Då en person går från gymnasiet till universitetet skapas nya vanor och beteendemönster. Studier har visat att det är vanligt att universitetsstudenter ändrar sina matvanor till det sämre och att detta ofta resulterar i viktuppgång. Anledningar till sämre kostvanor bland universitetsstudenter är exempelvis tidsbrist, smakpreferenser, brist på pengar, dålig motivation, tillgänglighet samt att de äter många måltider på universitetets cafeteria.   Syfte Studiens syfte är att undersöka huruvida studenter ändrar sin kost under universitetsperioden och, om så är fallet, orsaker till detta.   Metod Studien genomfördes genom en kvantitativ enkätundersökning. En enkät utformades som sedan delades ut till klasser på olika institutioner vid Umeå universitet under hösten 2016. De inhämtade svaren (n=258) analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS 24.   Resultat De flesta studenter angav att de förändrat sin kost på något sätt. Majoriteten av dessa hade ändrat till det bättre. De vanligaste orsakerna till förändrade kostvanor var sociala, ekonomiska och tidsmässiga skäl. Nästan lika många studenter uppgav att de hade gått ner i vikt (genomsnitt 4,9kg) som antal studenter som uppgav att de ökat i vikt (genomsnitt 5,6kg). Det förekom skillnader mellan kön i konsumtion av specifika livsmedel.   Slutsats Till skillnad från tidigare internationella studier visar denna studie att majoriteten av svenska studenter inte ändrar sin kost till det sämre, utan mestadels till det bättre. Eftersom studien visade att studenterna ändrade sina matvanor främst på grund av sociala skäl så bör man utforma preventiva insatser utifrån detta. Sociala medier och informationskampanjer skulle kunna användas för att inspirera till hälsosammare val. / Background When a person leave high school to study at a university new habits and behavioral patterns are created. Studies have shown that it is not unusual that students embrace less healthy food habits which often result in weight gain. Students self-reported reasons for negative eating habits are on lack of time, taste preferences, lack of money, bad motivation, availability and a lot of dining at the university cafeteria.   Objective The objective is to investigate if students change their diet during the university period and, if that is the case, reasons to those changes.   Method The study was performed as a quantitative survey study. A survey were designed and handed out to classes in different institutions at Umeå university during fall 2016. Reported data (n=258) was analyzed in the statistics program IBM SPSS 24.   Results   Most students indicated that they had changed their diet in some way. The majority had changed their diet for the better. The most common reasons for diet changes were social, economical and time managing reasons. Almost as many students reported that they had lost weight (average 4,9 kg) as students who reported they had gained weight (average 5,6 kg). There were gender differences in consumption of specific foods.   Conclusion In difference from international research, this study shows that the majority of Swedish students do not change their diet for the worse to the same extent, instead they mostly changed their diet for the better. Since the result shows that students change their dietary behaviors mostly because of social reasons one should design preventive measures based on this. Social media and informative campaigns could be used to inspire people in general to embrace healthier lifestyle choices.

