The purpose of this essay was to compile science concerning social isolation based on the experiences from people who had been detained, in what ways the social isolation affected an individual and to what extent the facility members mattered concerning the work with clients in social isolation. The method used was a literature study in the form of a scoping review based on seven studies and the theory used was Honneth's theory of recognition. The collected data was processed through a qualitative content analysis which resulted in the four themes social strain, consequences of isolation, dehumanization and treatment. The conclusion based on the essay's purpose was that client's experiences of isolation were negative, with self-harm, neglect and loss of identity. It also stated that the facility memberscould play an important role in terms of understanding concerning the effects the isolation had on an individual. The social aspect remained as a fundamental need even when an individual was detained. / Syfte med uppsatsen var att sammanställa forskning kring social isolering utifrån frihetsberövade individers erfarenheter, på vilket sätt den sociala isoleringen påverkade en individ samt vilken betydelse personalen kunde ha i arbetet med klienter som blev socialt isolerade. Metoden som användes var en litteraturstudie i form av en översiktsstudie utifrån sju studier och teorin som tillämpades var Honneths teori om erkännande. Empirin genomgick en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra teman vilka var social påfrestning, isoleringens konsekvenser, avhumanisering samt bemötande. Slutsatsen från studiens syfte var att klienterna upplevde isoleringen som något negativt i form av självskadebeteende, försummelse samt identitetsförlust. Dessutom framkom det att personalen kunde spela en betydande roll i form av förståelse gällande isoleringens påverkan för en individ. Den sociala faktorn kvarstod som ett grundläggande behov även när en individ blev frihetsberövad.

Vår studie behandlar motiverande arbetsmetoder inom Kriminalvården utifrån tre olika professioner;frivårdare, kriminalvårdare och studie- och yrkesvägledare. Vi har fått tagit del av de metoder somanvänds inom programstruktur samt vad som anses motiverade i en allmän kontext. I resultatdelenredovisar vi den empiri, alltså det material, som vi inhämtat från våra kvalitativa intervjuer.Resultatdelen struktureras upp genom att först redovisa vår empiri utifrån vardera frågeställning somvi grundar vår studie på, och sedan delger vi vår analys av materialet. Denna struktur skeråterkommande efter varje frågeställning, utom den tredje frågeställningen. Den har vi valt att redovisalite annorlunda, då vi i den frågeställningen knyter ihop arbetet som en sammanfattning av resultat ochanalys, som ska ge svar på syfte och forskningsfrågor. Vi avslutar sedan vår uppsats med endiskussionsdel där vi redovisar vår slutsats av studien. / Our study deals with motivating work methods within the Correctional Service based on threedifferent professions; parole officers, correctional officers and study and career guidance counselors.We have learned about the methods used within program structure and what is considered motivatingin a general context. In the results part, we report the empiricism, i.e. the material, that we obtainedfrom our qualitative interviews. The results part is structured by first presenting our empiricism basedon each issue on which we base our study, and then we share our analysis of the material. Thisstructure occurs repeatedly after each question, except for the third question. We have chosen to reportit a little differently, as in that question we tie together the work as a summary of results and analysis,which will provide answers to purpose and research questions. We then conclude our thesis with adiscussion section where we present our conclusion of the study.

Detta examensarbete handlar om kvalitetsarbetet på en nystartad öppen kvinnoanstalt. Vi gavs med denna uppsats en unik chans att studera en verksamhet som befann sig mitt i en skapandeprocess. Vårt syfte var att ta reda personalens egen definition av och syn på kvalitetsarbetet, och vår studie fokuserade på hur personalen omsatte detta i praktiken. Metoden har varit kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Vår problemformulering rörde vilka aspekter som är nödvändiga för en lyckad implementering av kvalitetsarbete, samt hur problem i detta kan te sig och hur dessa i så fall hanteras. Frågeställningarna kretsade kring hur personalen definierade kvalitetsarbete och vilka förväntningar de hade på detta arbete. Vidare frågade vi hur kvalitetsledningen påverkade personalens operativa arbete och om de såg något specifikt kvalitetsperspektiv gällande kvinnliga klienter. Vi ville fånga skapandet av den gemensamma kulturen kring kvalitetsarbetet på anstalten, och våra resultat visar på att kommunikationen personalen emellan var det mest centrala i detta. Att personalen var engagerad och arbetade med en öppen människosyn och med en tro till klienternas förändringsförmåga, var en av förutsättningarna för ett lyckat kvalitetsarbete. Personalens fundamentala definition av kvalitet var klienternas lyckade frigivning, och deras syn på kvalitetsarbetet var att en strävan efter den lyckade frigivningen låg i verksamhetens existensberättigande.

