70 % av de som avtjänat ett fängelsestraff återfaller i brott inom tre år. För att förbereda klienterna inför den kritiska tiden efter frigivning kan de erbjudas placering på halvvägshus. Svensk forskning om halvvägshus är fortfarande begränsad. En systematisk litteraturstudie kartlade internationella forskningsresultat rörande återfallsförebyggande effekter med halvvägshus, samt vilka förutsättningar som krävs för att detta ska fungera. 11 artiklar analyserades och resultaten var varierande. Den återfallsförebyggande effekten tycks bero på flera olika faktorer men under rätt förutsättningar kan halvvägshus vara en effektiv åtgärd för att förhindra återfallsbrottslighet. 70 % av de som avtjänat ett fängelsestraff återfaller i brott inom tre år. För att förbereda klienterna inför den kritiska tiden efter frigivning kan de erbjudas placering på halvvägshus. Svensk forskning om halvvägshus är fortfarande begränsad. En systematisk litteraturstudie kartlade internationella forskningsresultat rörande återfallsförebyggande effekter med halvvägshus, samt vilka förutsättningar som krävs för att detta ska fungera. 11 artiklar analyserades och resultaten var varierande. Den återfallsförebyggande effekten tycks bero på flera olika faktorer men under rätt förutsättningar kan halvvägshus vara en effektiv åtgärd för att förhindra återfallsbrottslighet. / 70 % of the individuals who served a prison sentence relapse within three years. To prepare the clients for the critical period after release, they can be offered a place at a halfway house. Swedish research on halfway houses is still limited. A systematic literature review mapped international research regarding relapse preventive effects with halfway houses, as well as under which circumstances this works. 11 articles were analyzed and the results varied. The preventive effect seems to depend upon several factors, but under the right circumstances, halfway houses can be an effective intervention to prevent relapse. Keywords: Corrections, crime prevention, halfway houses, recidivism, transition.

Denna studie har som syfte att undersöka hur anställda inom Kriminalvården och socialtjänsten upplever samverkan dem emellan i utslussningsfasen av intagna. Studien bygger på fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med anställda på Kriminalvården och socialtjänsten i Skåne. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av Danermarks teori om samverkan. Studiens resultat visar att Kriminalvårdens informanter inte ansåg att deras samverkan med socialtjänsten fungerade på ett tillfredsställande vis. De såg flertalet faktorer som de ansåg försvårade samverkan dem emellan, men såg samtidigt potentiella lösningar på dessa hinder. Socialtjänstens informanter var överlag nöjda med sin samverkan med Kriminalvården och hade därmed inga behov av att finna lösningar som skulle kunna främja samverkansprocessen.

Denna studie har undersökt hur konsulenter genom handledning som metod, skapar relationer och främjar lärande hos familjehem och kriminalvårdsklienter på vårdvistelse. Studien har undersökt hur grupphandledning för konsulenterna upplevs och används som kollegialt stöd. Syftet har varit att öka förståelsen för deras arbete och identifiera områden för förbättring. Frågeställningarna har belyst hur konsulenterna arbetar med grupphandledning och kollegialt stöd för att skapa relationer och främja lärande samt behov av utveckling. Studien genomfördes genom digitala semistrukturerade intervjuer med fem familjehemskonsulenter. Resultaten indikerar att konsulenterna har spelat en nyckelroll i att vägleda familjehemmen i arbetet med att normalisera klientens liv. Det har funnits situationer med makt och kontroll mellan parterna som konsulterna har behövt hantera. Genom veckoplaneringar för klienten harett påtvingat och disciplinerat lärande synliggjorts. Lågaffektivt bemötande och etiska förhållningssätt hos konsulenten har istället skapat en god lärandemiljö med framtidstro för klienten. Sammanfattningsvis har studien belyst fungerande lärandeprocesser bland konsulenterna men har även framhållit områden för förbättring i lärandekulturen inom den specifika verksamheten med mer uttalat metodiskt arbete. Studien betonade behovet avforskning kring fungerande utslussningsmetoder och återfallsförebyggande åtgärder.

