Jag har i denna uppsats utfört en kvalitativ analys på några av artisten Lana Del Reys musikvideos utifrån ett teoretiskt ramverk grundat i sexualitet och kritiska femininitetsstudier. Vid utförandet av analysen utformade jag två nya troper då jag inte fann några som inkluderade allt det jag tyckte mig kunna tolka mig till under analysen. De två troperna är “Det vackra lidandet” som främst utgår från kvinnligt lidande och destruktiv heterosexualitet, samt “Femmisk frigörelse” som främst utgår ifrån en queer frigörelse där gemenskap mellan kvinnor sätts framför manlig åtrå. Syftet med uppsatsen är att införa användandet av troperna och argumentera för varför de är användbara. Materialet jag använder är Lana Del Reys musikvideos och de analyseras genom kvalitativa tillvägagångssätt som närläsningar, queera läsningar och semiotisk analys. Troperna användes vid analysen av alla videorna: antingen separata eller överlappande och kunde även förekomma som alternativa versioner av sig själva. Genom användandet av troperna vill jag visa på hur femininitet och sexualitet ter sig och hur flytande de strömningarna är med ett material som sen tidigare är omdiskuterat att följa endast en utstakad väg, nämligen då den heterosexuella. I min analys fann jag inte bara patriarkal femininitet och heterosexualitet, utan det förekom även femininitet rotad i den lesbiska femmen och queer sexualitet. Del Rey visar upp en flytande relation mellan dem och kunde skifta mellan dem under loppet av en och samma video.

Tidigare studier har visat att en viktig aspekt ofta saknas i den skrivundervisning som eleverna ges inom ramen för svenskämnet i skolan. Fokus har för ensidigt riktats mot skrivfärdighet och genreanpassning. Det som ofta saknas i under-visningen är ett perspektiv som sätter språk och text i relation till makt, och ett skrivande som använder språket för att bygga kunskap och åstadkomma förändring i samhället. Förutom språklig och kulturell kompetens behöver eleverna alltså utveckla kritiska kompetenser genom skrivundervisningen. Syftet med denna studie är att belysa den position som de kritiska skrivkompetenserna innehar i dagens svenskämne genom att undersöka i vilken utsträckning kritisk litteracitet möjliggörs och uppmuntras i ett nationellt prov i skriftlig framställning. De nationella proven har nämligen en normerande effekt på undervisningen i stort. I detta syfte har ett nationellt prov i skriftlig framställning för kursen Svenska 1 på gymnasiet granskats utifrån Janks (2010, 2013) critical literacy-perspektiv och dess fyra dimensioner: makt, tillgång, mångfald och design. Studien visar att provet i relativt låg grad främjar kritisk litteracitet eftersom uppgifterna på olika sätt begränsar elevernas definierande och rekonstruerande möjligheter och eftersom uppmaningar till kritiska förhållningssätt saknas. De fyra olika skrivuppgifterna som erbjuds kan därtill sägas främja kritisk litteracitet i olika utsträckning. Trots att ingen av uppgifterna uppmanar till kritiska förhållningssätt är möjligheterna att detta görs av eleverna större i vissa uppgifter än i andra. Studien visar därmed att det granskade provet inte korresponderar med skolans övergripande demokratiska mål. Resultatet bekräftar tidigare forskning och indikerar därmed att den skrivundervisning som ges i kursen svenska 1 på gymnasiet behöver vidgas till att omfatta också en socio-politisk diskurs och kritiska skrivkompetenser för att ge eleverna tillgång till en holistisk undervisning om språk och text samt dess relation till makt.

