<p>I takt med den teknologiska utveckling och globalisering som framskridit de senaste åren, har det blivit allt viktigare att kunna fatta rätt beslut utifrån data som finns till-gänglig. För att kunna fatta rätt beslut är det betydelsefullt att data är i rätt form och erhålls i rätt tid. Som stöd för detta kan beslutstödssystem användas, vilken möjliggör att användare kan utföra analyser.</p><p>Att införa ett datalager är en tidskrävande och kostsam process. Enligt Butler och Sammon (2000) är det endast 50 % av datalagerprojekten som blir framgångsrika. Forskare har identifierat ett antal faktorer som bör tas i akt för att undvika misslycka-de projekt.</p><p>Detta examensarbete syftar till att göra en sammanställning av de framgångsfaktorer som forskare identifierat. Undersökningen genomfördes genom insamling av material som presenterar framgångsfaktorer. Denna undersökning resulterade i ett antal fakto-rer som bidrar till framgång för ett datalagerprojekt. Studien kan stödja verksamheter i införandet av datalager.</p>

<p>Den snabba utvecklingen de senaste åren inom informationstekniken har ändrat organisationers arbetssätt. Målet med e-handelsinförande för en organisation är ofta att bibehålla eller öka sin konkurrenskraft. För organisationer som bedriver e-handel är det viktigt att förstå hur kritiska framgångsfaktorer skall identifieras och hur dessa framgångsfaktorer i sin tur påverkar implementationsprocessen.</p><p>Det finns ett behov av undersökningar som studerar hur organisationer hanterar problem med e-handelsinförande och vilka kritiska framgångsfaktorer som är förknippande med framgångsrikt e-handelsinförande. Syftet med denna undersökning är att utifrån företag verksamma i Sverige jämföra ett antal kritiska framgångsfaktorer vilka anses vara viktiga för företag vid e-handelsinförande. Enkätundersökning användes vid insamling av material kring de identifierade kritiska framgångsfaktorerna vilka framkom under den inledande litteraturstudien.</p><p>Resultatet blev en sammanställning över kritiska framgångsfaktorer som visar att företag verksamma i Sverige anser att stabilitet i systemet är mest nödvändig och att utvärdering av e-handel är minst nödvändig vid e-handelsinförande.</p>

En debatt har förts under de senaste åren kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmågan att subtrahera är svårare för elever att erövra, jämfört med förmågan att addera. Detta är en intervjustudie som bygger på analys av 42 elevtest och nio påföljande intervjuer med elever i årskurs två. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna är då barn i årskurs två lär subtraktion med hjälp av skriftliga räknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att lära subtraktion med skriftliga räknemetoder. Dessa kritiska aspekter är: att urskilja samband mellan siffror och mängder, att urskilja samband mellan operationella tecken och räknesätt, att urskilja att turordningen på talen påverkar summan samt att urskilja skillnaden mellan en bild som dekoration och som strategi för subtraktion. Didaktiska implikationer från studien är att lärare bör bedriva undervisning så att eleverna får möjlighet att urskilja de olika matematiska symbolerna som meningsbärare, relationen mellan talens ordning i den skrivna uppgiften och ordningen på hur talen ska dras ifrån varandra i subtraktionsräkning, att subtraktion är en matematisk aktivitet som är likadan varje gång samt att det är endast de ingående talen som varierar och slutligen hur bilden kan användas för att genomföra problemlösning.

Den här kvalitativa läromedelsanalys syftar till att undersöka vilka möjligheter till förståelse av multiplikation som erbjuds för elever i årskurs 4–6 i läroboksserien Matematik Alfa Beta Gamma. Tidigare forskning visar olika gynnsamma metoder som främjar elevers lärande i multiplikation. Vidare framgår det i tidigare forskning att lärare, till största del, använder matematikläroböcker i sin undervisning samtidigt som det inte bedrivs någon aktiv granskning av dem i Sverige. I studien undersöks om elevers lärande i multiplikation kan främjas om undervisningen endast präglas och utformas utifrån läroböcker. Variationsteorin avser studiens teoretiska utgångpunkt där begrepp som kritiska drag, kritiska aspekter, kontrast, separation, generalisering och fusion utgör analysverktyget. Resultatet visar att de variationsteoretiska begreppen kan avläsas i lärobokserien och att det enligt variationsteorin då kan ske ett lärande eftersom dimensionen av variation och urskiljning yttrar sig. Avslutningsvis blir det bland annat tydligt att upprepad addition är en av de metoder som främjar elevers lärande när multiplikation ska introduceras, men den framgår frekvent i läroboksserien även när multiplikation inte längre är på en introducerande nivå.

