Studien har genomförts i tre klasser i årskurs tre på två olika skolor. Syftet är att undersöka hur elever uppfattar likhetstecknet samt huruvida denna uppfattning påverkas av olika undervisning. I fokus är en relationell förståelse för likhetstecknet. Studien använder sig av variationsteorin som teoretiskt ramverk. Lärandeobjektet i studien är likhetstecknet, kritisk aspekt är att vänster och höger led om likhetstecknet ska ha samma värde samt variationsmönster som är kontrast och generalisering. Empiriskt material har samlats in genom att deltagarna i studien har genomfört ett för- och eftertest. Deltagarna har även fått ta del av antingen en praktisk eller teoretisk lektion eller båda. Resultatet visade på att eleverna besitter en relationell och/eller en operationell tolkning av likhetstecknet i både för- och eftertest. Resultatet visade även på att eleverna har god kännedom för uppgifter som är strukturerade enligt standardformen men har svårare för uppgifter som skiljer sig från denna struktur. Vidare förs en diskussion om hur resultatet kan kopplas till tidigare forskning samt hur de två lektionsuppläggen påverkat elevernas förståelse för likhetstecknets betydelse. I diskussionen framgår det att studiens resultat överensstämmer med vad tidigare forskning kommit fram till om ämnet. Diskussionsresultatet visade även på att de två lektionsuppläggen inte resulterade i några stora skillnader vad gäller elevers uppfattning av likhetstecknets betydelse.

Läroboken utgör en viktig grund för undervisning i ämnet matematik. Idag finns det ingen nämnd som aktivt granskar de läromedel som används i skolans verksamhet, vilket ställer krav på att lärare har kunskap att undersöka och välja lämpliga läromedel. Studien syftar till att undersöka hur två olika läromedel erbjuder elever att urskilja kritiska aspekter för tal i bråkform genom olika variationsmönster. Området för tal i bråkform är en viktig del inom matematiken för årkurs 1–3, då detta område ligger till grund för att i de vidare årskurserna utveckla kunskaper inom algebra och division. De läromedel som undersökts i studien är aktuella i dagens skolverksamhet och uppges vara utformade i enighet med de svenska styrdokumenten. Analysen av de valda läromedlen är baserad på en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i variationsteorin.Resultatet av innehållsanalysen visade på stora likheter i läromedlens utformning, där ett stort fokus riktades mot att synliggöra täljarens och nämnarens roll i ett bråkuttryck. Detta kan ses som positivt, då dessa två aspekter anses vara grunden för att förstå och kunna laborera med tal i bråkform. Uppgifterna i läromedlen visades vara repetitivt utformade, vilket kan minimera elevers möjlighet att få uppleva en variation av uppgifter. Läromedel kan användas som en grund i matematikundervisningen, men lärare måste aktivt granska sin undervisning för att tillgodose de delar som inte berörs i läromedlen.

Mätning är en stor del av elevernas vardag och något som de möter varje dag. Det område inom mätning som eleverna i regel möter först i matematikundervisningen är längdmätning. Forskning visar att längdmätning är det område där eleverna visar svårigheter.  Syftet med denna studie är att utifrån ett fenomenografiskt perspektiv ge en bild av skilda sätt på vilket lågstadieelever, i årskurs 2, uppfattar längdmätning. För att besvara syftet användes en fenomenografisk forskningsansats. Data samlades in med hjälp av arbetsblad och individuella intervjuer. I resultatet framkom olika sätt på vilket eleverna uppfattar längdmätning. De kategorier som framkom var: mindre delar av en helhet, något som måste starta från noll, något som måste ske från linjalens ena ända och att enbart slutpunkten på objektet utgör resultatet. Utifrån resultatet framkom även ett antal kritiska aspekter eleverna behöver urskilja för att lära sig om längdmätning. Analysen av resultatet tyder på att de olika uppfattningar som framkom visar på en bristande förståelse hos eleverna för längdmätningens grundprinciper.

