No description available.

Agila utvecklingsmetoder används ofta i systemutvecklingsprojekt för grupper som arbetar på en och samma plats. I takt med globaliseringen har många organisationer behövt arbeta på ett distribuerat sätt. Distribuerad systemutveckling i kombination med agila utvecklingsmetoder har blivit ett önskvärt tillvägagångsätt för att arbeta i projektform. Denna symbios innebär ett antal utmaningar och framgångsfaktorer som påverkar varandra och gör distribuerade agila systemutvecklingsprojekt komplexa.   Denna studie undersöker området agila utvecklingsmetoder i samband med distribuerade agila systemutvecklingsprojekt. Syftet är att identifiera och beskriva viktiga utmaningar och kritiska framgångsfaktorer som kan förekomma i ett agilt distribuerat systemutvecklingsprojekt. I studien har tidigare forskningsartiklar använts som stöd för bygga en grund till denna forskning och därefter har en analysmodell utformats för att underlätta identifieringar av utmaningar och framgångsfaktorer i distribuerade systemutvecklingsprojekt. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att identifiera utmaningar och framgångsfaktorer. Två företag har deltagit i studien och sex respondenter har sammanlagt medverkat i, där samtliga har erfarenhet av att arbeta i agila distribuerade projekt. För att tillfredsställa det djupgående kunskapsmässiga som studien avser undersöka har olika roller valts ut för att säkerställa att upplevelsen inte styrs av en specifik roll, där alla olika rollers erfarenheter skapar ett bredare perspektiv.  Slutsatser som kan dras av denna studie är att socio-kulturella skillnader, koordination, geografiskt avstånd, kunddeltagande, förtroende, projektstatus och kommunikation är de viktigaste utmaningar i distribuerade agila systemutvecklingsprojekt.  Användningen av agila utvecklingsmetoder i distribuerade miljöer har även visat att det finns framgångsfaktorer för att hantera utmaningarna och göra projekt framgångsrika. Dessa faktorer är effektiv kommunikation, kommunikationsverktyg, koordination, förtroende och stå-upp-möte, som till exempel genom att implementera en sorts dagligt webbaserade stå-upp-möte även om arbetet sker på distans.   Det visar sig även att kommunikationsverktyg och stå-upp-möte har underlättat samarbete och kommunikationen mellan distribuerade team och de är viktiga och potentiella determinanter för att bygga interaktioner och förtroende.

Syftet med studien är att identifiera kritiska aspekter i addition och subtraktion med tal i decimalform samt om och i så fall hur dessa synliggörs vid skriftliga beräkningar av elever i skolår 5 och skolår 7 från två skolor i Sverige. Med utgångspunkt i variationsteorin har empirin samlats in genom tester och intervjuer. Resultatet visar att samma kritiska aspekter som återfinns i tidigare forskning även syns i denna empiri. De mest frekventa kritiska aspekterna är att elever skriver algoritmer med rak högerkant, konsekvent subtraherar det minsta från det största, inte förstår att 0 – 4 kräver växling eller behandlar decimaltal som heltal. I skolår 7 kan en viss progression ses då de äldre eleverna i intervjuerna ger uttryck för begrepp (exempelvis position, platsvärde och decimaltecken) som de till skillnad från skolår 5 har utskilt.

Studiens syfte är att med stöd av variationsteorin undersöka vad högläsning av skönlitteratur kan bidra med i undervisning av läsförståelsestrategier. Syftet besvaras genom följande syftesfrågor: Vilka är för den valda elevgruppen de kritiska aspekterna vid undervisning om läsning ”mellan raderna”. Hur kan man med hjälp av variationsteorin planera, genomföra och utvärdera undervisning som behandlar läsförståelse med fokus på att läsa mellan raderna? Vad bidrar högläsning av skönlitteratur till vid undervisning av läsförståelsestrategier och vad krävs av läraren för att ett lärande ska ske med hjälp av högläsning?Med stöd av den systematiska metoden Learning study besvarades syftesfrågorna genom att lektioner utfördes med en elevgrupp på 21 elever i årskurs 3. Undervisningen prövade variationsteorin vilken också fungerade som analysverktyg. Resultatet visar att med stöd av forskning kan lärare ta reda på generella kritiska aspekter inför ett ämne som grund för att ta reda på elever förförståelse. Genom att sedan konkretisera de kritiska aspekterna möjliggörs god undervisning med stöd av systematiken i en Learning study. Högläsning kan med fördel användas vid läsförståelseundervisning då det visar sig påverka positivt på motivationen. Det kräver dock god kunskap av läraren i hur läsförståelsestrategier används och undervisas för att lyckas med högläsning som funktionellt verktyg.