Objective– The objective of this thesis is to provide a set-up for operating continuous improvement (CI) in organizations prioritizing flow efficiency. Design/Methodology/ Approach – The set-up was created by an elaboration on by literature identified critical factors for successful CI. Empirical findings were collected through a qualitative case study, including semi-structured interviews, observations, and document analysis. Findings – This research has shown that organizations prioritizing flow efficiency should form their improvement efforts around processes. Three different levels of CI have been suggested, each formed around the process and sub-processes being improved. The lowest level (local improvement teams) builds the foundation for CI, as it represents people performing the tasks being improved. The other two levels include forums with the purpose to involve management, link sub-processes, prioritize improvements, and make decisions regarding bigger improvements. Roles and responsibilities have also been identified. To maintain involvement for CI, it is suggested that each level should decide their own goals and priorities by involving executives, managers and workers. Further, it is essential that the operation of CI efforts have an integrated and standard methodology for driving CI, as it eases cross-functional interactions and communication. It is important that this integrated methodology is seen as a process/cycle and can be used in a dynamic way, demanding rather high knowledge and thus training amongst workers. Empirical Contribution – this paper provides recommendations for practitioners prioritizing flow efficiency that want to operate CI in their organizations. Theoretical Contribution – a theoretical contribution has been made, firstly by identifying important areas of critical factors to elaborate on in organizations prioritizing flow efficiency. Secondly, by elaborating on identified areas, difficulties and facilitators, together with potential solutions to the difficulties, could be identified. Thirdly, this thesis has contributed to useful and usable theories that help organizations make proper decisions when operating CI by suggesting a set-up for operating CI. / Syfte - Syftet med denna avhandling är att föreslå en set-up för att driva ständiga förbättringar (CI) i organisationer som prioriterar flödeseffektivitet. Design / metod / angreppssätt - Denna set-up skapades genom en utveckling av, genom litteraturen identifierade kritiska faktorer för CI. Empiriska data samlades in genom en kvalitativ fallstudie, bestående av semistrukturerade intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultat - Denna forskning har visat att organisationer som prioriterar flödeseffektivitet bör utforma sitt förbättringsarbete kring processer. Tre olika nivåer av CI har föreslagits, där varje nivå är formad kring den process och underprocess som förbättras. Den lägsta nivån (lokala förbättringsgrupper) bygger grunden för CI, eftersom dessa utgörs av människor som utför de uppgifter som ska förbättras. De andra två nivåerna inkluderar forum med syftet att involvera ledning, länka delprocesser, prioritera förbättringar, och fatta beslut om större förbättringsaktiviteter. Roller och ansvar har också identifierats. För att upprätthålla engagemang för CI, föreslås att varje nivå bör bestämma sina egna mål och prioriteringar genom att engagera chefer och arbetstagare. Vidare är det viktigt att utförandet av CI har en integrerad och standardiserad metodik, detta eftersom att det underlättar tvärfunktionella interaktioner samt kommunikation. Det är viktigt att denna integrerade metod ses som en process / cykel, och kan användas på ett dynamiskt sätt. Detta kräver ganska hög kunskap och därmed utbildning bland arbetare. Empirisk bidrag – Denna avhandling erbjuder rekommendationer för utövare som vill driva CI i organisationer som prioriterar flödeseffektivitet. Teoretisk bidrag – Ett teoretiskt bidrag har gjorts, dels genom att identifiera viktiga områden för kritiska faktorer i organisationer som prioriterar flödeseffektivitet. Genom att utveckla dessa identifierade områdena, har svårigheter och möjliggörare, tillsammans med potentiella lösningar på de identifierade svårigheterna, kunnat identifieras. Vidare har denna avhandling bidragit till nyttiga och användbara teorier som hjälper organisationer att ta rätt beslut i utförandet av CI.

