Presentation och reflektion Fröet till min historia om Ester Lärka såddes en mörk novemberkväll när jag gick genom gamla stan i Eksjö. Framför mig såg jag en gestalt i hög hatt, blodröd rock och med en silverkäpp, som försvann mellan de gamla träbyggnaderna. Tanken att det var djävulen som visat sig slog rot. Eftersom jag alltid varit intresserad av folktro kopplade jag samman den här idén med spiritusar, som drar lycka och välgång till sin ägare, men att ägaren samtidigt förskriver sin själ till djävulen. På så sätt föddes min huvudkaraktär Ester, som är ett mänskligt dragväsen, som kan dra tur från andra människor genom att röra vid dem.  Ester har levt större delen av sitt liv i Göteborg där hon har jobbat för en välbärgad redare, Mauritz Stolpe. Hon har använt sina krafter för att Stolpe ska kunna sko sig på andras framgång. Hon har arbetat tillsammans med en ung man, Silas, men efter att hon råkat döda en man beslutar hon sig för att lämna Göteborg och bege sig till sin moster i Eksjö där hon hoppas kunna starta om på nytt utan att behöva utnyttja sin kraft. Silas följer efter henne på Stolpes order, men Ester vägrar att följa med honom tillbaka till Göteborg.  I Eksjö dyker djävulen upp och kräver att få Esters själ på grund av att hon dragit tur från andra. Ester måste nu försöka att antingen binda sin kraft eller överföra den till någon annan, samtidigt som hon måste stoppa Silas planer.  Arbetstiteln är Innan snön faller och handlingen utspelar sig alltså i Eksjö under 1880-talet, men med tillbakablickar till Esters tid i Göteborg. Genren är en variant av gaslamp fantasy för ungdomar. Den litterära stil jag föredrar att skriva utifrån är den hårdkokta och ungdomsgenren som kallas för teen noir. Typiskt för den här genren är våldsamheter, cynism, humor, kärlek, en dyster miljö, hopplöshet, antihjältar och utsatta ungdomar som svikits av de vuxna. Min tanke med det här skrivprojektet har varit att blanda drag från teen noir med inslag från romantiken och gotiken. Jag har också valt att lägga in ett deckarinslag.  Detta skrivprojekt påbörjades redan 2017 under kursen Att skriva fantasylitteratur. Eftersom jag har känt stor frustration kring texten på grund av olika anledningar valde jag att börja om helt. Det jag behöll i sin ursprungliga form från fantasykursen var de första tre sidorna i kapitel ett. Vissa enstaka scener har också fått hänga med till den här kursen, men de är omskrivna och anpassade till projektets nya förutsättningar. Det jag gjort är att jag har släppt en del gamla idéer och uppslag, samtidigt som nya har tillkommit. Några tidigare karaktärer försvann och en och annan ny bekantskap har dykt upp längs vägen.  Jag har aldrig arbetat utifrån synopsis utan jag skriver på intuition där jag låter karaktärerna och berättelsen vägleda mig. Den stora skillnaden under den här kursen är att jag har skrivit i kronologisk ordning. Tidigare har jag skrivit mer lösryckta scener där det har varit rejäla tidshopp emellan för att sedan fylla ut med scener allt eftersom. En anledning till att jag känt frustration kring det här projektet är för att jag skriver på just intuition. Jag har kört fast och inte vetat vad som ska hända härnäst. Att göra ett synopsis är dock helt bortkastad tid, utifrån tidigare erfarenheter. Det som hänt under året är att jag har börjat lita mer på att min skrivprocess fungerar. Jag har inte kört fast lika mycket som tidigare utan storyn har vuxit fram på ett mer naturligt sätt.   En rolig utmaning har varit att klä texten i en gammalmodig språkdräkt. Jag har till exempel alltid tyckt om hur karaktärerna i Jane Austens böcker talar. Detta högtravande och uppstyltade språk från en annan tid är så främmande från hur vi talar och det skapar intressanta kontraster. Jag är också uppvuxen i en familj som använder sig av en rad äldre, dialektala uttryck och att kunna gräva i och använda sig av det språkliga arvet blir ett annat sätt att kunna uttrycka sig i skrift, som man annars inte skulle göra. Jag strävar dock inte efter att vara historiskt korrekt. Språket i min text är en medveten blandning av ett mer ålderdomligt språk, men med inslag av moderna uttryck för att tilltala målgruppen. Jag tycker om att låta det gamla möta det nya. Under fantasykursen fick jag respons kring att ordet ”du” inte användes under 1800-talet, men i vissa relationer har jag ändå valt att använda ”du” för att visa närhet mellan karaktärerna.  