Syftet med denna studie är att undersöka om läromedel i matematik, för förskoleklass, ger eleverna möjlighet att utveckla kunskaper inom taluppfattning. Detta genom att titta på de kritiska aspekterna genom representationsformer och variationsmönster. Två läromedel används i analysen som riktar sig till förskoleklass. Läroböckerna analyserades utifrån variationsteorin genom att analysera hur de kritiska aspekter visas genom representationsformer och variationsmönster.  Resultatet visar att representationsformen bild är den representationsform som används mest i framställandet av taluppfattning i den tidiga åldern. Representationsformerna används separat och samspelar inte med varandra, vilket missgynnas utifrån teorierna variationsteorin och Heddens teori. De kritiska aspekterna synliggörs inte i läromedlerna utan de är främst begreppsinlärning som arbetas med. Läroböckerna skiljer sig mycket åt i upplägget av uppgifter och struktur. Båda läroböckerna väcker frågetecken om taluppfattningen verkligen utvecklas men visar på att de kan med hjälp av vissa kompletteringar ge rätt förutsättningar.  Slutsatsen till studien är att lärarna kommer behöva komplettera undervisningen för att eleverna ska utveckla sin taluppfattning och bör använda lärarhandledningen till läromedlet. Studien bidrar därmed till insikt om betydelsen av att verksamma lärare bör göra läromedelsgranskning.

Idrottslärarutbildningen har historiskt beskrivits som starkt traditionsbunden där praktiskafärdigheter har varit en del av det huvudsakliga målet med utbildningen. I takt med tiden harutbildningen genomgått en akademisering där teoretiska innehåll och forskningsfält har fåttallt större utrymme. På grund av utbildningens starka prägel av tradition lever uppfattningenom att praktisk kunskap är den mest värdefulla till viss del fortfarande kvar, trotsutbildningens numera teoretiska karaktär. Därav är syftet med denna studie att undersökavilka perspektiv som konkurrerar om att göra anspråk på undervisningstiden. Vidare ämnar viundersöka vilka didaktiska konsekvenser som riskerar inträffa till följd av den praktisk lagdaidrottslärarstudenten och en alltmer akademiserad utbildning. Som ett resultat avakademiseringen har flera kritiska perspektiv velat få mer utrymme på PETE. Dessaperspektiv ämnar vi undersöka och redogöra för i resultatdelen. Som metod för arbetet genomfördes en systematisk litteraturstudie. En systematisklitteraturstudie karaktäriseras av att kritiskt granska, systematiskt söka och sammanställalitteratur inom ett avgränsat område för att skapa en ny syntes av tidigare studiers data.Resultatet av studien identifierade följande kritiska perspektiv: Social justice, Genderequality, Interkulturell kompetens och Models based practice. Dessa perspektiv beskrivs idagsläget inte få tillräckligt mycket utrymme på utbildningen. I diskussionen analyserar viresultatet utifrån en didaktisk triangel och identifierar vilka didaktiska konsekvenser somriskerar inträffa till följd av en praktisk lagd idrottslärare och en alltmer akademiseradutbildning. Efter studien kunde vi komma till slutsatsen att idrottslärare riskerar fleradidaktiska utmaningar i sitt kommande yrkesliv. Om studenten inte värderar de kritiskaperspektiven under utbildningens gång riskerar både eleven och innehållet att drabbas.