För att fördjupa förståelsen om elevers missuppfattningar beträffande tal i decimalform, är detta en intervjustudie med åtta elever som besvarar frågeställningarna: Vilka kritiska aspekter finns i relation till kända missuppfattningar gällande tal i decimalform? Vilka kritiska aspekter finns i relation till missuppfattningen om att svaret alltid blir mindre vid division? Den teoretiska utgångspunkten för studien är variationsteorin, då begreppen inom teorin är väsentliga för att få kännedom om vilka skilda sätt ett specifikt ämnesinnehåll uppfattas. Den data som samlats in för studien gjordes genom en triangulering. I studien har 45 elever genomfört ett arbetsblad där åtta elevers svar följdes upp med intervjuer som spelades in. Avsikten var att få inblick i vad som kan vara kritiskt i förhållande till olika missuppfattningar. I resultatet framförs vilka kritiska aspekter som kan orsaka missuppfattningar för tal i decimalform. Studien visar att flera av de kända missuppfattningarna som forskning skildrar också förekommer bland elever i årskurs 6.  De kritiska aspekter elever behöver urskilja för att förstå ett ämnesinnehåll kan finnas i fler än en specifik missuppfattning.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera några lärares uppfattningar av hur de hanterar elevers behov av stöd i sin matematikundervisning. Det som denna kvalitativa fallstudie strävade efter att synliggöra, var dels lärarnas perspektiv på matematiksvårigheter, dels lärarnas hantering av elevernas behov av stöd i sin undervisning och deras beskrivning av orsakerna till de uppkomna behoven. Undersökningsgruppen bestod av matematiklärare åk 1-6 från tre olika kommuner. Studiens datainsamlingsmetoder utgjordes av dels fokusgruppssamtal dels samtal kring kritiska händelser. Insamlade data tolkades utifrån en hermeneutisk metodansats. Studien utgår från flera olika teoribildningar så som sociokulturell teori, Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt Piagets kognitiva teori, då samtliga teorier synliggör den didaktiska aspekten av lärares handlingar. Resultatet visade att matematiksvårigheter upplevdes vara svårdefinierbart samt att kunskap inom området saknades bland flera av lärarna i studien. Förklaringar till svårigheter förlades främst på individnivå där språkliga svårigheter, elevers självbild samt svårigheter ej kopplade till matematiksvårigheter poängterades. Även undervisningsmiljö samt faktorer på samhällsnivå betraktades som hinder i lärandet. Stödet beskrevs i termer av kommunikativa stöttor, konkret material, men beskrevs också utifrån organisatoriska lösningar. I diskussionen diskuterades även kategoriska och relationella perspektiv samt dilemmaperspektiv som framträdde i lärarnas beskrivningar.

I ämnet samhällskunskap förekommer visuella representationer, till exempel flödesscheman, som innehåller information som elever i olika grad inte verkar uppfatta. Hur återvinning fungerar är ett ämne som utmanar elever och som kan förekomma visualiserat i flödesscheman i lågstadiet. Ett sätt för lärare att möjliggöra uppfattning av fenomen som utmanar elever är att synliggöra dess kritiska aspekter. Kritiska aspekter av ett flödesschema om samhälleliga fenomen identifierades i ett större forskningsprojekt med äldre elever. Genom att studera hur elever i årskurs 1 och lärare i undervisningssituationer samtalar om ett flödesschema om återvinning resulterade den här studien i ett antal implikationer för hur undervisning kan utformas för att synliggöra dessa kritiska aspekter av flödesscheman, och om aspekternas överförbarhet mellan olika åldrar och ämnesinnehåll.

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade och snabbt rörande samhälle är ett tätt samarbete mellan företag och deras leverantör viktig för att fortsätta vara konkurrenskraftig. För att vara det är leveransprecisionen ett viktigt effektivitetsmått. För tillverkande företag som tillverkar mot order är det extra viktigt att effektivt kunna identifiera de artiklar som anses mest kritiska. Denna studie har behandlat identifiering av kritiska artiklar genom en integrerad klassificeringsmetod och även hur väl integrerad PM-processen är i ett kund- och leverantörsförhållande. Samtidigt behöver inte en integration innebära en hög integration därför är det viktigt att det finns förbättringsåtgärder att applicera. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ett tillverkande företag, genom integrering av flera klassificeringsmetoder, kunnat identifiera sina mest kritiska artiklar. Studien behandlade samtidigt hur PM-processen kunde tillämpas samt hur väl integrerad denna var för studiens fallföretag IV produkt i ett av deras kund- och leverantörsförhållande. Detta med avseende på leveransprecision. Slutligen behandlade denna studie även de diverse förbättringsåtgärder som IV Produkt kan vidta för att förbättra en eventuellt låg integration av PM-processen. Även denna del sett till ett av deras kund- och leverantörsförhållanden och hur dessa förbättringsåtgärder därmed kan förbättra leveransprecisionen.  Metod: En till stor del kvalitativ studie, med inslag av en kvantitativ studiedesign. Insamling av sekundärdata, i form av att skribenterna har analyserat litterära källor och vetenskapliga artiklar, bidrog till konstruerandet av de teoretiska referensramarna. Samtliga empiriska data har samlats in genom ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer och observationer hos studiens fallföretag samt hos en av företagets leverantörer. Slutsats: För den första frågeställningen har en integrerad metod av klassificeringsmetoderna ABC, XYZ, integrerad ABC/XYZ och Kraljic sammanställts för att ett tillverkande företag ska kunna identifiera de mest kritiska artiklarna. Den andra frågeställning kom fram till att det var framförallt två aktiviteter mellan IV Produkt och Leverantör 3 som hade en låg nivå av integration i PM-processen. Den tredje och sista frågeställningen kom fram till förbättringsåtgärder gällande en låg integration av PM-processen, dessa åtgärder involverade tillit, synlighet och prognoser.

