Dagens organisationer arbetar kontinuerligt med att utvecklas, ofta genom nya systemlösningar. Affärssystemprojekt är mycket komplexa och krävande vilket leder till att många projekt slutar med ett misslyckande. Med dagens utvecklingstakt innefattar nya systemlösningar ett samarbete över en längre tid med kunder som systemleverantör. Idag räcker det inte att känna till sitt affärssystem, utan det måste finnas en förståelse för kundens verksamhet och dess affärsprocesser. För lyckade affärssystemprojekt krävs det arbete med kundens affärsprocesser, med IT som möjliggörare för förändringar inom kundens organisation. Det som byggs upp är en lång relation med kontinuerligt arbete som innefattar förbättringar, för kunden, men även för att systemleverantören ska nå vinster. Det är därmed viktigt att förstå vad som krävs för att nå ett lyckat affärssystemprojekt, och vilka effekter som ska eftersträvas. Syftet med uppsatsen är att identifiera uppfattade kritiska framgångsfaktorer och kundeffekter vid affärssystem-baserad verksamhetsutveckling i form av process- och systemförbättringar ur ett relationsperspektiv. Uppsatsen baseras på fyra djupgående intervjuer med respondenter som varit delaktiga under ett affärssystemprojekt. Två respondenter från varje part är utvalda för att få ett mångsidigt perspektiv på projektet. Respondenterna är även uppdelade från både de strategiska och det operativa perspektivet. De två parterna har sedan tidigare en mycket lång relation. För att besvara syftet har slutsatserna delats upp i två kategorier: kritiska framgångsfaktorer vid affärssystem-baserad verksamhetsutveckling samt kundeffekter efter affärssystem-baserad verksamhetsutveckling. Kritiska framgångsfaktorer är faktorer som behöver hanteras på rätt sätt för att affärssystemprojekt ska bli lyckade och effekter är de vinster kunden kan erhålla från affärssystem-baserad verksamhetsutveckling. I uppsatsen identifierades totalt 19 kritiska framgångsfaktorer och nio upplevda kundeffekter. Under den empiriska studien identifierades fem nya kritiska framgångsfaktorer och en ny upplevd kundeffekt. De kritiska framgångsfaktorerna som enligt den empiriska studien ansågs ha störst inverkan var: utbildning, helhetsbild, sätta upp riktlinjer samt detaljera processer. De upplevda kundeffekterna som ansågs gett störst resultat baserat på respondenterna under den empiriska studien var: beslutsunderlag, automatisering samt gränsöverskridande.

Det blir allt vanligare att företag väljer att använda mobila applikationer för att underlätta beslutstödshanteringen utanför kontoret. Dessa applikationer är så kallade mobilt business intelligence lösningar  som är starka verktyg för att kunna fatta beslut oavsett vart anställda befinner sig. I och med att mobilt business intelligence (MBI) börjar bli allt vanligare bland företag idag så är det väldigt användbart att känna till faktorer som gör det lättare att nå framgång med MBI. Idag finns det väldigt lite forskning kring framgångsfaktorer för att lyckas med MBI lösningar. Därför har denna studie behandlat ett par framgångsfaktorer inom området system innehåll och kvalitet för att ta reda på hur kritiska vissa befintliga faktorer egentligen är för att lyckas med MBI lösningar i dagens företag. Resultatet visade sig att vissa av framgångsfaktorerna så som stöd för interaktiva konferenser var mindre betydelsefulla jämförelse med andra framgångsfaktorer för att nå framgång med MBI. Studien tar även fram problem och svårigheter som nätverksproblem, extra arbete prestanda försämring med flera som kan uppstå med att uppnå kritiska framgångsfaktorer.

Syftet med undersökningen är att studera hur den tolkade läroplanen förhåller sig till den avsedda läroplanen om källkritik i svenska för årskurs 4–6. För att uppnå studiens syfte analyseras de delar av förarbeten och läroplanen för grundskolan som behandlar undervisning i källkritik för årskurs 4–6 samt sex intervjuer med grundskolelärare. Av resultatet framgår att eleverna inte får arbeta tillräckligt med källkritik i svenska trots att källkritiken är ett uttalat mål i den avsedda läroplanen. Samtliga lärare poängterar fördelarna med att arbeta ämnesövergripande i källkritik men nämner samtidigt att det inte alltid finns tid till det. Två lärare har svårt att bedöma eleverna, eftersom de inte har tillräckligt med underlag. Lärarna har olika kunskaper om och utbildning i källkritik, vilket kan påverka elevernas lärande. Studien belyser att undervisning i källkritik för årskurs 4–6 får en undanskymd roll i svenskämnet, vilket är ett resultat av sådana ramfaktorer som tid och resurser. Genom att identifiera ramfaktorerna är studiens förhoppning att bidra med kunskap om förutsättningar för undervisningen i källkritik för den aktuella åldersgruppen och lägga grund för fortsatt didaktiskt utvecklingsarbete på olika läroplansnivåer.