I denna studie har elevers kunnande inom komplexa samhällsfrågor med hjälp av en visuell modell i form av ett plotdiagram undersökts. Studien undersökte även hur elevers resonemang i olika åldrar skiljer sig i frågan kring att föra kvalitativa resonemang. För att ta reda på detta ställdes två frågeställningar där den ena berörde vad elever lär sig och inte lär sig inom olika samhällsfrågor med hjälp av ett plotdiagram. Den andra frågan berörde vad som skiljer elevers sätt att föra kvalificerade resonemang utifrån ett plotdiagram i olika årskurser. Detta gjordes genom en fenomenografisk och variationsteoretisk ram där materialet som analyserades var för-och eftertester samt gruppdiskussioner som eleverna förde efter utförd undervisning. Det som synliggjordes i studiens resultat var bland annat att elever med hjälp av en visuell modell, kunde få syn på kausala samband och bakomliggande orsaker till vissa världsliga problem som dessa samhällsfrågor belyser. Även att ju mer eleverna är förtrogna med ämnesinnehållet desto mer kvalitativa resonemang kan de föra, vilket sker på mellanstadiet men inte i samma utsträckning som på högstadiet. Detta blir intressant då de yngre eleverna för mer kvalificerade resonemang än de äldre. / Säger bilden mer än tusen ord? – Om utveckling av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen

Syftet med studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i förskolan. För att uppnå syftet med studien formulerades tre frågeställningar som handlade om hur förskollärare definierar inkludering och hur de inkluderar alla barn i förskolan. För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en tematisk analys.  I studien användes de tre teoretiska perspektiven kompensatoriska-, kritiska- och  dilemmaperspektivet.  Resultatet visar att samtliga förskollärare strävar efter att inkludera alla barn i förskolan.  Inkludering definierades av förskollärarna på fyra olika sätt: inkludering innebär att barnen får vara med utifrån sin egen förmåga; barnen inkluderas om det skapas en acceptans att olikheter finns och att alla har olika behov; inkludering innebär en medvetenhet hos förskollärarna, exempelvis hur de ska inkludera barnen i miljön; inkludering innebär gemenskap. Resultatet visar att det ges möjligheter att inkludera alla barn när förskollärarna skapar en acceptans hos barnen för allas olikheter och behov och att det är stärkande för barnens självkänsla samt att inkludering av alla barn skapar en gemenskap. Resultatet visar bland annat att det finns svårigheter att definiera vad som utgör barn i behov av särskilt stöd samt att skapa acceptansen för alla barns olikheter.  En slutsats är att alla förskollärarna strävade efter att inkludera alla barn i förskolan, dock  visade det sig inte alltid vara enkelt.

Affärssystemet har den senaste tiden blivit ett viktigt verktyg för företagets effektivitet. Syftet med föreliggande studie är att förstå de kritiska framgångsfaktorerna som påverkar implementeringsprocessen av ett affärssystem, sett från kundens och konsultens perspektiv. Utifrån de framgångsfaktorer som identifierades genom en litteraturundersökning har en intervjuguide skapats som sedan använts för att intervjua 12 respondenter, åtta kunder och fyra konsulter. Resultatet visar att alla framgångsfaktorerna är relevanta men att faktorer som kommunikation, kunskap och att utföra en förstudie har en stor påverkan på implementeringsprocessen. / The ERP system has recently become an important tool for the company's efficiency. The aim of the study is to understand the critical success factors influence the implementation process of a business, from the customer's and the consultant's perspective. Based on the success factors that were identified through a literature has an interview guide been created which is then used to interview 12 respondents, eight clients and four consultants. The results show that all success factors are relevant but that factors such as communication, knowledge, and to perform a feasibility study has a major impact on the implementation process.

Denna studie är en läromedelsanalys som inriktar sig på två läromedel anpassade för årskurs fem och dess problemlösningsuppgifter. Läromedlen som undersöks i studien är Prima Formula matematik 5 och Mera Favorit matematik 5B. Syftet med studien är att undersöka vilka kategorier av öppna, slutna och rika problemlösningsuppgifter som läromedlen innehåller. Vidare ämnar studien urskilja vilka möjliga kritiska aspekter, kritiska drag och variationsmönster som dessa uppgifter innehåller. För att undersöka detta har studiens teoretiska ramverk varit variationsteorin. Anledningen till att detta undersökts är på grund av att det är väsentligt att en lärare att kunna urskilja kritiska drag och aspekter från ett lärandeobjekt. Detta för att kunna forma undervisningen på ett effektivt sätt som främjar elevernas lärande. Studiens resultat visar att majoriteten av läromedlens problemlösningsfrågor består av slutna problem, i jämförelse med öppna och rika problem. Resultatet visar även att större delen av de kritiska aspekter och dragen som kan urskiljas är kopplade till division, bråk, begrepp och ordförståelse för ord som exempelvis “största” eller “växel”. Samtliga variationsmönster, alltså kontrast, separation, generalisering och fusion kan urskiljas i uppgifterna, men inte tillsammans i en och samma uppgift.