Denna läromedelsanalys syftar till att utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv belysa vilka möjligheter en läromedelsserie i matematik erbjuder elever att utveckla en förståelse för stambråk. Studien utgår från sex kritiska aspekter av stambråk: areamodellen, linear measurement, inverse order relationship, stambråk som mängden av en helhet, partitioning och iterating. Utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv med en deduktiv ansats har läromedlen analyserats genom en textanalys. Resultatet visar att samtliga kritiska aspekter av stambråk finns representerade i läromedlet. Samtidigt behandlas flertalet av dem i mindre utsträckning, vilket kan leda till en begränsad concept image av stambråk hos elever. Resultatet visar även att det vanligaste variationsmönstret i läromedlen är fusion, vilket innebär att elever behöver kunna urskilja flera kritiska aspekter av lärandeobjektet samtidigt. Detta försvårar möjligheten att tillägna sig förståelsen för stambråk. I resultatet framgår det också att areamodellen är den vanligast förekommande representationsformen i läromedelsserien. En konsekvens för undervisningen blir således att representations-former som bygger på linear measurement behöver få större plats inom ramen för den ordinarie undervisningen. Detta för att elever ska få en större förståelse för stambråk och en berikad concept image vilket i sin tur möjliggör förståelsen för mer avancerade matematiska principer. Sammanfattningsvis diskuteras att lärare behöver förhålla sig kritiskt till matematikläromedel samt vara medvetna om vilka möjligheter det erbjuder.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kritiska aspekter samt gynnsamma faktorer för förståelsen av platsvärde hos elever i de tidiga skolåren. Datainsamlingen skedde genom sökning i databaserna ERIC, Scopus och Unisearch samt genom manuell sökning. Sammanlagt analyserades och sammanfattades 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade ett antal kritiska aspekter samt gynnsamma faktorer kopplat till elevers förståelse av platsvärde. Dessa var; ålder, språk, undervisning och läromedel samt representationsformer. Studiens slutsats är att lärare bör ha goda kunskaper om samt förståelse för kritiska aspekter såväl som gynnsamma faktorer, för att på bästa sätt kunna stötta elevers förståelse av platsvärde i det decimala talsystemet.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka hur variation i undervisningen påverkar elevernas lärande och utveckling för förståelse utifrån lärarens perspektiv. Därefter ville vi få svar på hur och varför lärare valde variation i sin undervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Vi utgick från variationsteori, vilken vi anser var mest relevant i vår studie. Denna teori innebär att man tar reda på elevernas kunskaper genom ett förtest, sedan planeras och genomförs lektioner som sedan analyseras. Vidare ändras och anpassas undervisningen för att slutligen återigen ta reda på elevernas kunskaper med en eftertest. Genom att intervjua lärare som arbetar i grundskola har vi fått en inblick kring hur de tänker gällande variationen i undervisningen. Valet av semistrukturerade intervjuer gjorde att vi kunde ställa följdfrågor baserade på lärarnas svar och detta gav oss en flexibilitet i våra frågor, vilket gjorde att vi fick bredare och djupare svar från våra lärare. Resultatet av denna studie visade tydligt att variation i undervisningen är ett redskap som möjliggör elevernas kunskapsutveckling, samt höjer lärarnas kompetenser, vilket är möjligt på grund av en gemensam analys av undervisningen och diskussioner kring den. Avslutningsvis poängterar vi hur viktigt det är att använda sig av varierad undervisning i alla ämnena, inte enbart inom naturvetenskapliga ämnen.