This paper examines the non-profit organization Friskis&Svettis in order to gain insight into whether governmentality is used and if it is being used in what way. Furthermore we analyzed the requirements and consequences that that may have developed out of this governance structure. To get answers to the questions asked in this paper, a qualitative approach has been taken by the use of interviews with officials at Friskis&Svettis Uppsala. The conclusions drawn from the survey is that there are factors that indicate that governmentality is used within the organization by way of the use of guidelines which can be seen as a technique to control individuals and point them in the desired direction, and the follow-ups that can verify that the guidelines are being followed by the officials. The guidelines and the follow-up have also been an organizational requirement. A subsequent impact that was found is that certain leadership styles may be rewarded and that certain criteria on the personal level in terms of which individuals fit within the organization can be created. / I denna uppsats undersöks den ideella organisationen Friskis&Svettis med syfte att få insikt i huruvida självstyrning finns, vilken är vår teoretiska utgångspunkt, samt hur den i sådana fall tar form.  Ett vidare intresse har varit att analysera vilka krav och konsekvenser som kan komma att utvecklas ur denna styrningsform. För att få svar på undersökningens frågeställningar har en kvalitativ ansats använts genom intervjuer med funktionärer vid Friskis&Svettis Uppsala. De slutsatser som dragits från undersökningen är att det finns faktorer som pekar på självstyrning inom organisationen, dels passens riktlinjer som kan ses som en teknik för att styra individerna i önskad riktning, och dels uppföljningar som kan kontrollera att riktlinjerna efterföljs av funktionärerna. Riktlinjerna och uppföljningarna har även funnits som organisatoriska krav. En efterföljande konsekvens som funnits gäller hur vissa ledarstilar kan komma att premieras samt hur kriterier på det personliga planet vad gäller vilka individer som platsar inom organisationen kan skapas.

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd. Förhoppningen är att verktyget ska bidra till att öka medvetenheten om kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress, och att i längden medverka till att förbättra datoranvändarens psykosociala arbetsmiljö.

There is no standardized test to control the appropriate physical ability in the Swedish ambulance service. The county in question does not perform annual physical tests. A project has been going to develop science-based physical tests, designed for the ambulance service. The research has resulted in the Aasa-test. Objective: The aims of this study were to examine the ambulance staff perception of the Aasa-test relevance, introduction of annual tests and the importance of their own physical training in relation to ambulance work. Method: A quasi-experimental study with a comparative design has been conducted. Aasa-tests were conducted in 41 randomly selected staff at an ambulance station in central Sweden. They also answered a questionnaire. Result: The majority successfully conducted most of the tests in the Aasa-tests. Women experienced greater effort at carrying dumbbells but had better condition than men. The study participants felt that fitness and physical strength were important and that their physics was satisfactory for the professional duty. The introduction of annual tests would motivate the exercise and reduce stress injuries. Conclusion: The majority felt that annual testing should be introduced in the county. No association was found between performance on Aasa-test and the perception of the relevance test. However test participants thought that Aasa-test corresponds to the physical burden they face in their daily work. / I dagsläget finns inget standardiserat test för att kontrollera lämplig fysisk förmåga inom svensk ambulanssjukvård. Det undersökta länet utför inga årliga fysiska tester. Ett projekt har drivits för att utveckla vetenskapligt baserade fysiska tester, anpassade till ambulansverksamhet. Forskningen har resulterat i Aasa-testen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattning om Aasa-testens relevans, införandet av årliga tester och vikten av egen fysisk träning i relation till ambulansarbete. Metod: En kvasi-experimentell studie med jämförande design har genomförts. Aasa-testen har utförts på 41 slumpvis utvalda personer vid en ambulansstation i Mellansverige. Därefter besvarades ett frågeformulär. Resultat: Majoriteten presterade ett godkänt resultat på samtliga eller fem av de sex testen i Aasa-testen. Kvinnorna upplevde högre grad av ansträngning vid hantelbärning men hade bättre kondition än männen. Studiedeltagarna ansåg att konditionen och fysiska styrkan var viktig för dem och att dess fysik är tillfredställande för yrket. Införandet av årliga tester skulle motivera till träning och minska belastningsskador. Slutsats: Övervägande antal studiedeltagare ansåg att årliga tester bör införas på ambulansen i länet. Inget samband fanns mellan prestation på Aasa-testen och uppfattningen om testets relevans. Däremot tyckte testdeltagarna att Aasa-testen motsvarar den fysiska belastningen de utsätts för i det dagliga arbetet.