Syftet med denna studie har varit att analysera hur den tidiga subtraktionsinlärningen introduceras i två utvalda läromedel avsedda för elever i årskurs 1. I studien har variationsteorin använts som teoretisk utgångspunkt, och det har vid granskningen av de utvalda läromedlen riktats fokus mot kritiska aspekter, kritiska drag samt variationsmönster. Vid granskning av tidigare forskning har följande möjliga svårigheter med introduceringen av subtraktion kunnat urskiljas: beräkningsstrategierna direkt subtraktion och indirekt addition, sambandet mellan addition och subtraktion samt den antikommutativa lagen. Det är dessa svårigheter som vidare benämnts som kritiska aspekter och kritiska drag. Resultatet visar att samtliga kritiska aspekter och kritiska drag, i olika utsträckning, har kunnat urskiljas i läromedlen. Direkt subtraktion har visat sig vara det kritiska drag som är främst förekommande i båda läromedlen. Med hjälp av lärarhandledningens förslag på arbetsgång kan förståelse för de kritiska aspekterna skapas, vilket i sin tur kan skapa förståelse för lärandeobjektet subtraktion.

Införandet av affärssystem är en komplex process. Att framgångsrikt införa ett affärssystem har länge varit en utmaning för organisationer eftersom flera olika faktorer, verksamhetsprocesser och aktörer är involverade. Att sammanställa en prioriteringslista över kritiska framgångsfaktorer kan vara ett sätt för organisationer att förbereda sig inför införandet. En prioriteringslista kan hjälpa de involverade aktörerna att få en inblick i vad som bör fokuseras på för att uppnå ett framgångsrikt införande. En prioriteringslista kan också öka förståelsen för de likheter och skillnader som finns i prioriteringen av framgångsfaktorer mellan de tre organisationsnivåerna i nivåmodellen. Tidigare prioriteringslistor har dock enbart sammanställts av ledningen på affärsutvecklingsnivån och saknar därmed perspektiv och synsätt från anställda på verksamhets- och systemutvecklingsnivån.  Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att beskriva och förklara likheter och skillnader i prioriteringen av kritiska framgångsfaktorer på olika organisatoriska nivåer vid införande av affärssystem. Vid utförandet av denna studie har en litteraturstudie genomförts, vilken sammanfattas i en analysmodell. Denna analysmodell har utgjort grunden för den semistrukturerade intervjuguiden som använts för att insamla empiriska primärdata med hjälp av en fallstudie. En kvalitativ forskningsmetod har således tillämpats i denna studie. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts och dessa intervjuer har sedan analyserats och jämförts med teori och tidigare studier.  Denna studies viktigaste slutsatser är: De största likheterna i prioriteringen återfinns mellan verksamhets- och systemutvecklingsnivån. De största skillnaderna i prioriteringen återfinns mellan affärsutvecklingsnivån och övriga två organisationsnivåer. Respondenternas anledningar bakom vald prioritering skilde sig åt. Respondenterna på affärsutvecklingsnivån angav tydlighet och budgettänk. Respondenterna på verksamhetsutvecklingsnivån angav kompetens och en betoning på det operativa arbetet. Respondenterna på systemutvecklingsnivån angav teknisk grund samt att prioriteringslistan representerar systemutvecklingsnivån. Studiens samtliga respondenter menar också att det är av stor vikt att involvera aktörer från de tre organisationsnivåerna i sammanställningen av en prioriteringslista. Respondenterna 2, 3, 4 och 6 menar att involveringen av aktörer från olika organisationsnivåer kan öka sannolikheten att inga behov missas eller förbises.