This is a phenomenological study on the experience prison inmates at Sweden's largest prison, Kumla, have of their prison library. Conversations in five focus groups with a total of 26 inmates, that took place in the last two months of 2023, form the foundation of the findings in this study. A qualitative thematic analysis shows that the inmates' experience of the prison library consist of four separate, but equally important, parts. The first part is the librarian, who the inmates see as someone neutral and willing to help. The second part is the usage of the prison library’s services, which manifests in reading books and magazines borrowed from the library, an activity that allows for feelings of cognitive escape. The third part is the visit to the physical library, which functions as a grativational pull away from a life of crime and towards a better life. The fourth part is comprised of the benefits the prison library have in terms of rehabilitation, the value the library brings for the future of the inmates. This study concludes that a prison library can have positive impacts on the inmates' lives, during incarceration and after release. This is a two years master's thesis in Library and Information Science.

<p>Kriminalvårdsverket är det statliga verk som har hand om kriminalvård i Sverige. Vid årsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade på män och kvinnor. Ett stort problem idag är att antalet anstaltsplatser inte räcker till, samtidigt som ekonomin inte tillåter några större utbyggnationer. </p><p>Simuleringen speglar en önskad väg genom svensk kriminalvård för att på så sätt utnyttja platserna som finns på ett tillfredställande sätt. Utdata från simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgå inom alla områden. Då data saknats har istället sakkunniga från olika områden fått uppskatta värden till simuleringsmodellen. Simuleringen kan användas för att se tendenser för hur beläggningsgrader och kötider skiftar imodellen. </p><p>Utifrån det önskade flödet genom anstaltsvistelsen kan slutsatser gällande antalet platser dras. Först och främst är det för få anstaltsplatser totalt, eftersom simuleringen urartar vid längre körningar. Då fler platser tillförs blir systemet stabilt. På kvinnosidan bör det satsas på fler öppna normalplatser för att öka flödet till de slutna normalplatserna. Det bör vara fler öppna än slutna normalplatser. Även för män behövs det fler platser. Här är läget mer kritiskt än för kvinnorna, eftersom det i stort sett behövs fler platser till alla differentieringsgrunder som finns i dag. </p><p>Vidare kan det utläsas från resultaten att det är mycket svårt att lyckas med det inofficiella önskemålet om att 90 % av de häktade ska vara placerade inom sju dagar från det att de meddelats dom. En bidragande orsak till att modellen har svårt att tillgodose detta önskemål är att frifötterna prioriteras i modellen. Detta beror på att de köar direkt till platserna och därmed placeras så fort en plats blir ledig. Detta leder till längre köer för de häktade då det råder platsbrist. Även detta måste beaktas vid analys av utdata.</p>

<p>Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den. Syftet med denna uppsats är att analysera fem texter från olika aktörer för att ta reda på hur de talar om den intagne och vilka diskurser som styr densamme. I slutänden ämnar jag även diskutera vad dessa diskurser betyder och får för konsekvenser. Texterna är författade av tre aktörer; beslutsfattare som producerat lagtexten,8 förordningen9 och regleringsbrevet,10 Kriminalvården som utarbetat visionen för sitt arbete,11 samt det brottspreventiva programmet Brotts-Brytet som författat sin teorimanual.. Dessa texter och aktörer kommer diskuteras utförligare längre fram i uppsatsen.</p>

