Fängelset har varit den främsta formen av bestraffning i modern tid. Samhällets straffmetoder har gått från kroppsstraff och tortyr till en institutionaliserad övervakningsapparat med syfte att förvandla människor från kriminella till laglydiga medborgare. En del av denna förvandling beräknas ske genom arbete och sysselsättning under fängelsetiden. Med det stängda rummet som utgångspunkt har min undersökning sökt svar på om, och i så fall varför hantverk är viktigt i kriminalvården. Utifrån denna undran behandlar den här undersökningen frågeställningen: På vilka sätt kan ett designpedagogiskt projekt komplettera och utmana den ordinarie hantverksverksamheten på en kriminalvårdsanstalt? Hur kan ett designpedagogiskt projekt synliggöra vad i hantverksprocessen som blir meningsfullt för internerna? För att få svar på dessa frågor har jag tillsammans med en grupp interner på en kriminalvårdsanstalt genomfört ett designpedagogiskt projekt där vi arbetat med tygpåsar som utgångspunkt. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande tillsammans med Michel Foucaults teorier om fängelset som institution har legat till grund för analysen av materialet. I en så tydlig maktstruktur som fängelsets har det varit viktigt att reflexivt granska min egen roll som pedagog och iscensättare av projektet. Den ordinarie hantverksverksamheten som utförs på internernas arbetstid är även den delen av verksamheten som kan bli ekonomiskt lönsam för anstalten. Det privata hantverket, det hantverk som internerna får tillåtelse att syssla med utanför arbetstid och får bekosta själva, räknas som fritidssysselsättning och bekostas inte på något sätt av kriminalvården. Något som blev tydligt i undersökningen var den personliga faktorn i hantverksprocessen. Att använda hantverket som ett medel för att upprätthålla eller etablera relationer med familj visade sig vara viktigt för många av deltagarna. Ett annat sätt som den personliga faktorn tog sig uttryck i var då den riktades mot deltagaren själv. Att genom sitt skapande visa sin identitet blev ett sätt för deltagarna att utmana den homogena fångidentiteten på anstalten. De olika spår som blev tydliga under projektets gång har legat till grund för reflektioner kring hur en bredare hantverksverksamhet eventuellt skulle kunna se ut. Tack vare deltagarnas goda insyn och många tankar kring hantverket och anstaltens hantverksverksamhet har undersökningen sökt svar på vilken plats hantverket har på anstalten och vidare, vilken plats hantverket skulle kunna ha. / BI

Under 2010 dömdes ungefär 9700 personer runt om i Sverige till att avtjäna ett fängelsestraff, och inom tre år beräknas cirka 40 procent av dessa ha återfallit i någon form av kriminalitet. Under samma år genomgick cirka 60 procent av de intagna olika brottsförebyggande program (BRÅ 2011:11). I genomsnitt beräknas en kriminell person kosta samhället cirka en miljon kronor om året, något som medför stora ekonomiska kostnader för samhället (Riksrevisionen, 2009). Undersökningen genomfördes genom att intervjua sex stycken före detta kriminella, detta för att ta reda på deras upplevelser av kriminalvården och vilka faktorer som bidragit till att de inte återfallit i kriminalitet. Utöver de sex intevjuerna med före detta kriminella gjordes en intervju med en högt uppsatt person inom kriminalvården. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och resultaten av den visar att respondenterna anser att kriminalvårdens återfallsprevention inte fungerar särskilt bra. Dock anser de som genomgått olika program att dessa varit övervägande bra. En stor bidragande orsak till att respondenterna till slut tagit sig ur sin kriminella livsstil visade sig vara motivation.

<p>Syftet med denna studie var att se hur stress, krav och kontroll såg ut hos före detta interner,under och efter deras straff. Då de ska tillbaka till ett liv utan kriminalitet och droger.Till utförandet av studien valdes att göra en kvalitativ metod, en halvstrukturerad intervju därvi tematiserade intervjun i fyra kategorier: (1) hur är upplevelsen av stress före, under ochefter frigivning, (2) hur man upplever stöd, hjälp och information från kriminalvården vidfrigivningen, (3) vilka förväntningar finns från omgivningen och från individen själv och (4)vilka krav finns från omgivningen och från individen själv, för att i så stor utsträckning sommöjligt kunna tolka och sätta sig in i den enskilde respondentens situation. Kriteriet för attmedverka i intervjun var att respondenten har en kriminell bakgrund och har tidigare varitdömda till fängelsestraff, sluten ungdomsvård, fotboja eller samhällstjänst. Resultatet visadeatt kraven i första hand före, efter och vid frigivning har respondenten från sig själva och intemycket från kriminalvården. Stöd från andra har en mycket stor betydelse och att upplevelsenav frigivningen ser mycket olika ut för olika interner.</p>