Något som finns i alla projekt är en uppstart och ett slut. Vägen till slutet är väl planerat innan projektet startar upp. Men vad händer om planen felar och det inte går att fullfölja den? Säg att det dyker upp ett antal oförutsägbara händelser på vägen, händelser som kan ske internt och externt. Går det inte att hantera dessa oförutsägbara händelser så kan det leda till att projektet läggs ner. Ett förtida projektavslut är ett ovanligt fenomen som behöver belysas mer, för att kunna ge projektledaren en chans att hantera de problem som kan uppstå. Denna studie har som mål att undersöka vilka interna och externa faktorer som kan bidra till ett förtida projektavslut. Data är insamlat från fyra olika verksamheter som arbetar med projekt, verksamheterna är aktiva inom olika branscher inom den svenska projekt- och organisationskulturen. Personerna som ingår i studien är representativa för verksamheten de representerar. De har befogenhet att yttra sig om området förtida projektavslut. Verksamheterna som ingår i studien är: -  Trafikverket väst. De framställer sig själva som en offentlig verksamhet som ansvarar för att planera transportsystemen i Sverige. De har även ansvar för byggnationen, driften och underhållet av statliga vägar och järnvägar. -  Landstinget i Värmland. Landstinget i Värmland är en offentlig verksamhet som arbetar med hälso- och sjukvård och även tandvård. Det finns cirka 30 vårdcentraler runt om i länet samt sjukhusen i Arvika, Karlstad och Torsby. Landstinget i Värmland är en politiskt styrd organisation. -  Tieto. Beskriver att de är en verksamhet vars mål är att vara kundernas förstahandsval för affärsförnyelse. De strävar efter att vara det ledande mjukvaru- och tjänsteföretaget i Norden. -  Valmet Corporation beskriver sin verksamhet som den ledande globala utvecklaren och leverantör av teknik, automation och service inom massa-, pappers- och energiindustrin. Data samlades in med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer med individer med en högre hierarkisk befattning inom verksamheten som arbetar med projekt. Genom denna studie har jag kommit fram till följande slutsatser. Förtida projektavslut är ett ovanligt fenomen i de verksamheter som ingår i studien. Det är vanligare att projekt läggs på is under en kortare eller längre period, för att sedan tas upp vid ett senare tillfälle. De externa faktorerna spelar en avgörande roll för projektets framtid. Det är faktorer som finns i projektets omvärld som i denna studie avgör om projektet skall läggas ner eller inte. De interna faktorerna blir inte avgörande för beslut om att lägga ner ett projekt. / Something that exist in all projects is an start and an end. The road to the end is well planned before the project starts up. But what if the plan fails and it is not possible to fulfill the plan? What if it shows up a number of unpredictable events on the way, events that can occur internally and externally. If these unpredictable events cant be handled they may cause a shutdown for the project. An premature project closure is an unusual phenomenon in projects that need to be explored more. This study aims to investigate the internal and external factors that may contribute to the early shutdown in projects. Data is collected from four diffrent businesses working with projects, the businesses are active in different sectors. The subjects included in this study are representative of the business they represent. They have the authority to express themselves in the field of project premature project closure. The businesses included in this study is. -  Trafikverket väst. They present themselves as a public service responsibility to plan transport in Sweden. They are also responsible for the construction, operation and maintenance of state roads and railways. -  Landstinget in Värmland. As according to the Landstinget in Värmland it is a public agency that works with health care and even detal care. There are about 30 medical centers around the county and hospitals in Arvika, Karlstad and Torsby. The county council is a politically-driven organization. -  Tieto. Describes that they are an organization whose goal is to be the customers first choice for business renewal. They strive to be the leading software and services company in the nordic region. -  Valmet Corporation describes its business as a leading global developer and supplier of technology, automation and service of pulp, paper and energy industries. Data were collected with the help of five semi-structured interviews with individuals with a higher hierarchic position in their organization. Through this study, I have come to the following conclusions. Premature projcet closure is an unusual phenomenon in the activities included in the study. It is common for projects that they are put on ice for a shorter or longer period, then taken up again later. The external factors play a crucial role in the future of the project. There are factors that are in the project environment that this study will determine if the project should be closed or not. The internal factors are not crucial to the decision to close down a project.