Denna explorativa studie beskriver hur ekonomiska styrsystem kan påverka arbetsrelaterade stressdrivare, så kallade stressorer. Eftersom stress ger allvarliga konsekvenser för både anställda och organisationer är det viktigt att förstå vad som orsakar den. Styrsystems påverkan på stressorer är ett relativt outforskat område. Denna studie syftar till att beskriva hur ekonomiska styrsystem kan påverka stressorer, vilket kommande forskning skulle kunna undersöka djupare. De styrsystem som undersökts är budget, nyckeltal och incitamentsystem. För att undersöka hur stressorerna påverkas har Krav-Kontroll-Support-modellen använts. Datainsamlingen genomfördes på en försäljningsorganisation där tolv företagssäljare intervjuades. Studiens resultat visar att samtliga styrsystem kan påverka stressorerna och därigenom både öka och minska risken för stress. Det visade sig också att budgeten var det styrsystem som tenderade att ha tydligast påverkan på stressorerna. Att definitivt fastställa hur budget och de andra styrsystemen påverkar arbetsrelaterad stress är för tidigt att säga, men resultaten pekar på att vidare forskning inom området mycket väl skulle kunna visa sig fruktbar.

Död ved är mycket viktigt för skogens ekosystem. Minskningen av död ved i dagens produktionsskogar har skapat ett stort problem för flertalet vedlevande arter. Denna studie gjordes för att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som spelar in när det gäller förekomst och utbredning av de två vedlevande arterna Anastrophyllum hellerianum och Dicranum flagellare. Täckningsgraden av de två arterna undersöktes på lågor, tillsammans med faktorerna: art, diameter, nedbrytningsgrad, antal lågor i närheten, solexponering, markkontakt och fuktighet i mark. Tre typer av skogar inventerades. Studien visade att diameter/tillgänglig area, nedbrytningsgrad och solexponering var de viktigaste faktorerna som påverkade förekomst och utbredning av de två undersökta arterna. Utbredningen och sannolikheten för förekomst av arterna ökade med en ökad diameter samt med mer nedbrutna lågor, men minskade med ökad solexponering. Studien visade även att A. hellerianum föredrog lågor av nedbrytningsklass 5. Fördelningen av nedbruten ved var väldigt olika i de tre undersökta skogarna. I den urskogsartade skogen fanns stor volym död ved och många lågor av olika diameter och nedbrytningsklass. I produktionsskogen fanns endast ett fåtal lågor, varav ingen av större diameter och de flesta i tidigare nedbrytningsstadier. En slutsats av studien var att mängden död ved i brukade skogar verkar vara för liten för de båda undersökta arterna. Därför krävs en större mängd död ved i brukade skogar alternativt tillräckligt stor areal skyddad skog i landskapet för att långsiktligt bevara dessa arter. / Dead wood is a very important element of forest ecosystems. The reduction of dead wood in production forests has created major problems for several dead wood dependent species. This study was made to provide a better understanding of the factors that affect presence and coverage area of the two dead wood dependent species Anastrophyllum hellerianum and Dicranum flagellare. The coverage area of these species on logs was examined in relation to the factors: species of the log, diameter, length, degree of decomposition, number of logs close to the one examined, sun exposure, ground contact and soil moisture. The key finding of the study was that diameter/available area, degree of decomposition and sun exposure was the most important factors that affected the two species. The coverage area and the probability of presence of the species increased with increased log diameter and extent of decomposition, but decreased with sun exposure. Other findings were that A. hellerianum preferred logs of decomposition stage 5. The distribution of decayed wood differed greatly in the studied forests. In the primeval forest there were many logs, of many different diameters and decay stages. In the production forest there were only a few logs, none of larger diameters and most of them less decayed. As a conclusion the amount of dead wood in production forests seem too small for the two studied species to occur. Therefore, a larger amount of dead wood in production forests or sufficiently large areas of protected forests are needed to preserve these species.