Vi har genomfört en praxisnära forskning där syftet var att kartlägga vilka aspekter som är kritiska för att kunna positionera sig med hjälp av en karta. Syftet var också att identifiera vilka olika kunskapsnivåer som finns i en klass i årskurs 7. Studiens metod utgår ifrån delar av learning study som har variationsteorin som grund kombinerat med delar av fenomenografin som forskningsansats. Studien genomfördes på en grundskola i Skåne i en klass i årskurs 7 med 26 elever. För att undersöka vilka kritiska aspekter som finns i klassen har vi genomfört fokusgruppintervjuer, test i form av linjeorientering, skriftliga reflektioner av linjeorienteringen samt observationer. Den insamlade empirin har analyserats och diskuterats utifrån variationsteorin. De kritiska aspekter vi hittade var strategi för positionering, förhållandet mellan karta och verklighet, rumsuppfattning, passa kartan, tumgreppet, kartans tecken och färger, förmåga att avläsa höjdskillnader, förmåga att förstå avstånd/skala samt förmåga att använda referenspunkter. Fyra kategorier som kvalitativt skiljer sig åt har identifierats och beskrivits. Kategori 1 saknar kunskap i samtliga funna kritiska aspekter. Kategori 2 har en grundläggande strategi för hur de skall positionera sig med hjälp av kartan. Eleverna kan passa kartan till viss del och har en grundläggande förmåga att använda kartans tecken samt avläsa dess skala. Det är först i kategori 3 eleverna får syn på den kritiska aspekten kartans färger. Eleverna i kategori 3 har relativt god förmåga att passa kartan och kan i större utsträckning än kategori 2 använda sig av kartans tecken. Eleverna i kategori 3 har en utvecklad förståelse för samband mellan karta och verklighet. Det som skiljer kategori 3 från 4 är att eleverna i kategori 4 har en djupare förmåga i samtliga kritiska aspekter utom förmågan att avläsa avstånd/skala där inga nämnvärda skillnader finns mellan kategorierna. En slutsats var att det fanns en stor spridning i vad som var kritiskt i förmågan att kunna positionera sig med hjälp av en karta. Det går inte att dra några större slutsatser av vår kategorisering eftersom vårt syfte var att kartlägga och inte utveckla elevernas förmåga i varje kategori. Genom att utgå från resultatet i vår studie, de kritiska aspekterna och hur de skiljer sig i de olika nivåerna, kan ett undervisningsupplägg, nästa steg i en learning study, utformas med hjälp av variationsteorin. / We have implemented a practice-based research. The aim was to identify the aspects that are critical in order to position themselves with the help of a map. The aim was also to identify the different levels of knowledge that exists in a class in 7th grade. The study's methodology is based on variation theory and elements of a learning study combined with elements of phenomenography as a research approach. The study was conducted at an elementary school in southern Sweden in a class in 7th grade with 26 students. To investigate the critical aspects in the class, we have conducted focus group interviews, a test in the form of a line orienteering, written reflections of the line orientation and observations. The collected empirical data has been analyzed and discussed on the basis of variation theory. The critical aspects we found was strategy for positioning, the relationship between the map and reality, spatial awareness, fitting the map with reality, the thumb grip, map symbols and map colors, ability to read the elevation changes, the ability to understand the range / scale and the ability to use reference points. Four categories was identified and described. The first category lack knowledge in all the found critical aspects. Category 2 has a basic strategy for how to position themselves with the help of a map. Students have a basic ability to fit the map with reality and have a basic ability to use the map's symbols and read the scale. It is first in Category 3 students find out the critical aspect of the map colors. Students in Category 3 have relatively good ability to fit the map with reality and they are better than category 2 to use the map's symbols. Students in Category 3 has an improved understanding of the relationship between the map and reality. What distinguishes Category 3 from 4 is that students in Category 4 has a deeper ability in all critical aspects except the ability to read the distance / range where no significant differences were found between the categories. One conclusion was that there were a large spread in what was critical in the ability to position themselves with the help of a map. It is not possible to draw any major conclusions from our categorization because the purpose was to identify and not develop students' ability in each category. The critical aspects we found and how they vary in the different levels can be used to create a teaching approach, the next step in a learning study, using variation theory.

<p>Syftet med den här rapporten är att se om elever som har svårigheter inom ett specifikt matematiskt område får den undervisning de behöver för att nå upp till målen. En diagnos gjordes med elever i år fyra inom området geometri. De har därefter haft en lektion där en pedagog blivit filmad. Därefter gjordes ytterligare en diagnos med eleverna för att se om resultatet är bättre, sämre eller är oförändrat. Det insamlade materialet analyserades ur ett variationsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar på att eleverna har haft möjlighet att överstiga vissa kritiska aspekter med hjälp av undervisningen. Exempelvis lärde de flesta av eleverna de två kritiska aspekterna som framkom, nämligen hörn och sida.</p> / <p>The purpose of this examination paper was to investigate if the pupils that have explicit difficulties with mathematics acquire the help they need to reach the goals they need to achieve. Pupils in grade four got diagnosed within the area of geometry and later they were filmed by an educator in their classroom. Shortly after, another diagnostic test was made to see if the pupils had improved or not. The material that was collected was analysed through the theory of variation. The effect of this showed that the pupils have had the opportunity to overcome certain critical aspects with help of the lectures. For example most pupils learned the two critical aspects that were exposed, and that was corner and side.</p>

No description available.

Dagens samhälle ställer allt högre krav på kvalitet och miljö, dessa ställer i sin tur krav på marknaden. Därför behövs företag utvecklas och arbeta med ständiga förbättringar för att möta dessa krav. Ett enkelt sätt för att kunna svara mot kraven är att börja arbeta med ISO standarder. Detta används sen som ett verktyg för att kunna kontrollera och styra sitt kvalitetsarbete. Problemet med mindre företag är oftast kostnadsaspekten och kraven från leverantörer och kunder. Det finns olika kvalitetsledningssystem men det mesta kända är ISO 9000, som utgår från åtta ledningsprinciper. Dessa används som hjälp för att kunna styra och förbättra processerna i systemet och fortsätta att arbeta med ständiga förbättringar. Dessa är inga krav utan bara en ledstjärna för att se om organisationen är på rätt väg. Däremot om organisationen skall bli certifierad måste den uppfylla ISO 9001 kraven. Detta arbete ger en inblick på hur ett litet eller medelstort företag skulle kunna gå tillväga för att påbörja sitt arbete med ett kvalitets- och ledningssystem och på sikt även bli certifierade. Vidare kommer arbetet beskriva ta upp teori kopplat till ISO 9000 och vad som ett företag behöver tänka på vid ett införande av ett sådant system.