Hälsosamma kost- och motionsvanor är viktigt under våra liv. När en kvinna blir gravid kan det vara extra viktigt att tänka på nyttig kost och att utföra fysisk aktivitet för att påverka hälsan i positiv riktning. Det finns många rekommendationer hur en gravid kvinna ska äta för att må bra, och det handlar främst om att äta näringsrik mat för att få i sig nyttiga näringsämnen som fostret behöver för att växa och att utvecklas. Det finns även livsmedel som en gravid kvinna ska vara försiktig med eller till och med undvika för att minska risken för skador på fostret. Fysisk aktivitet är viktigt för gravida och rekommendationen säger att en gravid kvinna ska röra på sig minst 30 minuter om dagen.   Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors egna inställningar och tankar kring sina kost- och motionsvanor under sin graviditet, och hälsa i allmänhet. Studien har en kvalitativ ansats som inkluderar intervjuer med sex stycken kvinnor som någon gång har varit gravid. Intervjuerna spelades in och analyserades.   Resultatet av studien visade att kvinnorna inte tänkte så mycket på kosten de fick äta, utan alla kvinnor var mer eller mindre noga med att inte äta livsmedel som man skulle vara försiktig med eller undvika eftersom det kunde leda till skador på fostret. Kvinnorna upplevde sin psykiska hälsa som relativt bra, dock hade alla kvinnor sina upp- och nedgångar, med t.ex. humörsvängningar. Den fysiska hälsan tolkades som bra, men alla kvinnor hade mer eller mindre ont i slutet av graviditeten. Kvinnorna kände inte att deras livssituation påverkas negativt under graviditeten. Författaren anser att det är viktigt att rekommendationerna och riskerna för viss mat och för en stillasittande livsstil når ut till gravida för att minska risken för skador på fostret och påverka kvinnans hälsa i positiv riktning med bra mat och goda motionsvanor under graviditeten. / Healthy diet- and exercise habits are important in our lives. When a woman becomes pregnant, it may be extra important to think of good diets and perform physical activity in order to influence health positively. There are many recommendations how a pregnant woman should eat to feel good, and it is very important to eat nutritional food to get nutritious nutrients that the fetus needs to grow and develop. There are also foods that a pregnant woman should be careful about or even avoid to reduce the risk of damage to the fetus. Physical activity is important for pregnant women, and the recommendation are that pregnant women should exercise for at least 30 minutes a day.   The purpose of this study is to investigate women's own attitudes and thoughts about their diet- and exercise habits during their pregnancy, and health in general. The study has a qualitative effort that includes interviews with six women who have been pregnant. The interviews were recorded and analyzed. The results of the study showed that women didn't think much about the diet they should eat, but all women were more or less careful to not eat foods that could lead to damage to the fetus. The women experienced their psychic health as relatively good; however, all women had their ups and downs, with mood swings for example. The physical health was interpreted well, but all women had more or less pain at the end of pregnancy. The women did not feel that their life situation was adversely affected during pregnancy.   The author considers it important that the recommendations and risks for certain foods and sedentary lifestyle reach out to pregnant women in order to reduce the risk of injures to the fetus and affects women's health in positive direction with good food and good exercise habits during pregnancy.

Livsstilsfaktorer som ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet, rökning och övervikt kan påverka uppkomsten av typ 2-diabetes. Med åren drabbas fler individer av sjukdomen och idag är typ 2-diabetes en växande folksjukdom. Sjukdomen kan inverka på vardagen och minska livskvalitén.  Fysisk aktivitet och kost som egenvård skapar goda förutsättningar för att öka livskvalitén och möjligheten till att leva ett gott liv. Att vara fysiskt aktiv och äta hälsosamt kan betraktas som svårt och att sköta egenvård är besvärligt utan råd. Syftet är att beskriva betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter med typ 2-diabetes. Litteraturstudien bygger på elva artiklar, sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Under analysens gång skapades huvudkategorier som bland annat belyser behandling av fysisk aktivitet och kost samt ett behov av ökad kunskap och motivation för att fullgöra sin egenvård. Resultatet påvisar att motivation, kunskap och detaljerad rådgivning behövs för att upprätthålla livsstilsförändringar. Många hinder till att upprätthålla balansen av livsstilsförändringar relateras till det sociala livet. Det är viktigt att personer med diabetes får detaljerad rådgivning och motivation för att fortsätta med hälsofrämjande åtgärder. Det finns stöd för att patienter är i behov av ny kunskap när livsstilsförändringar blir aktuella. Kunskapen behöver anpassas efter individidens individuella behov eftersom människor har olika ursprung och olika uppfattningar om hälsa och ohälsa. Vårdrelationens betydelse har även en påverkan på betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter. En förtroendefull relation med konkret rådgivning är en förutsättning för att patienten ska kunna ta till sig ny kunskap. Det är viktigt att sjuksköterskan alltid utgår från patientens livsvärld i vårdandet och tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. För att patienten ska kunna anpassa sin livssituation till nya mönster och vanor krävs stöd från sjuksköterskan och även att sjuksköterskan har kunskap om möjligheterna som finns för patienten.