Kriminalvårdsverket är det statliga verk som har hand om kriminalvård i Sverige. Vid årsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade på män och kvinnor. Ett stort problem idag är att antalet anstaltsplatser inte räcker till, samtidigt som ekonomin inte tillåter några större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad väg genom svensk kriminalvård för att på så sätt utnyttja platserna som finns på ett tillfredställande sätt. Utdata från simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgå inom alla områden. Då data saknats har istället sakkunniga från olika områden fått uppskatta värden till simuleringsmodellen. Simuleringen kan användas för att se tendenser för hur beläggningsgrader och kötider skiftar imodellen. Utifrån det önskade flödet genom anstaltsvistelsen kan slutsatser gällande antalet platser dras. Först och främst är det för få anstaltsplatser totalt, eftersom simuleringen urartar vid längre körningar. Då fler platser tillförs blir systemet stabilt. På kvinnosidan bör det satsas på fler öppna normalplatser för att öka flödet till de slutna normalplatserna. Det bör vara fler öppna än slutna normalplatser. Även för män behövs det fler platser. Här är läget mer kritiskt än för kvinnorna, eftersom det i stort sett behövs fler platser till alla differentieringsgrunder som finns i dag. Vidare kan det utläsas från resultaten att det är mycket svårt att lyckas med det inofficiella önskemålet om att 90 % av de häktade ska vara placerade inom sju dagar från det att de meddelats dom. En bidragande orsak till att modellen har svårt att tillgodose detta önskemål är att frifötterna prioriteras i modellen. Detta beror på att de köar direkt till platserna och därmed placeras så fort en plats blir ledig. Detta leder till längre köer för de häktade då det råder platsbrist. Även detta måste beaktas vid analys av utdata.

This is a qualitative study based on eight interviews, four of which have been probation inspectors and three have been external controllers, or controllers as they say, and one have been an email interview with the headquarters of the correctional treatment. The interviews have been made on probation service offices in southern Sweden. The purpose of this study is to investigate how the professionals in Probation service see their work with intensive supervision with electronic monitoring. We are interested in their work from mainly three aspects, how they look at their control, how they see the intensive supervision with electronic monitoring as collective punishment and how they work with the client's family. In our results it emerges through interviews that probation staff in general find it difficult to work with the Children Convention (CRC) and the law when it comes to intensive supervision with electronic monitoring. They mostly do not believe that intensive supervision with electronic monitoring is a collective punishment for the adults but when it comes to children it becomes a longer discussion with different arguments and thoughts. Our results have found that in comparison to prison, most people seem to find that intensive supervision with electronic monitoring is a decent punishment. Most of the professionals are aware, and think it's important to recognize, that they are in a position of power in relation to the client. In the analysis, we establish an outcome from the interviews into our theories and trying to find a connection between them.

På initiativ av svensk regering publicerades 2009 rapporten ”Kriminalvården – Ledning och Styrning”. Denna rapport avsåg utvärdera svensk kriminalvård och ger en unik inblick i hur fängelse och interner regeras. Utifrån en Foucault-baserad diskursanalys granskas därför ett antal innebörder i denna rapport. Närmare bestämt försöker denna C-uppsats identifiera de strategier och mentaliteter som är implicita i svensk kriminalvård, genom att utforska rapporten utifrån Foucaults så kallade regerandekomplex. Genom att tillämpa regerandekomplexets ”triangel” av regerande, disciplin och suveränitet kan svensk kriminalvård därmed granskas utifrån alternativa perspektiv. Som ett resultat framgår att rapporten speglar ett kriminalvårdsprogram vilket styr genom förtryck och specifika förväntningar på internens självansvar. Detta styrningsprogram realiseras genom tvingande strategier som tar sig uttryck i synbarligen mjuka och abstrakta självstyrande-teknologier.

Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den. Syftet med denna uppsats är att analysera fem texter från olika aktörer för att ta reda på hur de talar om den intagne och vilka diskurser som styr densamme. I slutänden ämnar jag även diskutera vad dessa diskurser betyder och får för konsekvenser. Texterna är författade av tre aktörer; beslutsfattare som producerat lagtexten,8 förordningen9 och regleringsbrevet,10 Kriminalvården som utarbetat visionen för sitt arbete,11 samt det brottspreventiva programmet Brotts-Brytet som författat sin teorimanual.. Dessa texter och aktörer kommer diskuteras utförligare längre fram i uppsatsen.