Syftet med studien var att, genom en läromedelsanalys, belysa hur kritiska aspekter i subtraktion synliggörs och varieras med hjälp av vardagsanknutna textuppgifter i tre olika läromedel: Mattespanarna 4A, Alfa matematikboken och Koll på matematik 4A. Med avstamp i variationsteorin, analyserades de kritiska aspekterna i subtraktion medan vardagsanknytningens relevans analyserades utifrån Meyer, Dekker och Querelles (2001) kriterier för en kontext av god kvalitet. Resultatet visade att de kritiska aspekterna som finns i subtraktion synliggörs genom olika räknemetoder, något som visade sig vara en röd tråd genom alla tre läromedel. Vardagsanknytningen i de olika läromedlen uppfyllde till största del kriterierna, men det egentliga syftet med vardags-anknytningen diskuterades sedan. Läromedelsanalysen bidrar således till att belysa vilka kritiska aspekter som finns i subtraktion, hur de och den vardagsanknutna kontexten synliggör och skapar hinder/möjligheter i läromedlen och ifrågasätter sedan varför en vardagsanknytning är relevant. Studien förstärker också innebörden av det väsentliga arbete matematikläraren utför och ansvarar för.

Göteborgsposten och Västmanlands läns tidning har upprättat maktlistor med platserna 1–100 av personer som anses ha makt i Göteborg och Västmanland. Syftet med uppsatsen är att utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys undersöka hur journalister får fram sanningseffekter till maktlistorna för att de ska accepteras som relevanta och sanna. Två maktdiskurser, liberal och radikal används för att se vilken av diskurserna som tar plats och vilken som inte tar plats i maktlistorna; även en del om journalistik och medias perspektiv kommer att analyseras. Resultatet är att journalister är skickliga på att få fram sanningseffekter och trovärdighet till listorna utifrån vad de väljer att belysa i artiklarna. Den maktdiskursen som lyser igenom mest är den liberala. Utifrån sociala praktiker så får journalisterna maktlistan till en nyhet utifrån att den är säljande, inte nyheten i sig

<p>Syftet med denna studie har varit att hitta de kritiska aspekterna för eleverna att lära sig särskilja fyrhörningarna, kvadrat, rektangel, romb och parallellogram. Vidare har vi undersökt hur undervisningen kan genomföras för att eleverna ska ha möjlighet att känna igen och korrekt namnge fyrhörningarna samt hur läraren kan ge eleverna möjlighet att erfara variation av vårt valda lärandeobjekt. För att besvara ovanstående frågor har vi använt oss av learning study som forskningsmetod. De 3 momenten som har ingått i vår studie är förtest, lektion och eftertest. Studien har genomförts i årskurs 2 i 3 relativt kunskapshomogena elevgrupper som vi i studien kallar grupp 1, 2 och 3. Alla grupper har efter genomförd undervisning förbättrat sina kunskaper avsevärt. Grupp 1 var den grupp som hade den största kunskapsökningen samt visade det totalt bästa resultatet.</p>

<p>Under det senaste decenniet har det skett en märkbar förändring vad gäller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förändringen är EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemsländer. En annan skillnad är införandet av de allmänna ekonomiska riktlinjerna som syftar åt harmonisering av bedrivandet av finanspolitik på nationell nivå. En tredje skillnad är introduktionen av stabilitets- och tillväxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemsländerna som skulle försvåra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om och i så fall hur stabilitets- och tillväxtpakten har påverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken. Avgränsningar som gjorts i uppsatsen är bland annat att fokus kommer att ligga på Tyskland, samt att den undersökta tidsperioden kommer vara mellan år 1998 och vintern 2003. Uppsatsen utgör en typ av fallstudie och den metod som nyttjats i arbetet är av kvalitativ karaktär. Förutom skriftliga källor har intervjuer med tyska ledamöter av EU-parlamentet varit en väsentlig del av det material som ligger till grund för uppsatsen.</p>