Inledning: Hälsoprofilbedömning™ (HPB) är en tvärvetenskaplig metod med förankring i såväl medicin, fysiologi och beteendevetenskap. Resultat från gjorda Hälsoprofilbedömningar åren 2011-2014 har möjliggjort skapandet av HPI Databas, som innehöll ca 100 000 tillgängliga HPB vilket bildade grunden för statistisk analys av ett antal hälsovariabler. Syfte och frågeställningar: Studien hade två huvudsakliga syften. Det ena var att undersöka vilka som deltagit i HPB, hur dessa deltagare skiljde sig från det svenska folket (utifrån selekterade bakgrunds- och hälsovariabler) och om HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Fråga 1 sökte därför besvara huruvida deltagarna i HPI Databas skiljde sig från det svenska folket utifrån 12 variabler fördelade på 4 kategorier. Det andra syftet var att undersöka sambandet mellan hälsovanor och hälsoupplevelser respektive hälsodata. Fråga 2 och 3 berörde därför vilka statistiska samband som förelåg mellan några hälsovanor (motion, kost, rökning) och hälsoupplevelser (upplevd stress, trötthet och hälsa) respektive hälsodata (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, midjeomfång, blodtryck) inom HPI Databas. Metod: Design: Tvärsnittsstudie. Resultat baserades på statistiska jämförelser samt analyser av kvantifierade hälsovariabler. Studieobjektet var HPI Databas (2011-2014). I studiens första del (Frågeställning 1) användes olika jämförelseunderlag som ansågs vara representativa för det svenska folket. För denna del selekterades specifika frågor och variabler från HPI Databas för att kunna jämföra med respektive underlag. För frågeställning 2 och 3 användes olika former av regressionsanalys som statistisk metod. Resultat: Fråga 1: Deltagarna i HPI Databas skilde sig signifikant från jämförelseunderlaget genom mindre rökning, mindre upplevd stress, högre upplevd hälsa, lägre blodtryck och högre O2 ml·kg-1·min-1. . Däremot hade dessa deltagare signifikant högre BMI och större midjeomfång. Variablerna motion, kost och upplevd trötthet bedömdes ej vara jämförbara. Fråga 2 och 3: Hälsosamma motions- och kostvanor uppvisade överlag positiva korrelationer med positiva hälsoupplevelser och hälsodata. Kostvanor uppvisade starkast koppling till BMI och midjeomfång, medan motionsvanor korrelerade starkast med O2 ml·kg-1·min-1. Bägge uppvisade små, men signifikanta, samband med (lägre) blodtryck. Rökning var en svårtolkad variabel, med flera tvetydiga fynd som kan bero på rökningens effekter på nervsystemet. Konklusion: Det gick ej att avgöra huruvida HPI Databas kan anses vara representativ för det svenska folket. Signifikanta samband förelåg mellan motions- respektive kostvanor och hälsoupplevelser samt hälsodata. Samband relaterade till rökning var överlag tvetydiga. / Introduction: Health Profile Assessment™ (HPB) is an interdisciplinary method with roots in several scientific disciplines; medicine, physiology and behavioral science. Data from HPBs conducted during the years 2011-2014 have enabled the creation of HPI Databas (Database), a database that (at the time of this study) contained approximately 100 000 HPBs. Purpose and Issues: This study had two main purposes. The first was to examine the group of people who've participated in HPB during this period of time, how these participants differed from the Swedish population and if HPI Databas can be considered representative of the Swedish population: Issue 1 sought to answer if and how HPI Databas