Hvordan kan en omkostningskalkulationsmodel udformes under moderne og fleksible produktionsforudsætninger, og hvordan påvirker stokastikken fra produktionen en given kalkulationsmodel, når der tages højde for samtlige indsatte ressourcer fra produktionen? Disse forhold er diskuteret med udgangspunkt i den existerende kalkulationsteori på området og i relation till to konkrete case-virksomheder. For at kunne gøre konkrete beregninger af stokastikkens virkninger, er der udformet en model baseret på et FMS-system, som har været testet via stokastisk simulering. Resultatet heraf viste, at variationer i processerne, transport og leadtid kan have relativ stor effekt på stykomkostningerne sammenliget med det deterministiske tilfælde. Med en stokastisk omkostningsmodel er der også mulighed for, at estimere effekten fra Design For Manufacturability (DFM) via standardafvigelsen. Dermed bliver det muligt att søge efter at minimere stokastikken og variationen fra produktionen. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan

Reformprogrammet New Public Management (NPM) har sedan 1980-talet påverkat den offentliga sektorn. Förespråkarna för NPM hävdar att skattebetalarnas pengar ska nyttjas effektivt och de offentliga verksamheterna ska styras med hjälp av idéer från den privata sektorn. Dock upplevs den offentliga sektorn ofta som ineffektiv. Konkurrensutsättning samt offentlig upphandling har blivit ett sätt att lösa ineffektivitetsproblemet och den offentliga sektorn upphandlar varje år tjänster och varor för 500 miljarder kronor. Stockholms Handelskammare har dock hävdat att den offentliga upphandlingen ofta fungerar dåligt. Mot bakgrund av detta ansåg vi att det var intressant att göra en fallstudie av en offentlig upphandling. Vårt syfte var att, genom personliga intervjuer med upphandlarna, konkurrensverket samt enkätundersökningar med anbudsgivarna, undersöka och utvärdera upphandlingsprocessen av företagshälsovården i Uppsala Kommun. Detta då det fanns frågetecken bland en av anbudsgivarna om hur upphandlingen hade gått till. Som bisyfte hade vi att förklara de bakomliggande motiven för privatiseringen av företagshälsovården. Våra frågeställningar berörde hur upphandlarna bedömde och utvärderade anbuden samt om upphandlarna hade kunnat göra något annorlunda för att få mer kvalitet för skattebetalarnas pengar. Resultatet visade på att upphandlarna kunde ha gjort en bättre förundersökning. En bättre förundersökning hade kunnat leda till ett tydligare förfrågningsunderlag som i sin tur hade kunnat underlätta för anbudsgivarna att framställa konkurrenskraftiga anbud. Upphandlarna nyttjade sig av ren kvalitetskonkurrens, men hade med fördel kunnat nyttja sig av en annan utvärderingsmodell för att uppnå samma kvalitet, eller högre, till ett lägre pris. Det uppkom även dolda kostnader som upphandlarna inte hade räknat med från början. Vidare framkom det att beslutet om konkurrensutsättning berodde mer på politiska åsikter än att Kommunhälsan var ekonomiskt ineffektiv.

De eventuella orsakssambanden bakom en ofta observerad säsongsvariation i en populations självmordsfrekvens är ett debatterat ämne inom många vetenskapliga discipliner. Sociologiska och psykologiska förklaringsmodeller omfattar variabler som tjänar till att mäta graden av social integrering medan variabler som konjunkturcykel och arbetslöshetsnivå är förhärskande när ett ekonomiskt perspektiv anläggs. Denna studie tillämpar en paneldataanalys för att utröna huruvida det föreligger ett samband mellan svenska självmordsfrekvenser och tre strikt exogena variabler: sol, nederbörd och temperatur. Data är insamlat mellan 1987 och 2004. En säsongsbundenhet i självmordfrekvensen påträffas med olika utseende för norra, södra respektive mellansverige. Vidare visar sig lokala skillnader i vädrets effekt på självmordfrekvensen. Då resultaten delvis är tvetydiga och motsägelsefulla medger undersökningen inga entydiga slutsatser om vädrets effekt.

Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för, varför företag väljer att outsourca sin ekonomifunktion utomlands, samt identifiera eventuella oförutsedda kostnader. För att illustrera detta genomförs en fallstudie på företaget Dell. Våra data har vi inhämtat genom en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie på företaget Dell. Vi har valt att genomföra en längre intervju med två nyckelpersoner på det svenska kontoret i Solna. I teoriavsnittet presenteras litteratur och artiklar om vad outsourcing är och innebär samt forskningsartiklar gjorda om varför företag outsourcar sin ekonomifunktion och vad de önskar uppnå. Vidare presenteras även artiklar om den skepticism som stundtals finns kring outsourcing och dess fördelar. Vår undersökning baseras på den intervju vi har gjort med Dells nordiska redovisnings chef samt den person som är Nordic Credit Manager och därmed har nära kontakt med outsourcingparten i Riga. Vi kommer genom vår studie fram till att företag främst outsourcar ekonomifunktionen i syfte att nå kostnadsbesparingar via ökad effektivitet och standardisering av processer samt lägre personalkostnader, men att även strävan efter expertis gör outsourcing till något eftersträvansvärt. Vi finner att outsourcing av ekonomifunktionen innebär kostnader i form av risken för att företaget väljer fel utomstående part, högre personalomsättning, kulturella och språkliga barriärer, minskad flexibilitet och initiativtagande. Vissa av kostnaderna är specifikt kopplade till outsourcing utomlands. Sammantaget kommer dessa kostnader att minska det förväntade positiva utfallet av outsourcingen av ekonomifunktionen i olika påtaglig omfattning.

Bakgrund: Varningsklockor ringer från alla håll och kanter att välfärdssystemen står inför en utmaning. Det uppstår en svårlöst ekvation då det finns ett gap mellan utbud och efterfrågan, samtidigt som välfärdssystemens värderingar måste upprätthållas. Denna problematik brukar benämnas ”det långsiktiga finansieringsproblemet”. Detta problem kan definieras som ett problem där efterfrågan på välfärdstjänster överstiger utbudet. I regel borde resurserna utvecklas i samma takt som demografins utveckling, men detta finns det inget empiriskt stöd för. Istället har utvecklingen påvisat att kostnaderna har ökat i förhållande till demografin. Detta beror bland annat på att det materiella välståndet ökar efterfrågan ytterligare. Trots detta har demografin hamnat i fokus i debatten om det långsiktiga finansieringsproblemet. Syfte: Syftet är att analysera den offentliga sektorns långsiktiga finansieringsproblem genom att undersöka sambandet mellan kostnader, prestationer och demografiska behov samt diskutera om det finns andra faktorer som påverkar. Metod: Uppsatsens metod är tudelad, där ena delen består av en materialinhämtning och den andra delen består av statistisk bearbetning av datamaterial. Slutsats: Välfärdstjänsternas kostnadsökningar kan endast till viss del förklaras med demografiska behov och prestationer som förklaringsvariabler. Modellerna måste därför kompletteras av ytterligare faktorer. De demografiska behoven kan därmed anses som den lägsta nivå vad gäller krav på kostnaderna. Utöver denna nivå tillkommer andra faktorer som ökar kostnaderna ytterligare. Andra faktorer som påverkar kostnaderna är teknologisk utveckling, internationalisering, politiska ambitioner, samhällsförändringar och omvärldsmedvetenhet. Faktorerna ökar välfärdstjänsternas kostnader genom att de ökar efterfrågan på tjänsterna, vilket kräver ökade resurser, som i sin tur ökar kostnaderna. De framtida prognoserna påvisar att trenden för de demografiska behoven fortsätter och kostnaderna kommer att öka ännu mer. Detta gör att Sverige ställs inför ett antal framtida utmaningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om vilken inställning små aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad revisionsplikt kan ha för företagen. Utifrån de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna inställning till revisionsplikten. Metod: För att få svar på frågeställningarna i uppsatsen har vi använt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen är baserad på strukturerade intervjuer. Empiri: Vårt empiriska material består av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter. Slutsatser: Vår undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga småföretagen något som både revisorerna och intressenterna håller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svårt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder är anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna. För att företagen ska uppleva nyttan med revisionen måste dagens revisionsstandard omarbetas och anpassas till småföretag. Att avskaffa revisionsplikten helt kan leda till sämre revisionskvalité samt att kontrollen av företagens räkenskaper blir svårare.