Denna antologi har som syfte att synliggöra hur kvinnor upplever och upplevs i relation till prestation samt hur kvinnors livsvillkor och identitet berörs av krav och prestation. Kvinnan i rollen som gymnasieelev, arbetssökande, och mamma är målgruppen för att belysa vår valda tematik. För att ta del av våra informanters livsberättelser har vi utfört kvalitativa intervjuer samt observationer i syfte att genera skilda frågeställningar. Vidare har grundad teori använts för att analysera vår data. Teorier så som identitet, genus, stigma och det biografiska schemat har applicerats för att analysera och vidare diskutera de respektive materialen.  En viktig slutsats i studien är att framtidsförväntningarna utgör en avgörande roll för upplevelsen av krav och prestation. Studiens övergripande slutsats är att oavsett i vilken miljö och livsfas kvinnorna befinner sig i upplevs krav att prestera i vardagen. Press upplevs vara ”normalt” tills tid för reflektion ges, i vårt fall samtalen vid intervjuerna, vilket påvisar den i samhället etablerade stressen. / Prestation, identitet, livsvillkor, kvinnor, genus, stress, arbetslöshet, krav, gymnasielever, mamma, stigmatisering

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress. -          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9? -          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9? Metod Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen. Resultatet jämfördes sedan med tidigare forskning kring ämnet. Resultat Överlag uttryckte de intervjuade eleverna kontroll över vardagliga situationer och socialt umgänge samt upplevde inte besvär av negativ stress. Kopplat till fysisk aktivitet var detta inte en betydande faktor för upplevelsen av negativ stress. Upplevelsen av socialt stöd verkar, hos de intervjuade eleverna, vara en bidragande faktor för den upplevda mentala hälsan. Slutsats Avsaknad av socialt stöd framstår som en betydande stressor för eleverna i studien. Stort socialt stöd verkar ha en mildrande effekt av upplevd negativ stress. Samtidigt tyder resultatet på att en avsaknad av fysisk aktivitet inte behöver betyda att individen är mer benägen att uppleva stress, dock syns att de elever i studien som bedriver regelbunden fysisk aktivitet är benägna att kunna hantera stressen bättre, en sorts sköld mot negativ stress.

Att en individ har den rätta formella, sociala och emotionella kompetensen är något som länge efterfrågats och ses idag som självklart. Men det räcker inte längre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrågad på arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill säga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rätt för just det företaget de jobbar på. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rätt ut. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur medvetna studenter är om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem. Detta undersöktes med hjälp av en kvantitativ studie. Resultatet visade bland annat att studenter är medvetna om att utseendet har betydelse och de vet att det förekommer estetiska krav i arbetslivet. Dock är de inte medvetna om hur stor vikt arbetsgivaren lägger på just den estetiska kompetensen. I många fall är inte studenterna medvetna om att de kan använda sitt utseende som en tillgång. Arbetsgivarna vet vad de vill ha, men frågan är om studenterna vet vad de själva kan erbjuda?

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes, med personer som arbetade som personlig assistent, i två olika kommuner. Intervjuerna analyserades genom en latent innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som beskriver assistenternas upplevelser i arbetsmiljön; professionellt förhållningssätt, respekt för brukaren, emotionell påfrestning, fysisk påfrestning, trygghet i yrkesrollen och stolthet i yrkesrollen. Ett övergripande tema skapades under arbetets gång: Välbefinnande i en utmanande arbetsmiljö. Slutsats: De personliga assistenterna upplevde trots stora påfrestningar i arbetsmiljön, både när det gäller de fysiska och de psykosociala belastningarna, välbefinnande i arbetet. De kände också trygghet och stolthet över att de kunde hantera den utmanande arbetsmiljön de ställdes inför. Företagssköterskan har en viktig roll att vara uppmärksammad på de arbetsmiljöförhållanden som de personliga assistenterna arbetar under. De personliga assistenterna behöver känna stöd och handlingsutrymme för att balansera belastningar de utsätts för i yrket. / Background: The Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments came into force on 1 January 1994.People with major, lasting disabilities have been guaranteed better living conditions by means of personal assistance. Working as a personal assistant in the homes of people with different types of disabilities can vary considerably. Attention has been called to various inadequacies in the work environment of personal assistants. Purpose: To describe how personal assistants for the third category of people under LSS experience their work environment. Method: Six semi-structured interviews were conducted with personal assistants in two different municipalities. The interviews were subjected to a latent content analysis. Results: The results are described on the basis of six categories: professional attitude, respect for the patient, emotional stress, physical stress, sense of professional security, and professional pride. An overarching theme was created during the process: Well-being in a challenging work environment. Conclusion: The results showed that the personal assistants experienced a sense of wellbeing despite major physical and psychosocial stress factors in their work environment. They also experienced a sense of security and pride in their ability to deal with the challenging work environment that they encountered. Occupational health nurse has an important role to be notified of the working conditions that the personal assistants working under. The personal assistants need to feel supported and room for maneuver to balance the loads they are subjected to in the profession.

No description available.