This survey has been designed to identify, asses and analyze critical resources for renewable energy production from a lifecycle perspective. In the years 2016 - 2020, Vattenfall is implementing a comprehensive expansion of renewable energy. The goal is to have a renewable energy capacity of at least 2300 MW by 2020. The majority of the new capacity will be wind power. This work provides a basis for further decision making on closer cooperation or dialogue with suppliers. This study was demarcated to wind power and its input minerals. Six minerals were selected for the survey, iron, copper, tin, aluminum, neodymium and lead. The selected minerals were examined for resource efficiency and environmental impact. The survey was then compiled in a table, using a weighted sum model to yield a quantitative result. The work also provides suggestions on how to achieve better resource efficiency for the planned expansion. The survey found that tin was a very critical resource, considering both resource efficiency and environmental impact. Aluminum and copper were the most critical for environmental reasons.

Bakgrund: Intensivvårdsavdelningen är en högteknologisk miljö där kritiskt sjuka patienter vårdas. Intensivvårdssjuksköterskor möts ständigt av situationer där de utsetts för stress. Det kan vara situationer, anhöriga eller identifiering med patienten som ger emotionell stress. Stress som inte hanteras kan ge följdsjukdomar, kvarvarande emotionell påverkan och leda till utbrändhet. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av emotionell stress och copingstrategier efter kritiska incidenter. Metod: Intervjustudie med åtta informanter genomfördes. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes av de transkriberade intervjuerna. Resultat: Anhörigas reaktioner uppfattades som en stor del av den emotionella stressen, även brister i vård och rutiner lämnar minnen kvar efter kritiska incidenter. Kollegialt samtal var det som upplevdes ha bäst copingstrategi mot den emotionella stressen. Avkoppling, distraktion och sociala miljöer var också ett stöd mot emotionella upplevelsen. En önskan om mer utrymme för kollegiala samtal framkom under intervjuerna. Slutsats: Att kunna få och ta utrymmet för att genomföra samtal mellan kollegor skulle vara stöd mot emotionell stressen framkom i föreliggande intervjustudie. Ledningen bör skapa utrymme för att kollegiala samtal kan genomföras då det har uppvisat vara bästa copingstrategin hos intensivvårdssjuksköterskor. Det uppdagades att vissa brister fanns i att ledningen inte fick information under obekväm arbetstid och rutiner samt informationskällor behöver förtydligas. Fortsatt forskning: Coping av emotionell stress ger styrkor hos personal att kunna hantera svåra situationer, och gå vidare i arbetet utan kvarvarande påverkan av stressen. Intresse skulle finnas att ta reda på hur andra yrkesgrupper resonerar om coping av emotionell stress i samverkan med intensivvårdssjuksköterskor. / Background: The intensive care unit is a high technology environment were critical ill is treated. Intensive care nurses comes in contact of situation where they may encounter stress. It can be situation, relatives or own identifications that gives emotional stress. Stress that is not cooped with can lead to sickness, persistent emotional effects and lead to burnout. Aim: To describe intensive care nurses experiences of emotional stress and coping strategies after a critical incident. Method: Interview study with eight informants was done. A qualitative content analysis was performed of the transcribed interviews. Results: Relatives reaction is a large part of the emotional stress that was experienced, even flaws in care and routines left memories after critical incidents. Peer to peer talks was the support that had best coping strategies against emotional stress. Relaxation, distraction and social context were also support against the emotional distress. Space, time and place, for peer to peer conversation is a desire among informants. Conclusion: To have and to take the time to perform peer to peer talks is a relief against emotional stress. Management should make it a possibility to conclude these talks as it is the preferred coping strategy. Some indication of flaws in information to management during unsocial hours and a need for routines of information need to be looked over and clarified. Further research: Coping of emotional stress gives resilience with the staff to handle difficult situation and to move forward without any lasting effect of the stress. An interest could be in the future to find out how other professionals reasoning about coping of emotional stress in cooperation with intensive care nurses.

Denna studie analyserar förlusterna i ett småskaligt fjärrvärmenät i Hovmantorp för att identifiera kritiska punkter. Genom att med en kvantitativ metod beräkna de värmeförluster som sker genom rören kan kritiska punkter i nätverket identifieras och behandlas. Inom nätverket anses den yttersta delen av Oxtorget vara den mest kritiska punkten som skulle kunna påverka systemets drift. Studien ger inte ett definitivt svar på möjligheten att minska temperaturen i fjärrvärmenätet i Hovmantorp, men den har resulterat i en metod som med rätt data kan användas i en fördjupad analys. Utöver redogörande av värmeförluster ger rapporten även kunskaper om fjärrvärmebranschens flera tekniker, begränsningar och framtida studier.