Stadium AB är ett av de största detaljhandelsföretagen i Sverige, som designar, köper och säljer sportutrustning samt sportmodeprodukter. I Stadiums butiker säljs både produkter från märkesleverantörer, exempelvis Adidas och Nike, samt varumärken med egen design, exempelvis SOC, 4D och Everest. Stadium befinner sig i en bransch där kundernas efterfrågan ständigt förändras med mode och säsong. Detta gör branschen komplex och medför att det ställs stora krav på varuförsörjningen till butikerna så att produkterna kommer i rätt volymer och vid rätt tidpunkt till respektive butik. Anledningen till detta är att undvika bristkostnader eller att bli tvungna att rea ut produkter med minskade intäkter som följd. I dagsläget använder sig Stadium av så kallade boxar för att introducera och fylla på butikerna med produkter. Boxarna innehåller ett förutbestämt antal av en produkt, exempelvis tjugo röda t-shirtar. Användningen av boxarna medför att det är svårare att styra rätt produkt till rätt butik, vilket kan öka kostnaderna för brist och realisation. En mer precis styrning av produkterna till butikerna vore möjlig att uppnå genom att använda styckhantering istället för boxar. Stadium är därför intresserat av hur styckhantering som alternativ till boxar skulle påverka logistikflödet, med avseende på kostnader och leveransservice, vilket är syftet med den här studien. För att besvara syftet med studien kartlades först kostnaderna och leveransservicen för boxhanteringen i dagens distributionssystem genom intervjuer, tidsstudier och analys av historiska data. Sedan uppskattades hur kostnaden och leveransservicen förändras om styckhantering används istället för boxar. Resultatet i denna studie är inte svart eller vitt utan hamnar i en gråzon där frasen ”det beror på…” skulle kunna användas. Om Stadium ska använda boxar eller styck till sina produkter beror mycket på den karakteristik produkten har. De tre viktigaste parametrarna som framkommit i denna studie som påverkar hur kostnaderna förändras är: - Antal storlekar i boxen. - Antal produkter i boxen. - Volymen för produkterna. Antalet storlekar i boxen och antalet produkter påverkar hanteringskostnaden i distributionslagret vid en övergång till styckhantering så att den ökar. Volymen för produkten påverkar transportkostnaderna så att den kan minska vid en övergång till styckhantering. / Stadium AB is one of the largest sports retail chain in Sweden, which designs, buys and sells sports equipment and sports fashion. The range encompasses both leading brand products, such as Adidas and Nike, as well as Stadium's own brands, such as SOC, 4D and Everest. Within the fashion industry the customer demand varies with changes in fashion and season. This makes the industry very complex which results in high requirements on distribution to the stores to deliver the right number of products at right time to each store. The reason for this is to avoid reduced revenue caused by bargain sales or cost of lost sales. One way that Stadium uses to introduce and refill stores with products is with boxes. The boxes contain a predetermined number of a specific product, for example twenty red t-shirts. Using boxes makes it difficult to distribute the right product to the right store, which can increase bargain sales and costs of lost sales. A more accurate way to meet demand from the customers can be to replace the use of boxes with piece by piece handling. The purpose of the study is to provide Stadium with a decision basis of effects to the supply chain, in view of costs and delivery service, caused by piece by piece handling as an alternative to boxes. In order to fulfil the purpose of this thesis, delivery services and cost in the current distribution system induced by boxes were examined through interviews, time studies and analysis of historical data. Then changes in costs and delivery service induced by the use of piece by piece handling instead of boxes were studied. The conclusion of this study is not unambiguous, it results in an undefined ”it depends on…”. If Stadium should use boxes or pieces to distribute their products depends on the characteristics of the products. Three parameters that affect changes in costs when use piece by piece handling instead of boxes and are important to review are: - The number of sizes in a box. - The number of products in a box. - The volume of the product.

Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter.