<p>Bakgrund: Förändringar kan ses som ett naturligt inslag i dagens samhälle. Vi argumenterar för att organisationer verkar i en föränderlig miljö och studerar vilka effekter en extern alternativt intern påverkan får på en organisation i förändring.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att identifiera kritiska moment som har varit avgörande för organisationers förändringsarbete samt bidra med ytterligare kunskap om förändringsprocesser genom att studera det kritiska momentet och dess effekter ur ett Foucaultianskt maktperspektiv.</p><p>Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer genomförda på Posten, Utrikesdepartementet och Systembolaget</p><p>Resultat: Organisationen stannar upp och reflekterar gällande det framtida förändringsarbetet i samband med ett kritiskt moment. Kritiska momentet ger en dynamik som medför mindre förändringar än vad som ursprungligen planerats. Effekterna av det kritiska momentet styrs av det nät av maktrelationer som finns i organisationen. Det kritiska momentet skapar nya strategier som i sin tur förändrar maktrelationerna. Det nät av maktrelationer som existerar i organisationen expanderar, i form av kunskap, i och med det kritiska momentet.</p> / <p>Background: Changes are natural in the society. We argue that organizations of today practice in a turbulent environment that changes every day. Furthermore we are studying which effects a internal or external effect will have on a organization in change.</p><p>Purpose: The purpose with the thesis are to identify critical moments that has been important for companies that goes through organizational changes. We also contribute with knowledge around the process of change through the study of the critical moment from an Foucaultian perspective.</p><p>Research method: An empirical study has been performed based on interviews with employees at Posten, Utrikesdepartementet and Systembolaget.</p><p>Results: Organizations freeze and reflects regarding the coming process of change when they reach a critical moment. Critical moments brings a dynamic that leads to less changes then originally planned. The effects of the critical moment is controlled by the net of power relations that exists in the organization. The critical moment creates new strategies that changes the power relations. The power relations net that exists in the organization expands through knowledge with the critical moment.</p>

<p>Att arbeta i projekt är historiskt ingen ny företeelse då idén om att strukturera upp arbetet i projektform är något vi burit med ossunder årtusenden. Trots att det med tiden vuxit fram nya bra idéer kring hur arbetet i projekt skall styras är det många av dagens företag som misslyckas med att uppnå de uppsatta målen. Hur kommer detta sig? Idag är många teoretiker inom projektområdet överens om att svaret många gånger ligger i projektets startfas. Förmågan att starta projekt anses vara alltför bristfällig i många företag. Att startfasens inverkan på projektets resultat blivit allt mer uppmärksammat kan bl.a. ses som ett resultat av pressen från marknaden. Den snabba tekniska utvecklingen har medfört ökade krav på allt mer tidspressade och komplexa projekt. Genom att lägga ned tid på förberedelserna under startfasen har företagen en bättre möjlighet att kunna minska projektets totala tid och därigenom skapa sig en bättre konkurrenssituation på marknaden. Trots insikten om startfasens inverkan på projektarbetet finns det få djupgående studier inom området "startfasen i projekt". Vårt mål med denna studie har därför varit att kartlägga startfasens roll i projektarbetet. I studien analyseras vidare vilka typer av problem som egentligen kan kopplas till ett projekts startfas, samt hur startfasens betydelse skiljer sig åt mellan olika typer av projekt. Vidare försöker vi klargöra om dagens krav på allt mer komplexa projekt ytterligare kommer förstärka startfasens påverkan på projektarbetet.För att kunna besvara dessa frågor har vi analyserat arbetet under startfasen i tre olika projekttyper i tre fallföretag, ABB Contracting, Sigma Design och Development samt TietoEnator Processing&Network Support</p>