Syftet med denna fallstudie var att få ta del av lärares beskrivningar av genomförande av anpassningar i den ordinarie undervisningen för elever i behov av stöd och det behov av stöd som lärare i grundskolan själva har för att genomföra dessa. Fokus i studien lades på lärares beskrivningar av anpassningar i ordinarie undervisning. Den teoretiska utgångspunkten för studien var sociokulturell teori, där samspel och språk ses som grund för lärande och där lärarens roll i undervisningen poängteras, något som också belysts ur didaktiskt perspektiv. Den teoretiska bakgrunden lyfte också fram vikten av anpassningar för individen och möjlighet till inkludering och delaktighet. I denna kvalitativa fallstudie samlades data in genom kritiska händelser och en enkät. Studiens resultat påvisade att anpassningar var något som flertalet lärare fann centralt för kunskapsinhämtning, delaktighet och tillgänglighet men ibland var komplicerat att genomföra i praktiken. Likaså framkom att gränsen mellan anpassningar och extra anpassningar inte var helt självklar. Det ansågs viktigt att arbeta med olika metoder och strategier samt ha en tydlig struktur i undervisningen för att skapa förutsättningar för elevers lärande. Lärarens roll samt kompetens bedömdes vara avgörande faktorer för att medvetet uppmärksamma och genomföra anpassningar. Flera goda exempel på anpassningar lyftes fram genom beskrivningar som framkom i studien.

Inom matematik är det många elever som möter svårigheter. Något jag fastnade vid var att många elever har svårigheter med additioner som innehåller en tiotalsövergång. Studien har inspirerats av fenomenografin och grundar sig på en learning study där två lektioner planerades och genomfördes med elever i årskurs 1. Förutom lektionerna användes ett för-och eftertest som tillsammans bidrog till studiens resultat. Variationsteorin har varit utgångspunkt vid planering och analys av lektionerna, där fokus har riktats mot vilket lärande som möjliggörs, vilket lärande som sker och vad som kan förbättra lärande. Studien syftar till att bidra till en undervisningsdesign som erbjuder elever i årskurs 2 att urskilja tals del-helhetsrelationer och siffrors position i additioner med tiotalsövergång. I resultatet beskrivs de antaganden som görs om kritiska aspekter samt vilka variationsmönster som verkar gynnsamma i studien. Resultatet visar att det kan vara kritiskt för elever att urskilja talens del-och helhetsrelationer inom talområdet 1-20 och att urskilja att flersiffriga tal kan delas upp i olika tiobaser. Vid undervisning kring tals del-helhetsrelationer och siffrors position i additioner med tiotalsövergång finns det flera aspekter som lärare behöver möjliggöra för elever att urskilja. Aspekterna kan synliggöras genom att använda genomtänkta variationsmönster som utvecklar elevers förståelse för tals del-helhetsrelationer och additioner med tiotalsövergång.

Studien grundar sig på en tidigare litteraturstudie som gjorts om användandet av digitala verktyg i problemlösningsprocessen. Studien syftar till att undersöka förekomsten av innehålls- och delningsdivision i några utvalda läromedel för tidigare skolår, samt vilka variationsteoretiska mönster som går att finna i divisionsuppgifter i läromedlen. För att kunna uppfylla studiens syfte har en innehållsanalys av divisionsuppgifter i läromedlen gjorts. Ett av läromedlen som granskats är en lärobok och tre är digitala. I resultatet framkommer det att vissa läromedel innehåller en jämnare fördelning av uppgifter som framhåller innehålls- och delningsdivision medan andra läromedel främst framhåller delningsdivision. I de läromedel som främst framhåller delningsdivision finns ett stort antal divisionsuppgifter där tankestrategin är valfri. Vidare framkommer det i resultatet att de vanligast förekommande variationsteoretiska mönstren i divisionsuppgifter i läromedlen är separation och fusion. Mellan de olika läromedlen finns det en spridning i användandet av variationsteoretiska mönster i divisionsuppgifterna. Resultaten analyseras med hjälp av variationsteorin. I resultatdiskussionen reflekteras det över att ett läromedel med en ojämn fördelning av uppgifter som framhåller innehålls- och delningsdivision kan påverka undervisningen vilket i sin tur påverkar eleverna. Om eleverna endast får ta del av den ena tankestrategin kan detta ge eleverna en ensidig bild av division vilket vidare kan leda till svårigheter för dem i högre stadier. Det har också diskuterats att läraren medvetet behöver rikta elevernas uppmärksamhet mot de kritiska aspekterna av lärandeobjektet, samt att variationsteoretiska mönster möjligtvis synliggörs tydligare i en lärobok där uppgifter presenteras sida vid sida. Den slutsats till professionen studien kan bidra med är medvetenhet om förekomsten av innehålls- och delningsdivision i olika läromedel samt kännedom om att undervisningen kan behöva kompletteras med uppgifter innehållande någon av dessa tankestrategier. Vidare erbjuder studien en reflektion om användandet av digitala läromedel då flera kritiska aspekter som inte är kopplade till matematiken kan tillkomma. Slutligen bidrar studien med en upplysning till läromedelsförlagen som kan leda till eventuella korrigeringar av uppgifter eller tillägg av funktioner i de digitala läromedlen.