Swedish students are showing a continuous deterioration of knowledge about the concept of mathematical place-value and by looking at a closer analysis, made by the TIMSS, it was made even more visible that the concept of place-value, which is associated with our positional system, is very central to students' understanding of the number concept. The PISA - report further demonstrates that it is possible to discern the deteriorating knowledge of students' perceptions of digits’ place-values in calculations of standard algorithms. The study is carried out because I want to explore as well as contribute to the research on the opportunities students are given to understand the positional system. The study aims to create knowledge on students' opportunity to understand the positional system in the sixth grade. The questions the study seeks to answer are the following:  What are the different patterns of variation the students meet during the lesson about the positional system?  Which are the critical aspects that can be discerned when listening to the students' descriptions of the positional system? To get answers to these questions, and thus fulfill the purpose of the study, different teachings have been observed and students have been interviewed. The theory of this work is variation theory. This theory was chosen because it makes it possible to understand many different ways to treat a selected subject of matter as well as to relate it to students' opportunities to learn. Results of the study show that students encounter several different parts of the pattern of variation in the teaching about the positional system, including contrast, generalization and separation. By taking in the students' descriptions of the positional system, three critical aspects could be discerned. These were the place-value together with the significance of zero in multi-digit numbers, numbers properties and lastly number sence. The conclusion is that students have different opportunities to develop an understanding of the positional system in the sixth grade. The possibilities are different depending on which critical aspects that are distinguished by the students in the education of the positional system. / Svenska elever visar kontinuerligt försämrade kunskaper kring begreppet platsvärde och vid en noggrannare granskning av TIMSS (Skolverket, 2012) synliggjordes att begreppet platsvärde, som är förknippat med vårt positionssystem, är ett centralt begrepp för elevers förståelse av talbegrepp. PISA rapporten (Skolverket, 2013) påvisar ytterligare att det går att urskilja försämrade kunskaper om elevers uppfattningar om siffrors platsvärden vid beräkningar av standardalgoritmer. Studien genomfördes för att undersöka och bidra till forskningen om vilka möjligheter elever ges till att förstå positionssystemet. Studien syftar till att bilda kunskap om elevers möjligheter att förstå positionssystemet i årskurs 6. De frågeställningar studien syftar till att besvara är:  Vilka variationsmönster möter elever i undervisning om positionssystemet?  Vilka kritiska aspekter kan urskiljas vid elevers beskrivningar av positionssystemet? För att få svar på frågeställningarna och därmed uppfylla syftet med studien har undervisning observerats och elever intervjuats. I studien finns inslag av variationsteorin. Teorin valdes för att göra det möjligt att förstå hur olika sätt att behandla ett valt ämnesinnehåll relaterar till elevers möjligheter att lära. Studiens resultat visar att elever möter olika variationsmönster i undervisning om positionssystemet, däribland kontrast, generalisering och separation. Vid elevers beskrivningar av positionssystemet kunde det urskiljas tre kritiska aspekter, positionens värde och nollans betydelse i ett flersiffrigt tal, talens egenskaper och talsortsuppfattning. Slutsatsen är att elever har olika möjligheter att utveckla förståelse för positionssystemet i årskurs 6. Möjligheterna ser olika ut beroende på vilka kritiska aspekter eleverna urskilt i undervisning om positionssystemet.