Detta är första gången jag skriver ett längre projekt utifrån ett jag-perspektiv. Tidigare har jag alltid föredragit tredje person, men den här gången hade jag svårt att komma min huvudkaraktär nära. Jag-perspektivet blev då ett självklart val.    Under kursen har jag fått givande respons som har gjort att jag har kunnat utveckla texten. Jag har gjort många ändringar utifrån responsen, men vissa punkter har jag valt att bortse från just nu, eftersom jag behöver mer tid att fundera kring dem. Jag har bland annat fått respons om att det saknades miljö- och karaktärsbeskrivningar. En av anledningarna till att jag ofta missar detta med beskrivningar är för att jag ser allt så tydligt framför mig och då tänker jag inte på att jag även måste visa detta för läsaren. En annan anledning är att jag är så fokuserad  på handlingen, att jag glömmer bort att lägga till detaljer kring miljön och karaktärerna. Dessa kommer först senare och ibland behöver dessa beskrivningar ligga och gro för att jag ska hitta målande detaljer och inte upprepa mig.  När det kommer till inspiration har filmen Stolthet och fördom och zombier inspirerat mig genom att blanda genrer såsom historisk fiktion och fantasy. Även TV-serien I Dickens magiska värld har gett mig idéer när det kommer till deckarinslaget och hur miljön kan gestaltas.  Böcker som jag läst under kursen och hämtat inspiration från är bland andra Blynätter av Anna Jakobsson Lund, Farlig förmåga och Stjärnmärkt av Jessica Spotswood och trilogin The Baskerville Affair av Emma Jane Holloway. Under kursens gång har jag haft mina betänkligheter kring om det här projektet kommer att få en fortsättning, trots att skrivandet nu flyter på bättre än tidigare. Jag tänker att jag i nuläget har skrivit en tredjedel ungefär. Om historien om Ester någon gång blir klar är drömmen att skriva flera berättelser inom samma magiska universum, men med andra karaktärer som lever i olika tidsepoker och länder. Men om det blir av, det får framtiden utvisa.

Både i styrdokument och ute på skolor upptäcktes en skillnad i kreativ skrivundervisning vad gäller både upplägg och bedömning. Denna kunskapsöversikt syftar därför till att ta reda på vad som kännetecknar forskningen om kreativt skrivande i första språksundervisning i årskurs F-6. Vidare diskuteras begreppet kreativt skrivande samt vilka kvalitetsaspekter som lyfts fram i forskningen. Kunskapsöversikten är en systematisk litteraturstudie. Tillvägagångssättet bestod av sökningar i olika databaser på sökordet kreativt skrivande i kombination med förskoleklass, lågstadi*, mellanstadi* eller F-6. Sökningarna gjordes även med engelska översättningar av sökorden. Utifrån inkluderingskriterierna valdes 9 artiklar ut som undersökte kreativt skrivande i första språksundervisning i Europa. I artiklarna kunde tre teman urskiljas; samband mellan läs- och skrivförmåga, multimodalitet inklusive digitala metoder i den kreativa skrivundervisningen samt kreativ intervention vilka blev utgångspunkten för resultatpresentationen. Utifrån den tematiska uppdelningen presenterades artiklarnas syfte, metod och resultat, både i tabell och löpande text. Forskningen kännetecknas av en mängd olika aspekter som har som syfte att undersökas i relation till kreativt skrivande. Sammantaget identifieras där en rad faktorer och tillvägagångssätt som kan främja det kreativa skrivandet, så som läsning samt multimodala och digitala metoder. Inom alla tre teman visade resultaten på ett positivt samband mellan läs- och skrivförmåga eller förbättring inom kreativt skrivande. Artiklarna bestod till största del av kvantitativa sambands- eller interventionsstudier men även en kombination av dessa samt kvalitativ intervjustudie förekom. Artiklarna använde sig av lämpliga metoder i förhållande till vad som undersöktes. Vid granskning av artiklarna upptäcktes två