Rehabilitering inom kriminalvården syftar till förebyggande insatser mot återfall i brott. Arbetsterapeutens kunskap om sambanden mellan människa, miljö och aktivitet kan användas för att komplettera existerande rehabilitering. För att kunna utveckla och erbjuda sådana insatser behöver förståelsen för hur miljön påverkar de intagna utvecklas, befintlig forskning sammanställas och arbetsterapi inom kriminalvården belysas. Syftet med detta arbete var att beskriva arbetsterapeuters och intagnas upplevelser av hur fängelsemiljön påverkar de intagnas aktivitetsliv. En litteraturstudie genomfördes och sökningar gjordes i databaserna Academic search premier, CINAHL, APA, PsycInfo, MEDLINE och SocINDEX. Sju artiklar inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet beskriver hur den sociala fängelsemiljön anses hindrande då de intagna upplever bristande tillit och stöd, medan trygghet och tillit påverkar aktivitetslivet positivt. Den fysiska miljön kan upplevas hindrande i sig, men där en strukturerad fysisk miljö också kan möjliggöra positiv förändring. Inom aktivitetsmiljön ses aktivitetsberövande som ett hinder. Studien visar att arbetsterapeutens kompetens kan nyttjas för att skapa en främjande fängelsemiljö och beskriver ett behov av riktade arbetsterapiinterventioner för att möjliggöra en positiv förändring i intagnas aktivitetsliv.

Does the freedom of information apply to delinquents? According to Swedish law, prisoners and detainees should have access to library services comparable to public libraries. However, this is not the case since there is specific literature not allowed in prison. Interestingly, The Swedish Library Act (2013:801) states that the library’s task is to promote the development of a democratic society by openness to various perspectives, i.e. no censorship or other obstructive measures. This Bachelor’s thesis aims to analyse how Swedish prison libraries are portrayed in journals from the library and information sector by identifying different discourses in articles.  The library and information profession have long been characterised by traditions of fairness, open inquiry, service and humanism. These traditions also form social justice theory in library and information science. By identifying discourses related to fairness, open inquiry, service and humanism in articles written in journals from the library and information sector, this Bachelor’s thesis illuminates attitudes toward prison libraries’ media collections and rehabilitative purposes. It is shown that Swedish prison libraries’ media collections are portrayed as restricted and censored, which according to discourses related to fairness, open inquiry, service and humanism, have a negative impact on rehabilitative measures as well as maintaining the freedom of information.

Studien avser att belysa kriminalvårdens syn på barnperspektivet gällande medföljande barn med sin frihetsberövade mamma i anstalt. Vidare avser studien att belysa samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten i dessa ärenden, utifrån barnets bästa. Studien är baserad på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma från fyra av kriminalvårdens kvinnoanstalter som kommit i kontakt med medföljande barn i anstalt. Författarnas teoretiska utgångspunkt har varit att analysera resultatet av intervjuerna utifrån ett anknytningsteoretiskt förhållningssätt. Resultatet visar att kriminalvården har en god kännedom om och kan tillgodose barns grundläggande behov i spädbarnsålder, men saknar i dagsläget resurser att tillgodose behoven hos äldre barn. Vidare visar resultatet att en god samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten är en förutsättning för att vistelsen på anstalt ska bli så bra som möjligt för barnet, och att det finns mer att önska av nuvarande samarbete mellan myndigheterna.

<p>Syfte med undersökningen var att nå en ökad förståelse om hur före detta interner upplevde sina anstaltsvistelser med särskilt avseende på narkotikaproblematiken. Jag ville tydliggöra hur narkotikamissbrukare som har suttit på anstalt upplevde miljön och narkotikasituationen samt hur narkotikan påverkat vardagen inne på anstalterna. Fyra f. d narkotikamissbrukare och tillika f.d. interner intervjuades. Resultaten av intervjuerna analyserades utifrån den sociologiska utbytesteorin. </p><p>Undersökningens resultat visar att det är ett vanligt förekommande fenomen med narkotika på anstalterna och att problemet är ganska omfattande. Undersökningspersonerna beskriver värme, mat, sängplats och lugn och ro som några av de positiva konsekvenserna av att vistas på anstalt och att det positiva med att det finns tillgång till narkotika på anstalterna är att tiden går snabbare om man missbrukar och att det är ett sätt att slå ihjäl tristessen på. De negativa konsekvenserna av att det finns narkotika på anstalterna, som de före detta internerna upplever, är att det uppstår våld, hot och skulder mellan de intagna. </p>