Detta examensarbete har utförts på Arla Foods mejeri i Linköping. Mejeriet har länge haft problem med höga lagernivåer av emballage som resulterat i stora hanteringssvårigheter och höga kostnader. Syftet med detta arbete är att föreslå en effektivare lagerstyrning med målet att minska de höga lagernivåerna av emballage på mejeriet. En nulägesanalys visade att medelbeläggningen för perioden 2010-05 – 2011-02 var ca 70 % av maxkapaciteten varav ca 30 procentenheter utgjordes av säkerhetslagret. Totalkostnaden för lagerföring och beordring för ett år baserat på dessa siffror blir ca 1 716 000 kr/år. Alternativa lagerstyrningsmetoder har undersökts i två olika scenarier. Scenario 1 innefattar beräkning av ekonomisk orderkvantitet för varje emballageartikel, men med en utrymmeskostnad inkluderad i lagerföringskostnaden som styrparameter. I scenario 2 konstruerades och undersöktes en optimeringsmodell baserad på en beräkning av periodisk orderkvantitet med hänsyn både till en utrymmeskostnad och aktuella leverantörskrav med avseende på minimibeställningar och leveransfrekvenser. Dessutom användes i denna modell en delad ordersärkostnad för beställning respektive leverans, eftersom ordersärkostnaden vid leverans är gemensam för artiklar från samma leverantör. Undersökningarna visade att mycket finns att vinna på att göra någon form av beräkningar över orderkvantiteterna. Då man bibehåller samma beläggningsgrad som nuläget kan kostnaderna minskas med 47 % för scenario 1 respektive 53 % för scenario 2. Alternativt kan beläggningen minskas med upp till ca 20 procentenheter utan att kostnaden för nuläget överstigs. Rekommendationerna av detta arbete är att företaget gör nya beräkningar för säkerhetslagren, eftersom dessa nivåer är mycket höga. Dessutom kan företaget genom att börja använda beräkningar för ekonomisk orderkvantitet med hänsyn till en utrymmeskostnad göra stora besparingar gällande både utrymme och kostnad. Till sist skulle ett systemstöd för artiklarnas fysiska placering i lagren potentiellt kunna tillgängliggöra mycket av den existerande lagerytan.

Syftet med detta arbete som utförts på Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge har varit att framställa ett operatörsverktyg. Ett operatörsverktyg som ska åskådliggöra processens rörliga kostnader, som kan benämnas en produktkalkyl för stunden. Verktyget skall senare möjliggöra förbättrade utsikter för kontroll, styrning och uppföljning av rörliga kostnader inom företaget samt öka möjligheterna till att minska de rörliga kostnaderna som är kopplade till processen. Massafabriken på Kvarnsvedens pappersbruk och pappersmaskin 11 har utgjort arbetets grundläggande måltavlor för operatörsverktyget. Arbetet innefattade kartläggning och granskning av pappersprocessen för att skapa en så heltäckande bild av uppdragsbeskrivningen som möjligt. När processen studerats och processflöden kartlagts mer ingående påbörjades utvecklandet av operatörsverktyget. Vidare utfördes en litteraturundersökning för att urskilja potentiella handlingsalternativ vid utformningen av operatörsverktyget samt för en ökad förståelse för verksamheten och ämnesområdet. I dagsläget saknas direkt återkoppling, i realtid, för den kontinuerliga utvecklingen av de rörliga kostnaderna eftersom nuvarande uppföljning är baserad på månadsrapporter. Operatörsverktyget som arbetet utmynnade i kommer med hög sannolikhet vara av betydelse för utvecklingen av verksamheten på företaget. Operatörsverktyget kommer även att understödja både styrningen och kontrollen av processens rörliga kostnader. Förhoppningen är att verktyget skall fungera som ett hjälpmedel i arbetet med att optimera arbetet och processen. Några av de fördelar som operatörsverktyget förväntas ge är bland annat att operativa prestationer omedelbart kan kopplas till företagets resultat, ett snabbt synliggörande av exempelvis resultat vilket öppnar för faktabaserad beslutsstrategi samt att viktig information inte behöver gå förlorad. Operatörsverktyget kan framöver anpassas och utnyttjas på fler av verksamhetens pappersmaskiner.