In this creative writing text I wanted to examine what happened with a man who regularly walked through the door of his apartment building and turned left. The man turned out to be Henrik, a divorced man in his mid 50:s. On one of his dog walks he meets Emma, a younger woman. The text examines Henrik´s and Emma´s background and present situation. Both of them are in a life crisis.

I den här vetenskapliga essän är syftet att undersöka läsakten i skrivprocessen. Utgångspunkten är att läsakten är ett viktigt verktyg för att färdigställa den skönlitterära texten. Arbetet med texten i skrivprocessen, den oformliga texten, ställer villkor på läsakten som uppsatsen avser att synliggöra. I uppsatsens första del undersöks tre skönlitterära författares läsakter via texter där författarna formulerar sig kring sina skrivprocesser. I den andra delen undersöks via djupintervjuer tre skrivpedagogers arbete med textrespons på kurser i kreativt skrivande. I de båda delarna kopplas undersökningen mot filosofen Paul Ricoeurs textbegrepp och syn på läsakten. De båda delarna av uppsatsen tar avstamp i berättelser från praktiken, från författarens arbetsrum och från skrivpedagogens arbete med skriftlig och muntlig textrespons. Frågan essän leder fram mot är hur författarens praktiska kunskap i läsakten kan beskrivas och om och i så fall hur skrivpedagogens arbete med textrespons speglar eller svarar mot författarkunskapen.

The main purpose of this essay is to study how teaching materials, such as textbooks, handle the teaching of writing in the course Svenska 1 in Swedish upper secondary school. The writing assignments and exercises in the textbooks are analysed using Roz Ivanič’s (2004) six original discourses of writing and learning to write. The essay also examines the current curriculum for the subject Swedish and more specifically the first Swedish course for upper secondary students, Svenska 1 and analyses it using Ivanič’s discourses of writing. Through a qualitative research study with quantitative features, the data could be counted and analysed. Five out of six discourses were found, the one not identified was the social political discourse. The result of the study shows that the genre discourse was the most prominent discourse in both the textbooks and the curriculum. The least prominent was the social practises discourse in both the textbooks and the curriculum. It did, however, share the last place with the creativity discourse in the curriculum. The result shows that both the textbooks and the curriculum have a strong academical approach to writing.

I "Spår" får vi följa Sofia på hennes väg från flicka till ung kvinna. I korta ögonblicksbilder, berättade med hennes egen röst, får vi lära känna hennes verklighet och hennes tankar om den. Vi får veta mycket om hur det är att växa upp och bli vuxen när man lever med en grav synnedsättning, i många avseenden en erfarenhet som inte så ofta beskrivs, men Sofia får oss också att se och förstå hur mycket vi liknar varandra, innerst inne.

Mot bakgrund av den eventuella inskrivelsen av begreppet ”kreativt skrivande” i de nya ämnesplanerna för svenskämnet på gymnasiet har vår studie haft som ambition att undersöka lärares perspektiv. Genom fokusgruppssamtal har vi undersökt lärares beskrivna definitioner av begreppet, hur de beskriver att de arbetar med kreativt skrivande samt de uttryckta attityderna som går att utläsa både gentemot inskrivelsen och begreppet som sådant. För att analysera och tolka materialet användes Ivanič (2004) diskurser om skrivande.  Syftet med studien var att utveckla förståelse för lärares perspektiv på kreativt skrivande, både som något som redan används men också som något som kanske kommer att införas. I resultatet framgår det att det kreativa skrivandet redan tycks ha en plats i klassrummet, men att lärarna samtidigt framhåller vikten av att det skrivs in. Detta något motsägelsefulla resultat ska förstås utifrån lärarens yrkesmässiga position, där både autonomi i yrkesutövningen såväl som begräsningar utifrån läroplanen samexisterar. Analysen av materialet visar att den mest dominerande diskursen är den som Ivanič kallar genrediskursen, även om materialet även visar en tydlig kreativitetsdiskurs, framför allt då lärarna definierar begreppet. Sammantaget visar analys av materialet att lärarna har en till största delen positiv attityd gentemot att kreativt skrivande skrivs in. Däremot poängterar lärarna svårigheten med bedömning samt erfarenheter av tidigare implementeringar, något som eventuellt kan riskera det kreativa skrivandets plats i klassrummet.