Kriminalvården har genom åren fått mycket kritik för hur arbetet på anstalterna bedrivs och implementerade 2006 en värdegrund för att förtydliga hur arbetet inne på anstalterna skulle utföras för att säkerställa att verksamheten bedrevs på rätt sätt. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka hur två organisationer, KRIS Halmstad och KRIS Kalmar, upplevde Kriminalvårdens värdegrund och därmed undersöka hur de uppfattade måluppfyllelsen. Syftet var även att undersöka om implementeringen haft någon betydelse och om det fanns några skillnader mellan de två organisationerna. Dessutom var ett annat syfte att undersöka likheter mellan den svenska och den amerikanska Kriminalvården. Via två fallstudier har tre individer från varje organisation intervjuats, totalt sex intervjuer. Enligt KRIS Halmstad fanns det ingen måluppfyllelse då endast få delar av värdegrunden levdes upp till. I KRIS Kalmar uppfattades det som något bättre. Där fanns en måluppfyllelse, dock var den svag. Avsaknaden av måluppfyllelse enligt KRIS Halmstad innebar att ingen effektmätning kunde genomföras. Enligt KRIS Kalmar hade implementeringen inte någon betydelse då endast två av nio delmål förbättrades efter implementeringen. Uppsatsen är skriven på svenska. / The Swedish Correctional has troughout the years been a subject to critisism concerning the work inside the correctionals insitutions, and 2006 they implemented basic values to clarify the way to work inside the institutions to ensure that the work was beeing properly executed. Therefore the object of this essay has been to evaluate how two organizations, KRIS Halmstad and KRIS Kalmar, was experiencing the basic values and its fulfilling. The purpose has also been to examine if the implement has had a significans and if there were any differenses or similarities between the two organizations. Moreover was another object to examine the similarities between the Swedish and the American Correctional. Through two case studies three individuals from each organization has been interviewed, a total of six interviews. According to KRIS Halmstad there was no fulfilling of the basic values because merely a few parts were fulfilled. In KRIS Kalmar they were percieved as a bit better. There was a fulfilling of the basic values, though it was week. Because of the abscense of fulfilling of the basic values according to KRIS Halmstad, no measures of the output could be done. According to KRIS Kalmar the implement has not had any significance as only two out of nine parts of the basic values has been improved. The essay is written in swedish.

<p>Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvården ser på och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det är en kvantitativ studie där vi genom telefonenkät undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser på förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvården. 70 anställda vid 28 anstalter har besvarat enkäten. Vi har även undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsättningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om området. Resultatet av vår undersökning visar att personer med ADHD inom kriminalvården skiljer sig på olika punkter gentemot övriga intagna. Personalgruppen upplever att målgruppen är mer svårmotiverad än övriga intagna när det gäller studier, behandling och dagliga rutiner. Detta skapar problem då behandlingsmetoder för personer med ADHD saknas. Personalen upplever också att personer med funktionshindret oftare än andra intagna är inblandade i konflikter, något som antagligen påverkar fängelsevistelsen negativt i stället för att stärka individen att bättre klara ett liv efter frigivning.</p>

Arbetet kretsar kring tre huvudkategorier. Hållbarhet, designprocess och kriminalvård. Första delen innehåller informationssökning för att skapa en stabil grund till arbetet. Efterhand övertar ett parallellt arbete med de tre huvudkategorierna som till sist utmynnar i en produktionsfas där tillverkning på Industritextil Job sker för att ta fram en skiljevägg i skala 1:1. Stor vikt läggs vid att sätta sig in i vilka behov som bör lösas på anstalten. Resttextilier från Röda Korset hämtas och metod för hur textilierna bäst hanteras undersöks. En estetisk tilltalande design skapas genom färgkoordinering och urval av material tillsammans med framtagning av produktens formspråk. En del av arbetet har handlat om och testa idéer i full skala och tid har även ägnats åt att besöka företag i tillverkningsindustrin. / Program: Textildesignutbildningen