kvalitetsaspekter, idébaserad samt språk- och strukturbaserad. Idébaserad kvalitet handlar om fantasi medan språk- och strukturbaserad kvalitet handlar om grammatik, meningsuppbyggnad samt ordval. Trots skillnaderna så har de en stark koppling till varandra, delvis eftersom båda behövs vid bedömning av kreativt skrivande men även för att ordval inte bara handlar om språket utan även baseras på idéer. Det finns i artiklarna förslag till flertalet olika didaktiska implikationer som rör läsning, multimodalitet, digitalisering samt interventioner. Kreativt skrivande är ett brett arbetssätt som bör användas i skrivundervisningen då det ger eleverna möjlighet till att lära genom olika metoder och därmed hitta det som passar dem bäst. Det är dock viktigt att kreativt skrivande bedömer både idéerna och språket. Vid granskning av forskningsfältet upptäcktes olika styrkor och svagheter. Styrkorna handlade om bredden av metoder, valet av metoder samt att det var aktuell forskning. Till svagheterna hörde bristen på kvalitativa studier som är gjorda på barn samt avsaknaden av intervju- och observationsstudier. Vad gäller förslag till vidare forskning finns ett behov av mer svenskbaserad sådan. Därtill hade mer kvalitativa studier, gjorda på elever i form av intervju och/eller observationsstudier, varit önskvärt då detta var en svaghet på forskningsfältet.

No description available.

Läsguide och synopsis för Sånna som oss   Den text som är mitt examensarbete består av delar ur mitt manus Sånna som oss. Texten består av olika scener ur manuset. Den första scenen är den första scenen även i manuset, resten av scenerna ligger i den ordningen de ska, men i huvudmanuset finns det scener mellan de scener som finns med i mitt examensarbete. Varför jag har valt att göra så är helt enkelt för att jag har velat prova de olika temana och stilbytena i läsningen som vi har haft av varandras texter under kursen detta läsår.      För att det inte ska bli förvirrande för examinatorn har jag skrivit ett synopsis, eller kanske snarare en beskrivning av händelseförloppet i det fullständiga manuset. Manuset är just nu på runt 200 boksidor och är tänkt att bli runt 250 boksidor.     Experiment med stil I manuset har jag experimenterat med att blanda olika stilar och stilnivåer. Jag har försökt att låta temat styra stilen. Eftersom Sånna som oss är en historia som handlar om en klassresa, både en linjär större sådan, men även ett dagligt sicksackande fram och tillbaka mellan olika samhällsklasser för huvudpersonen Lisa har jag valt att låta temat följa med även på stil och stilnivå. När Lisa är i miljöer som domineras av arbetarklass har jag arbetat med ett enkelt och rakt språk. I vissa avsnitt är stilen åt ’diskbänksrealism’-hållet. I andra avsnitt är stilen åt ’Harlequin’-hållet. I vissa scener är stilen rent av lätt överdrivet ’karnevalaktig’ eller lätt absurd.      I de delar där Lisa rör sig i de övre samhällsklasserna är stilen mer stilren. De avsnitten som har med opera att göra blir stilen mer poetisk, drömsk och ibland dras stilen till magisk realism.      Varför jag har valt att experimentera med stil på det här viset är dels för att jag vill använda stilen för att läsaren ska uppleva klassresan även stilmässigt i den litterära texten, inte bara i temat för boken och inte bara linjärt. Jag vill att läsare ska följa med på Lisas sicksackresa mellan klasserna och därmed även genom både själva historien och genom stilbytena som löper sicksack genom texten. Jag vill prova om det fungerar att arbeta med stilbyte på det sättet i en längre text.   Rubriker Rubrikerna är just nu bara arbetsrubriker för att bättre hitta i manuset, så de behöver inte läggas så mycket vikt vid. Det är oklart om jag kommer att behålla rubrikerna som de är i nuläget, i annan form eller helt ta bort dem. Orsaken till att de är med här är för att det ska hjälpa examinatorn att hänga med i texten och förstå när det är scenbyte.   