differed from the Swedish population on the basis of 12 variables divided into 4 categories. The second purpose was to investigate the relationship between health habits, health experiences and health data: Issues 2 and 3 sought to investigate the statistical relationships between a few selected health habits (exercise, diet, smoking), health experiences (perceived stress, fatigue, health) and health data (BMI, O2 ml·kg-1·min-1, waist circumference, blood pressure) within HPI Databas. Method: The chosen method for this study was a cross-sectional design and was based on statistical comparisons and analyzes of quantified health variables. The studied object was HPI Databas. The study's first part used varying sources for comparison that were considered to be representative of the Swedish population. For this part specific questions were selected and cut-offs for each variable were specified in order to make the variables comparable. For issues 2 and 3 different types of regression analysis were selected as the statistical method. Results: Issue 1: Participants from HPI Databas smoked less than the average Swedish citizen, perceived less stress and better overall health, had lower blood pressure and better O2 ml·kg-1·min-1. However, their BMI and waist circumference were greater than average. Exercise, dietary habits and perceived fatigue proved to be non-comparable. Issues 2 and 3: Healthy exercise and dietary habits showed overall positive correlation with positive health experiences and health data. Dietary habits showed the strongest connection to BMI and waist circumference, while exercise habits had the strongest connection to O2 ml·kg-1·min-1. Both correlated with (lower) blood pressure. Smoking proved to be a difficult variable to interpret, with several equivocal findings that may stem from how smoking affects the nervous system. Conclusion: It is unclear whether or not HPI Databas is representative of the Swedish population. Significant relationships were found between exercise- and dietary habits, and health experiences and health data. Relationships related to smoking were equivocal overall.

Bakgrund: År 2018 publicerade Socialstyrelsen ny data som visar på en minskning av barn som är kariesfria i åldersgruppen sex år i Sverige (Sos, 2018).  Även i SkaPa, Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit, ses en markant ökning av karies bland barn i åldrarna sex, sju och åtta år. Syfte: Syftet med studien var att utforska föräldrars attityder kring olika faktorer som anses vara avgörande för uppkomst av karies hos barn i 6-årsåldern. Metod: Kvalitativ intervjustudie genom innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, Attityd utifrån välbefinnande, Attityd utifrån kunskap och Attityd utifrån ansvar. I de olika kategorierna framkommer attityder som alla på ett eller annat sätt berör ämnena kost, munhygien och fluorid. Kategorierna kompletterar varandra samtidigt som de berör olika problemområden. Konklusion: Brist i kunskap ses i ämnet munhygien där föräldrarna anser att tandborstning är den enskilt viktigaste faktorn för att undvika karies.  Brist i information ses gällande sockerkonsumtion där föräldrarna har en avslappnad attityd mot socker som gör det acceptabelt med socker som en naturlig del i vardagen. Denna studie bidrar till att uppnå WHO:s mål, på grund av att tandvårdspersonal blir medvetna av informationens betydelse till föräldrar som har barn i sex års åldern.

Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som karakteriseras av ledassocierad smärta, svullnad och funktionsförlust på grund av stelhet i lederna. RA är en av de vanligaste inflammatoriska sjukdomarna och drabbar cirka 0,5 % av Sveriges befolkning. Insjuknandefrekvensen är som högst hos kvinnor i åldern mellan 50 till 65 år och den främsta enskilda riskfaktorn till sjukdomen är rökning. Sjukdomen är inte enskilt livshotande, men den medför risker som osteoporos och kardiovaskulära sjukdomar vilket kan minska livslängden. Orsaken till sjukdomen är ännu inte känd, men immunstörning med en autoimmunitet har kunnat påvisa antikroppar som reagerar mot kroppsegna peptider. Behandlingen kan se olika ut beroende på sjukdomsaktivitet. Behandlingsalternativen som finns är steroider, NSAID (non-steroid anti-inflammatory drug) DMARD (disease-modifying antirheumatic drug) och biologiska läkemedel. Dessa läkemedel har sällan total effekt och därför prövar ofta RA-patienter alternativa interventioner som kosttillskott. Syftet med examensarbetet var att studera om kostintervention kan påverka grundbehandlad RA-sjukdom och i så fall hur. En litteraturstudie genomfördes via litteratursökningar på databasen PubMed. Sju studier valdes ut, efter matchning av kriterier och utvärderades därefter. Resultatet visade att vegandiet med eller utan gluten och medelhavsdiet gav en förbättrad effekt i definitionen att allmänhälsan blev bättre och att RA-symptom minskade. Vilka effekter det gav och hur pass mycket varierade. Kosten är nödvändig för kroppens funktioner och eftersom vegandiet och medelhavsdiet är växtbaserade så är de även gynnsamma för miljön. Framtida studier av kostintervention på grundbehandlade RA-patienter skulle ge ökad evidens med fler deltagare, längre studieduration och en ökad observation av andra livsstilsfaktorer.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelevers uppfattning om återhämtning. Studiens frågeställningar var: Hur uppfattar elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever återhämtning? Vilka strategier för återhämtning förekommer bland elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever?   Metod Studien hade en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien deltog sex manliga elitidrottande gymnasieelever. Samtliga deltagare var ishockeyspelare. Rekryteringen gjordes via både ett bekvämlighetsurval och ett handplockat urval då intervjupersonerna kontaktades via lagets tränare. Laget spelar i den högsta divisionen i sin åldersgrupp i Sverige vilket betraktas som elit. En pilotstudie med två intervjuer genomfördes för att kontrollera och säkerhetsställa intervjuns inspelningsmetod och intervjuguidens kvalité samt reliabilitet. Det teoretiska ramverket har utgjorts av en modell för återhämtning.   Resultat Samtliga deltagare uppfattar återhämtning snarlikt då de främst relaterade det till en fysisk process. Vikten av sömn, kost och muskeluppbyggnad var de aspekter som i första hand förknippades med återhämtning. Samtliga intervjupersoner uttryckte att de inte monitorerar sin träning eller återhämtning genom diverse mätinstrument. Gällande strategier för återhämtning framkom flera olika aktiviteter. En strategi för återhämtning som framkom var sömn/vila, vilket samtliga deltagare nämnde som en strategi för återhämtning. Även kost och nutrition var en strategi för återhämtning då fem av deltagarna nämnde det.   Slutsats Studiens slutsatser, utifrån vald teoretisk modell är att elitidrottande ishockeyspelande gymnasieelever främst uppfattar återhämtning som en fysisk process där kroppens muskler behöver återhämtas. De sociala och psykologiska processerna av återhämtning nämns i mindre omfattning. De mest förekommande strategierna för återhämtning var fysisk återhämtning vilken även innefattade sömn/vila och kost. Detta antyder att återhämtningsprocessen kan bli maladaptiv, dvs. ej tillräcklig i de tre domänerna. Okunskapen kring vad som innefattar återhämtning och hur mycket det uppmärksammas bör tas i beaktning inom elit ungdomsishockey. / Aim The purpose of this study was to examine adolescent elite icehockey players’perceptions of recovery. To meet the purpose, the following questions were formulated: How does elite adolescent icehockey high school students perceive recovery? Which strategies for recovery emerge among elite adolescent icehockey high school students?   Method The study applied a qualitative method and was executed by conducting semi-structured interviews. In total, six male subjects participated in this study. All of them were ice hockey players. The recruitment was made by a convenience sample and a handpicked selection by contacting the interviewed subject’s coach. The team played in the highest national league of their age-group which is considered as elite. A pilot study with two interviews was conducted to ensure the recording method and the interviewguide together with its reliability. A model for recovery was used as theoretical frame work.   Results The result showed that elite icehockey high school students primarily perceive recovery as a physical process. The importance of sleep, nutrition and muscle hypertrophy were the aspects that was primarily associated with recovery. All subjects expressed that they don’t monitor their training or recovery through various measuring instruments. Regarding strategies for recovery subjects mentioned various activities. The most mentioned strategy for recovery was sleep/rest, which all participants mentioned. In addition, nutrition was also included to strategies as five participants mentioned it.   Conclusion The study´s conclusions, based on the chosen theoretical model, are that elite icehockey high school students primarily perceive recovery as a physical process where the muscles need to be recovered. The social and psychological processes of recovery is mentioned to a lesser extent. The most common strategies for recovery based on the study’s theoretical model was physical recovery among elite icehockey students which includes sleep/rest and nutrition. This indicates that the recovery process may be maladaptive, i.e. not enough in the three domains. The uncertainty regarding what recovery includes and how much it is noted should be taken into consideration in elite youth ice hockey.