Den nya straffverkställighetslagstiftningen, med avseende på det behov som lagstiftaren identifierat av en ökad individualisering, i syfte att uppnå en individualpreventiv effekt och en lyckad resocialisering, innehåller vissa grundläggande förutsättningar, som alla kan påverka frågorna om individualisering och proportionalitet. Dessa grundläggande förutsättningar innehåller olika typer av motsättningar, som var och en kan påverka såväl tillämpning och mål. Uppsatsens syfte är att identifiera och beskriva dessa motsättningar i förhållande till proportionalitet och individualitet.

<p>Studiens syfte har varit att med hjälp av kvalitativ metod och ur internernas synvinkel utvärdera projektet ”Sitta inne med kunskap”, som riktar sig till interner på Norrtäljeanstalten. Målet är att belysa och analysera internernas egna upplevelser av och åsikter kring projektet. Ett delsyfte är också att genom tidigare forskning få en insikt i livet som intern. För att uppnå syftet formulerades tre forskningsfrågor: 1. Vad är projektets syfte enligt intervjupersonerna och hur upplever de att det uppnås? 2. Hur beskriver intervjupersonerna fängelsemiljön respektive samvaron i projektet? 3. Av vilka anledningar medverkar intervjupersonerna i projektet? Projektets syfte är att i samarbete med skolelever utveckla ett brottsförebyggande material åt ungdomar. Intervjuer har genomförts med fem interner på Norrtäljeanstalten. Lösningsfokuserad teori och rollteori inkluderat stämplingsteorin har använts som analysverktyg. Studiens resultat har stöd i tidigare forskning vad gäller upplevelsen av att sitta i fängelse som präglas av en jargong och en egen typ av livsföring. Resultatet beskriver den känsla man kan få som kriminell, av att vara stämplad. Intervjupersonerna beskriver projektet som något helt unikt. Internerna blir behandlade som experter, med respekt. De känner att de kan göra skillnad i samhället och mår bättre av medverkan. Brukarutvärderingen visar att projektet varit lyckat och man hoppas det fortsätter.</p>

<p>Barn till frihetsberövade är en osynlig grupp i vårt samhälle. Separationen från den frihetsberövade föräldern påverkar barnet olika beroende på barnets ålder, straffets längd och tidigare separationer. Ingen forskning har tidigare genomförts på denna grupp i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att söka förstå och beskriva de upplevelser som barn till frihetsberövade har. Sex intervjuer genomfördes med sex unga människor i åldrarna 13- 22 år som hade/hade haft en eller båda föräldrarna i fängelse. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att barn till frihetsberövade ofta lever under utsatta förhållanden. Erfarenheter av övergivanden, separationer och traumatiska händelser var vanligt. Undersökningen visade också på betydelsen av väsentlig information om förälderns frihetsberövande och av vänner. Stöd från samhället, genom bland annat bättre samverkan mellan myndigheter, efterfrågas.</p>

<p> </p><p>Forskning från England, Wales och USA visar att antalet äldre intagna inom kriminalvården i de aktuella länderna har ökat under det senaste decenniet. I forskningen visas att det kan uppstå problem när äldre personer med speciella behov placeras i ett fängelse. Kriminalvårdens statistik 2007 påvisar att det även skett en ökning av äldre intagna i de svenska fängelserna. Dock finns det ingen forskning om hur det påverkar anstalterna. Syftet med denna studie är att belysa hur personal på några utav Sveriges anstalter uppfattar och ser på situationen med äldre intagna med specifika behov som placeras i anstalt. I denna studie har en kvalitativ metod använts för att belysa det aktuella området. Som grund till studien ligger information inhämtad via öppna intervjuer med 8 informanter som arbetar på 4 av Sveriges anstalter. Då studien har en hermeneutisk ansats så utgår tolkningen och analysen ifrån den infallsvinkeln. Studien visar att det finns skillnader mellan äldre och yngre interner, samt att det kan uppstå stor problematik i de fall den äldre har specifika problem. Den påvisar också att de aktuella anstalterna till stor del inte är anpassade för att ta hand om eventuell problematik samt att personalen i det stora hela saknar kompetens för att jobba med frågorna.</p>