The purpose of this essay is to examine how teachers can inspire and train middle school pupils in creative writing within the subject of Swedish. The essay also investigates whether the methods used by the teachers can be seen in the National Exams or not in the subject of Swedish. The methods used for this essay are individual qualitative telephone interviews of a structured nature. It includes four teachers from a school in Karlstad Municipality who all work or have recently been working with the Swedish subject. The study shows that the definition of creative writing varies among the teachers, but that the common denominator is that the students are using their creative abilities when they are writing their texts. The teachers are making an extensive use of reading based teachings to prepare and inspire the pupils to write creatively. It is common for the pupils to work together with someone to make learning fun. The expectation the teachers have on the students to use their creative abilities when they are writing a creative text can be linked to the methods that the teachers use in their teachings. This essay will also act as a foundation for more teachers to gain an in-depth knowledge of how teachers can inspire and train pupils in creative writing in the subject of Swedish. / Denna uppsats syftar till att undersöka om hur man som lärare kan inspirera och träna mellanstadieelever i kreativt skrivande inom svenskämnet. Uppsatsen undersöker vidare huruvida de metoder som används kan synas i elevernas nationella prov i svenska. Metoderna som används i undersökningen är enskilda kvalitativa telefonintervjuer av strukturerad karaktär. Den innefattar fyra lärare från en skola i Karlstad kommun som alla jobbar eller nyligen har jobbat inom svenskämnet. Studien visar att definitionen av kreativt skrivande varierar hos lärarna men att den gemensamma nämnaren handlar om att eleverna använder sina kreativa förmågor när de skriver sina texter. Det framgår att lärare i hög grad använder sig av läsundervisning för att förbereda samt inspirera eleverna till kreativt skrivande. Vanligt förekommande är att eleverna jobbar tillsammans med någon för att göra lärandet lustfyllt. Den förväntan som finns att eleverna ska använda sina kreativa förmågor när de skriver en kreativ text kan kopplas till de metoder som lärarna använder sig av i sin undervisning. Uppsatsen kommer vidare att utgöra en grund för att fler lärare ska få en fördjupad kunskap om hur lärare inspirerar och tränar elever i kreativt skrivande inom svenskämnet.

Kreativt skrivande kan främja elevers kunskapsinhämtning samt utveckla elevers tankevärld och ge möjlighet till att använda sin fantasi. Olika former av skrivande utvecklar elevers språkkompetenser och möjligheter att anpassa skrivandet efter syfte och mottagare, vilket kan bidra till en välutvecklad kommunikationsförmåga. Ett viktigt inslag i den kreativa skrivprocessen är att elever får möjlighet till vägledning av läraren för att främja det kreativa skrivandet. Syftet med denna studie är att undersöka lärares syn på skolans övergripande mål med skrivundervisningen och synen på kreativt skrivande, samt hur lärare arbetar med och bedömer elevers kreativa skrivförmåga i ämnet svenska. Studien har även som syfte att undersöka potentiella utmaningar och motivatorer kopplat till kreativt skrivande.Denna studies teoretiska utgångspunkt och analysverktyg är Ivanič (2004) ramverk förskrivdiskurser. Datainsamlingen har skett via semistrukturerad intervjumetod där deltagarna består av fem svensklärare som har behörighet att undervisa i årskurs 4–6 i ämnet svenska.Resultatet visar att lärares syn på det övergripande målet med skolans skrivundervisning är att elever ska kunna uttrycka sig i text på olika sätt samt lära sig att skriva olika texttyper, där lärarnas utsagor härleds till Ivanič (2004) genrediskurs, kreativitetsdiskurs, färdighetsdiskurs och den socialpraktiska diskursen. Vidare visar resultatet att lärares definitioner av begreppet kreativt skrivande är att kunna skriva berättelser med hjälp av sin fantasi. I resultatet åskådliggörs även att multimodala och digitala inslag i undervisningen kan stödja elever i framställandet av texter och även hjälpa elever att skapa uttrycksfulla texter. Gällande mål och bedömning av kreativa texter visar resultatet att en del lärare bedömer hur väl eleverna kan strukturera och bygga upp en text, språkriktighet och språkliga drag, medan andra lägger större vikt vid textens innehåll samt att eleverna ska kunna tillämpa sin fantasi i textframställandet. Resultatet visar även att det är av stor betydelse hur lärare själva tänker kring skrivandet för att kunna nå eleverna. Vidare framkommer det i lärarnas tolkningar av läroplanen i relation till kreativt skrivande att elever ska lära sig skriva olika texttyper, i synnerhet berättande texter. Vidare visar resultatet på att det finns utmaningar inom det kreativa skrivandet, däribland att barn idag läser färre böcker, elever har olika förutsättningar samt brist på fantasi. Skrivande som sker gentemot en verklig kontext kan fungera som motivator för elever i skrivprocessen. I resultatet varierar det i vilka av Ivanič (2004) skrivdiskurser som återses samt i vilken grad. I lärarnas utsagor är genrediskusrsen, kreativitetsdiskursen samt den socialpraktiska diskursen, de diskurser som förekommer mest och tar störst plats i lärarnas kreativa skrivundervisning. Slutligen diskuteras hur lärarnas utsagor förhåller sig till tidigare forskning, Ivanič (2004) skrivdiskurser, hur lärare kan förhålla sig till skrivdiskurserna i undervisningen samt nya fynd i form av verkliga mottagare som motivator i skrivandet.