Synopsis Sånna som oss är en uppväxtskildring, en ”My fair Lady” berättelse som utspelar sig under mitten av åttiotalet. Huvudpersonen Lisa är femton år och bor med sin mamma som är frisör och styvfadern som är sjöman. Mamman är lätt besatt av filmen och musikalen ”My Fair Lady”. Hon förstår inte att den är en ironisk kritik av klasskillnader, hon ser den som ett ’recept på hur man kan göra en arbetarflicka till en fin dam’. Mammans högsta dröm är att Lisa ska gifta sig rikt, helst med en direktör, men för att lyckas charma en sådan måste Lisa kunna föra sig. Eftersom mamman inte vet hur man gör, skickar hon därför Lisa till charmskola, sånglektioner, pianolektioner och talpedagog för att göra henne till en fin dam. Mammans drivkraft är hennes fattiga uppväxt. Mamman växte upp i ett litet omodernt soldattorp med föräldrarna och tre syskon. Det fanns varken el eller vatten indraget, utan vattnet fick hämtas ur en brunn och som ljus hade de fotogenlampor, som bokstavligen brännmärkte mamman svårt när hon var liten. Mamman växte upp under ransoneringsåren och det rådde konstant brist på mat. Det hon minns mest från sin barndom är kölden, hungern och mörkret. Mamman vill till varje pris göra Lisa till en fin dam som kan få en välbeställd make, det är den enda klassresan hon kan se framför sig för Lisa. Att Lisa själv skulle kunna göra en klassresa och till exempel gå på Operahögskolan eller läsa på Universitetet finns inte i mammans föreställningsvärld.        Familjen bor vid motorvägen, i utkanten av de fina områdena Påvelund och Långedrag. Lisa är ett av få barn med arbetarbakgrund i skolan, de andra barnen har föräldrar som är direktörer, läkare och advokater. Mamman hoppas att Lisa ska umgås med de ”fina” barnen i skolan, men Lisa blir utstött av tjejerna och på dagarna är Lisa skolans ”tjej-värsting” och umgås med Nils-Auge som är skolans ”kill-värsting”. Om detta vet mamman inget.   Lisas andningshål är hos hennes mormor i Sjunkäng utanför Linköping. Mormodern bor fortfarande kvar i det lilla torpet och driver det precis som då mamman växte upp där. I Sjunkäng har tiden i princip stått stilla sedan dess. För Lisa är somrarna hos mormodern på torpet en paus från alla krav, här får hon vara sig själv och bara vara en månad om året. Lisa älskar alla sysslor på gården och skulle helst ta över torpet en dag, men det skulle hon aldrig våga säga till mamman.   Lisas sångpedagog Maria ser att Lisa har en ovanlig talang för opera, Lisas röst är stark och spänner över tre oktaver. Sångläraren pushar Lisa att söka direkt till Opera­högskolan istället för gymnasiet. När Lisa presenterar idén för mamman säger mamman nej. Mamman är rädd att Lisa ska hamna i rännstenen om hon satsar på musiken. Mamman menar att när ’sånna som oss’ försöker sig på musik, oavsett opera eller annat, slutar det alltid i rännstenen. Hon förbjuder Lisa att sjunga för att hindra att detta sker. Mamman tvingar Lisa att söka till ekonomisk linje på Majornas gymnasium.      Mammans svek får Lisa att göra uppror på alla sätt hon kan för att straffa mamman för orättvisan, hon blir ännu vildare än förut och gör allt för att inte bete sig som mamman vill. Lisas klasskamrat Bella byter från ekonomisk linje till musiklinjen på Hvitfeldska gymnasiet och Lisa försöker en sista gång övertala mamman om att få lov att syssla med musik. Svaret är fortfarande nej. Mammans plan för Lisa är att bli chefssekreterare och därigenom träffa en direktör att gifta sig med.      När Lisa få detta sista nej rymmer hon till mormor och hoppas att få stöd av henne, men ingenstans i släkten får Lisa stöd för att få sjunga Opera. Hon återvänder tillslut till Göteborg och ekonomisk linje…

Den här berättelsen handlar om relationen mellan mor/dotter och far/son, som alltid där i bakgrunden som en bärande, fuktskadad balk i morfars ensamma, fallfärdiga, råttinvaderade hus som jagar mig som ett dåligt samvete. Men det är en annan historia. Den här ska handla om Eva. Eva som i mitten av 1990-talet får återvända hem till sin lilla norrländska by när modern avlider. Efter ett visst glädjerus inför insikten om att kärringen äntligen är borta infinner sig känslan av en lerig stövel storlek 45 hårt tryckt mot bröstkorgen. Huset, sakerna, minnena, papperen, den framgångsrika och lyckade systern på i England och Eva tillbaka på den plats hon alltid velat lämna men aldrig kunnat lämna helt och hållet. Eva med tre fingrar på vänster hand, ring- och lillfingret som krossades och höggs av i en bildörr igenslängd av modern. Grannarna smyger bland granarna, ljud hörs i natten och det enda starkspriten bidrar till är att skjuta sönder mormoderns finservis med faderns gamla hagelbössa. Polisen kommer, det är Peter. Peter som blev kvar i byn efter skolan och som ska rädda Eva från isolering och de söderländska influenserna som hon verkar dras med. Enligt skvallret på byn. Närmaste grannen dör. Fult och brutalt. Varför?  Skogen tätnar, mörkret äger allt mer av dagen och Eva gömmer sig i husets hörn och städar, ordnar, men tar inga beslut. Det finns en hemlighet i skogen, glömd sedan länge men girighet kan komma att gräva fram något som är värt att slå ihjäl människor för. De tankar som skaver sönder Eva i magen riskerar att bli lika verkligt farliga som det som finns utanför moderns utslitna träväggar. / This story is about the relationship between mother and daughter. It´s a story about Eve returning to the small village she used to call home when her mother dies. The neighbor’s sneaking around the pine trees, sounds are heard in the night and Eve shoots mother's fine dinnerware to pieces with father's old shotgun. The police are coming, it's Peter. Peter who stayed in the village after school and who is now determent to save Eve from isolation and herself. There is a long forgotten secret in the forest, a secret worth killing for for if excavated by greed. The choices made by people are about to unfold, like cracks on mother's worn-out wooden walls.

The aim of this master thesis’s is to examine what functions writing activities can have in the public library. Some public libraries offer their visitors writing activities, for example courses and camps. The public library is an institution with a particular identity, with special norms and properties which participants within the institution construct and reproduce. The main question of this thesis is to investigate how writing activities can be a part of the public library’s institutional identity and what functions writing activities in the public library can have. The sub-questions are: How do individuals, like librarians, writing-leaders and participants, describe the writing activity? In which way do the individuals justify writing activities in the public library? In what way does the writing activity reproduce the public library’s institutional identity? To answer these questions a qualitative perspective has been added which mean that the primary information consist of interviews with individuals that have diverse experiences of writing activities in the public library. The theoretical basis of this study is a cultural policy model designed by Dorte Skot-Hansen, consisting of three rationalities: humanistic, sociological and instrumental. The rationalities explain what functions culture can have within the society. In the study the instrumental rationality has been modified into a market-orientated one, because the other two rationalities also can have instrumental properties. The findings of the study show that writing activities within the library can have different kinds of functions. Writing activities can have a self-developing popular-adult-education function, it can function as a cultural-agent, as a social-agent, it works like recognition for amateur-culture, it can be a meeting-place and a cultural experience. These functions show also how the writing activities reproduce the public library’s institutional identity. / Uppsatsnivå: D

The study highlights teachers´ perceptions of creative writing as part of learning processes in the subject of Swedish, based on creative activities. The background to this study comes from the curriculum that describes opportunities to experience different kinds of knowledge. Creative activities in various forms and the ability to one´s own creativity is emphasized. The empirical data in this study is collected through qualitative interviews with four practicing teachers. The result shows that there are two different views according to creative writing as a text creation. The result also shows that many of the teachers have a negative attitude towards creativity. The study also shows that the teacher´s role is important for the students´ creation of texts. The literature highlights the importance of a broader language concept to students´ language development. The creation of texts is an important part of this language development and language itself invites a creative approach. / Studien belyser lärares uppfattningar om kreativt skrivande som en del av lärandeprocesser i ämnet svenska med utgångspunkt från skapande verksamhet. Bakgrunden till denna studie kommer från styrdokument som beskriver möjligheter till att få uppleva olika uttryck för kunskaper. Skapande verksamhet i olika former och förmåga till eget skapande betonas. Det empiriska materialet för studien är insamlad genom kvalitativa intervjuer från fyra verksamma lärare. Resultatet visar att det förekommer två skilda uppfattningar om kreativt skrivande som textskapande. Jag kunde även utläsa att ett flertal av lärarna ger uttryck för ett negativt förhållningssätt till kreativitet. Studien visar även att lärarens roll är viktig för elevers textskapande. Litteraturen belyser vikten av ett vidgat språkbegrepp för elevernas språkutveckling. Textskapande är en viktig del i denna språkutveckling och språket inbjuder till ett kreativt arbetssätt, vilket diskuteras i studien avslutningsvis.

How do we perceive literature? In our times computer games and Internet have made us grow more comfortable to the usage of non linear storylines. But how does this apply to printed literature? In this essay, called “From a to b through d h and o. Non linear storytelling in our time” I have focused on nonlinear literature from different time periods and I have studied novels such as James Joyce’s Ulysses as well as works by William S. Burroughs, Italo Calvino, Laurence Stern and Julio Cortázar. What they all have in common is the ambition to explore the structure of literary language and the way it can be transformed. The area is vast and I will concentrate on only a few authors. These writers will show the diversity of my subject when I explore different styles and techniques such as the cup-up technique used by Burroughs and the interpretation of pictures as a foundation of telling a story, explored by Calvino. In order to do this, I have also studied modernism and postmodernism and the ways authors back then experimented with the written language. Finally I take a look at how the use of Internet and computers may affect the way books are written today and I try to answer the question whether nonlinear literature has a future in our highly technological times. After going through this literature I hope I will have offered a good picture of what nonlinear literature is and how I have applied its techniques to my own text “If dogs could speak”.

No description available.

Spöken och dagmammor är en barnroman med inslag av fantastik och komik för läsålder 6-9 år. Dagen innan höstlovet får storasyster Eva-Sofia och lillebror Stig reda på att deras fritids ska vara stängt under lovveckan. Varken mamma eller pappa har möjlighet att stanna hemma från sina arbeten för att passa dem. Det blir till att hitta en dagmamma! Pappa hittar snart den billigaste dagmamman i hela staden, i en gammal knarrande katalog som han stolt sparat undan. Dagmamman visar sig vara en mycket tystlåten kvinna och i huset där hon bor är det dammigt och fullt av gamla grejer. Eva-Sofia hade mycket hellre stannat hemma och spelat TV-spel hela lovet, men Stig hittar snart en och annan liten kompis i huset att leka med. Dessutom träffar syskonen på en spion som påstår att det kan finnas spöken i dagmammans hus. Det kanske inte är så dumt hos den där dagmamman ändå? Berättelsens huvudsakliga tema är spökmysteriet och syskonrelationen, som berättas med en stor kopp humor. Men där finns även implicita motiv såsom kritik mot en stressad vuxenvärld, samt fördomar kring det eller dem som är främmande. Är barn egentligen rädda för det som är okänt eller är det bara vuxna som lär dem att vara det?