<p>Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen för hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Den övergripande frågeställningen löd; Hur beskriver ett mindre urval av hiv-smittade narkomaner i föremål för kriminalvård sina tankar och känslor kring sin sjukdom och sin livssituation? Studien var av kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av hermeneutisk karaktär. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med fem hiv-smittade narkomaner i kriminalvård. Tre teman var grundläggande i intervjuerna; Tankar, känslor och reaktioner kring hiv-diagnosen, Existentiella frågor, drivkraft och copingstrategier samt Bemötande i och utanför kriminalvården. Studiens teoretiska perspektiv; kristeori, existentialistisk teori, upplevelseteori och hälsoteori, valdes i syfte att nå en ökad förståelse för intervjupersonernas upplevelse av sin livssituation. Studiens resultat och analys visade att hiv-smittan fått olika konsekvenser för de intervjuade. För tre personer blev livet bättre genom sjukdomen; två av dem menade att de annars skulle varit döda. För de övriga två innebar sjukdomen i stället att döden kommit närmare och grusat alla förhoppningar om ett bättre liv. Tolkningen visade att en möjlig förklaring till de olika förhållningssätten kunde bero på skillnader i vilken inre privat betydelse sjukdomen haft för de intervjuade, samt i vilken mån de lyckats komma igenom krisen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att studera hur föreningen KRIS kan bidra till sina medlemmars återanpassning till samhället. Föreningen KRIS har som ambition att stötta människor som vill bryta upp med missbruk och kriminalitet och återanpassa dem tillbaka in i samhället. Studien utgick från fyra intervjuer där medlemmarna delade med sig av sina erfarenheter av föreningen KRIS. Jag använde mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt förhållningssätt för att förstå medlemmarnas upplevelser av KRIS. Genom denna metod fick jag inblick i vilken betydelse KRIS har för medlemmarnas återanpassning till samhället. För att tolka och dra slutsatser från intervjutexterna utfördes en innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna visade att KRIS kan bidra till att återanpassa sina medlemmar till samhället. Medlemmarna får genom KRIS möjlighet att gradvis anpassa sig till ett drogfritt och hederligt liv där socialt stöd och formandet av nya livsstrategier är viktiga inslag i föreningslivet. Det framkom även att medlemmarna har ett antal hinder att övervinna innan målet med full delaktighet i samhället är uppnått. Låg utbildningsnivå och tidigare fängelsestraff är några faktorer som innebär social exkludering och svårigheter att finna arbete.</p>

<p>År 2000 uppskattade Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att minst 8000 barn varje år har en eller två frihetsberövade föräldrar i Sverige. Få av dessa barn har en bra och kontinuerlig kontakt med sin frihetsberövade förälder. Barnombudsmannen har konstaterat att barnperspektivet är av stor vikt inom kriminalvården för att barnet och den frihetsberövade föräldern skall få en meningsfull relation. Detta är en kvalitativ uppsats som syftar till att granska hur barnperspektivet används inom kriminalvården. Genom intervjuer med personal från en etablerad anstalt samt intervju med kriminalvårdschefen över den planerade anstalten Verksmon i Torvalla, Östersund har vi kunnat ta del av deras berättelser om hur de jobbar med barnperspektivet. Resultatet har analyserats utifrån systemteorin och utvecklingsekologisk teori. Resultatet visar att den etablerade anstalten beaktar barnperspektivet genom att anpassa besöksmiljöer samt har infört barnombud. Resultatet visar även att i planeringen av den kommande Verksmonanstalten har de beaktat barnperspektivet till en viss del.</p>