Trettonåriga Petronellas pappa har gått bort i cancer. Som om livet inte vore hänsynslöst nog, träffar hennes mamma strax därefter en ny man och tar med Petronella för att börja ”ett nytt liv” på en gammal gård i Småland, långt bort från allt som någonsin känts som hemma. Men Petronella är inte alls redo för något nytt liv. Allt hon vill är att klamra sig fast vid det som varit. Klamra sig fast vid det som inte längre finns. När Petronella kommer till gården börjar märkliga saker att hända. Redan första natten börjar hon gå i sömnen och vaknar upp på de mest märkliga plaster. Men än värre är det med den gamla spegeln i hennes sovrum, där en flicka med jämna mellanrum dyker upp. En flicka som ser ut som Petronella, men i gammeldags kläder och annan frisyr. Vem är hon och vad är det för regnbågsskimrande sten som hänger runt hennes hals? När Petronella hittar en av sina gamla teckningar i en flyttlåda – en teckning som på något obegripligt sätt föreställer gården de just flyttat till – väcks tanken. Tänk om ödet inte alls fört henne bort, utan tillbaka? Manuset kretsar kring ett barns förlust av en förälder och vägen till acceptans inför tillvaron i dess nya form. Berättelsen utforskar också tanken om att vi lever flera liv och, inte minst, den första bultande kärleken.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att undersöka svensklärares syn på kreativt skrivande i gymnasieskolans svenskämne mot bakgrund av att det ligger som förslag att implementeras i ämnesplanen i samband med ämnesbetygsreformen 2025. Frågeställningarna ämnar undersöka tio lärares attityder till kreativt skrivande i gymnasieskolans svenskämne samt vad de anser om att eventuellt införa kreativt skrivande i kommande ämnesplan för svenskämnet. För att besvara frågeställningarna och uppfylla syftet används tidigare forskning samt variationsteorin som ramverk för att analysera tio semistrukturerade intervjuer där legitimerade svensklärare på gymnasieskolan valt att delta. Studien visar att lärarna har en positiv inställning till kreativt skrivande och till ett eventuellt införande av kreativt skrivande i kommande ämnesplan för svenskämnet. Flera fördelar lyfts fram, däribland språkutveckling, ordförrådsutveckling och att kreativt skrivande kan bryta av dagens skrivande som är styrt av mallar. Däremot finns det även kritiska tankar och funderingar på hur kreativt skrivande kan tillämpas i praktiken. Majoriteten av lärarna har inte fått med sig kunskaper från lärarutbildningen för hur kreativt skrivande ska tillämpas, men känner sig oavsett trygga med ämneskunskaper om det. Vidare finns det osäkerheter om momentet och bedömning.

The purpose of this thesis is to examine how young people participating in writing courses describe their experiences, how leaders of writing courses discuss their intentions with hosting the activity, and their experiences from working with young people in creative writing programs. The study discusses the view of participators, librarians, authors and professional writing coaches. The data was collected through semi-structured interviews in which two participants and three leaders were interviewed. The four-space model was used as a theoretic framework, trying to make better understanding of how creative writing activities can work as an instrument for meetings, inspiration, performance and learning in the public library context. The results of the study are discussed through thematic analysis, presenting what could be considered as important findings about the participation and implementations of creative writing in the public library. Findings show that the most important part of participating in writing activities, according to both the participants and the leaders, were “having fun” and community.