Background: Acne is a common inflammatory skin disease with an increasing prevalence in adult women. Existing treatment options often have inadequate efficacy and significant side effects. Purpose: To investigate how women perceive the relation between diet, lifestyle and adult acne. Method: Participants to a web survey were recruited on Facebook. Quantitative statistical analysis of 101 completed questionnaires was performed in SPSS. One Sample Wilcoxon Signed Rank test, Chi-square Test and Mann Whitney U test with the significance level p <0.05 were applied. Results: Dietary factors considered to aggravate acne were: milk products, chocolate, alcohol, sugar/foods with high sugar content and foods with high saturated fat content (p <0.001). Poor sleep and/or too few hours of sleep, stress, tobacco, smoking and snus were lifestyle factors that were considered to aggravate acne (p <0.001). The diet and lifestyle factors that were considered to reduce acne were: fruits and vegetables, Mediterranean diet, dietary supplements of zinc and good sleep and/or enough hours of sleep, physical activity and meditation or other relaxation exercises (p <0.001). The majority of the participants responded that diet and lifestyle factors are often not included in the treatment for acne, but favored that they should be included. Websites on the internet was the most common source of information. Healthcare professionals ("doctors/nurses") was the most trusted source of information. Conclusion: The participants' perceptions on the links between adult acne and diet and lifestyle, respectively, were broadly in line with what is described in the scientific literature as well as in official diet and lifestyle recommendations. The participants trusted advice provided by the healthcare system on relations between adult acne and diet and lifestyle and were in favor of receiving more advice of that type.

Globalt sett har intaget av energität mat och dryck ökat samtidigt som en stor del av befolkningen rör sig allt mindre. Ohälsosam livsstil är det som i högst grad bidrar till sjukdom i Sverige. Det ställs allt högre krav på att distriktssköterskor skall hålla hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet. Därtill bör även nämnas att dietisters närvaro på vårdcentralerna har minskat. Syftet är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av förutsättningarna för att genomföra hälsofrämjande samtal kring kost och fysisk aktivitet. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys, vilket mynnade i fem huvudkategorier, sexton underkategorier och ett tema. Analysen av intervjuerna visar att förutsättningarna för att hålla hälsofrämjande samtal påverkas av såväl patientens som distriktssköterskans personliga förutsättningar. Grunden för allt hälsofrämjande arbete är att distriktssköterskan skapar en relation till patienten och är följsam under mötet. Distriktssköterskan är dessutom beroende av samverkan och påverkas av vilken möjlighet till hälsofrämjande arbete och utveckling som organisationen medger. Det framkommer en önskan om en mer strukturerad och gemensam strategi för det hälsofrämjande arbetet. Under kliniska implikationer belyses betydelsen av att i alla möten med patienten arbeta för att skapa en god relation och sedan lägga tonvikt på ett följsamt arbetssätt. Det är vidare viktigt med fortlöpande utbildning. Då en stor del av arbetet handlar om att följa patienten genom förändringsprocessen och motivera densamme bör även pedagogiska utbildningar erbjudas. Utbildningarna som erbjuds skall hålla en hög kvalitet och det bör också finnas en plan för hur de skall implementeras. Vårdcentralerna bör genom gemensamt engagemang och struktur lägga vikt vid att söka finna patienter som är i behov av livsstilsförändringar innan hälsoproblem uppstått. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska