Många fastigheter i centrala Jönköping har idag oinredda råvindar med potential att byggas om till mindre lägenheter. En ofta förekommande problematik vid förändring av en råvind är de avsteg från exempelvis tillgänglighetskravet, bevarandekravet eller detaljplanen som kan behöva göras.   Läderlappen 9 och Kalmar 1 är två fastigheter på Torpa i centrala Jönköping som under tidigt 2000-tal ansökte om bygglov för respektive råvind. Båda bygglovsansökningarna presenterade ombyggnadsförslag av mindre lägenheter där kraven inte uppnåtts. Den ena ansökan godkändes medan den andra avslogs. Bygglovsbesluten har analyserats med syftet att belysa för- respektive nackdelar vid undantag från krav eller detaljplanen. Frågeställningarna som rapporten grundar sig på är: Hur värderas motstridiga krav? Vilka skäl har legat till grund för de olika bygglovsbesluten? Varför medgav man undantag i ett fall men inte i det andra?   En utredning är genomförd för respektive fastighet där specifika förutsättningar redovisas. Genom en jämförelse har sedan skillnader mellan objekten granskats och tolkats gentemot tillgänglighetskravet, bevarandekravet samt hygien, hälsa och miljö. Inom ramen för utredningen analyseras även inverkan av fastigheternas placering samt gällande detaljplaner.   En bygglovsansökan kan godkännas trotts att kraven inte är fullt uppfyllda. Detta om avvikelserna kan anses som mindre. Undantag från kraven sker främst när olika bestämmelser kommer i konflikt med varandra eller när avsteget inte kan anses ha någon negativ inverkan på miljön. Uppstår motstridiga krav ska dessa utredas, summeras och värderas. En bedömning görs om summan av avvikelserna från kraven kan anses vara av mindre betydelse.   Granskningarna av bygglovsansökningarna för Läderlappen 9 och Kalmar 1 grundas på hur stora avvikelser som har gjorts från detaljplanen, bevarande värdet, tillgängligheten. I detaljplanen styrs antalet våningar samt tillåten bygghöjd. Båda fastigheterna befinner sig inom områden med bevarande värden. Läderlappen 9 ligger i ett område som har en enhetlig tidstypiskt utseende och som är högt värderat. Ingen av objekten uppnår kraven på tillgänglighet genom installation av hiss.   Bygglovsansökan gällande Läderlappen 9 avviker från planintentioner och bevarandekravet för området. Detta främst då byggnaden ligger i ett område med högt bevarande värde. Dessa avvikelser anses som större och därav avslås bygglovsansökan. Avvikelserna från planintentionerna för Kalmar 1 anses som mindre och bygglovsansökan beviljas. / Many properties in central Jönköping has today unenriched loft spaces with the potential to be converted to smaller apartments. A frequent problem while changing a loft is the deviation from regulatory requirements that may be necessary.Läderlappen 9 and Kalmar 1 are two properties on Torpa in central Jönköping, which in the early 2000s filed for building permits for each loft. Both building permit applications submitted restructuring proposals of small apartments where legal requirements were not met. One application was approved, while the other was decided to be rejected. Building permit decisions have been analyzed in order to highlight their advantages and disadvantages of exemptions from regulatory requirements. The questions that the report is based on is: How to evaluate conflicting demands? What reasons were the basis for the planning permission decisions? Why conceded one exception in one case but not in others?A preliminary investigation has been done through literature studies and information retrieval via Internet. Through interviews with Bygginvest, HSB Gambrinus and Stadsbyggnadskontoret in Jönköping has basic information about the properties obtained. Conservation Values ​​and cultural interests of the existing district Torpa has been acquired by Länsmuseet.An investigation is conducted for each property for which specific conditions are reported. By comparison the differences between the buildings are reviewed and interpreted against the requirements of the law. As part of the investigation the impact of the properties location and its detailed planning has been analyzed.A planning application can be approved though the legal requirements are not fully attained if the discrepancy can be considered minor. Exceptions to the requirements of the law occurs mainly when different rules are in conflict with each other or when the deviation approves to have no negative impact on the environment. The decisive argument in the processing of building permit files relating to Läderlappen 9 and Kalmar 1 is a correlation between plan intuitions and realized buildings. The area around Läderlappan 9 are a distinct with functionalistic features which creates a uniformed area on Torpa. A change in the property could lead to a distortion and historical value may be lost. Building permit application regarding Läderlappen 9 deviates from the plan's intentions and conservation requirement for the area. This is mainly when the building is located in an area of ​​high conservation value. These anomalies consideres to be larger and therefore the planning application’s rejected. The deviations from planned intentions for Kalmar 1 are considered as less and building permit application is approved.

Statens fastighetsverk, SFV, förvaltar över 2000 fastigheter där ca 200 byggnader är klassificerade som statliga byggnadsminnen. Det är till stor del äldre byggnader med kulturhistoriskt värde som kräver ett aktivt brandskyddsarbete i förvaltningsskedet. SFV har saknat en tydlig översikt över vilket brandskydd som finns i vilken byggnad, dessutom vill de kunna jämföra brandskyddet mellan olika byggnader för att avgöra var brandskyddet behöver följas upp ytterligare.  För att tillgodose SFV:s behov har ett brandskyddsindex Brandskyddsvärdering för Statensfastighetsverk, BSV-SFV, utvecklats. Indexet mynnar ut i en lista där bedömda byggnader rangordnas utifrån deras brandskydd, vilken sedan används för prioritering av brandskyddsarbetet. Utifrån ett par frågor om byggnader matas informationen in i ett beräkningsverktyg som genererar en siffra som sedan är jämförbar med andra byggnader. I arbetet med att utveckla BSV-SFV har olika typer av brandskydd behövt värderats mot varandra där t.ex. sprinkleranläggningar har en större betydelse för en byggnads brandskydd än ett brandlarm. Metoden MADAM har använts i värderingsarbetet där expertpanelsgrupper viktat hur viktiga olika delar av brandskyddet är för att förhindra, begränsa och släcka en brand. Genom matrismultiplikation har sedan ett värde på varje parameters betydelse för det totala brandskyddet beräknats. För att välja ut relevanta parametrar som byggnaderna bedöms utifrån har litteraturstudie, statistikinsamling och intervjuer genomförts. Litteraturstudien har fokuserat på tidigare brandskyddsvärderingar för andra byggnadstyper, brandskydd genom tiderna och kulturvärden. För att komplettera litteraturstudien har en statistikinsamling genomförts för att undersöka brandorsaker i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I sista skedet av insamling av relevant data har intervjuer genomförts med personer som tagit fram tidigare brandskyddsvärderingar, arbetar med brandskydd eller kulturvärden. Resultatet har mynnat ut i ett verktyg i Excel där information om en byggnads brandskydd matas in. Exceldokumentet beräknar då ett värde (”poäng”) för byggnaden. Dokumentet sorterar samtliga bedömda byggnader utifrån värdet och rangordnar byggnaderna utifrån deras brandskyddspoäng. För hjälp att fylla i korrekt info om byggnaderna har ett bedömningsunderlag med kriterier för varje parameter tagits fram.

Historic buildings, buildings built before 1945, represent a third of the total building stock in Sweden. While implementing energy efficiency measures (EEMs) on historic buildings it is important to consider heritage values. This thesis aims to investigate impacts on primary energy use and CO2 emissions while using life cycle cost (LCC) optimization on historic buildings in three studied cases: reference case with no implemented EEMs (case 1), lowest possible LCC (case 2) and a decrease by 50% in energy use (case 3). As a case study 920 historic buildings divided into twelve typical buildings (6 wood buildings, 1w-6w, and 6 stone buildings, 1s-6s) in the downtown area of Visby, Sweden, are used. Within the scope of the thesis, how to achieve the most profitable EEMs and how the profitability of energy renovation varies between the typical buildings in the studied cases will be analyzed also. An interdisciplinary method is applied in the thesis that considers both heritage values and energy savings. However, the keystone of the thesis is the use of the program Optimal Energy Retrofit Advisory-Mixed Integer Linear Programming (OPERA-MILP), which is a part of the interdisciplinary method. With the use of OPERA-MILP, the cost-optimal energy renovation strategy is obtained for a building. The program takes into account all energy-related investment costs, as well as the investment and operation costs for the heating system, during a set time period. The results show unique packages of EEMs for each of the twelve typical buildings with a potential to lower the total LCC by between 4-11% in the building stock and simultaneously decrease the energy use by more than 50%. The thesis also shows a possible decrease in primary energy use from 24%-57%. The CO2 emissions vary significantly depending on what assumptions are made related to electricity production and biomass use; the results show increases up to 224% in CO2 emissions but also decreases up to 85%. All typical buildings are economically viable to energy renovate. The LCC savings are between 1.4-11.8 SEK with a life cycle set to 50 years for every annually saved kWh, except for case 3 where cost is incurred for every annually saved kWh, 10.0-17.2 SEK, for a number of the typical buildings. / Historiska byggnader, byggnader uppförda före 1945, utgör en tredjedel av det totala byggnadsbeståndet i Sverige. Historiska byggnader har ofta kulturhistoriska värden som måste beaktas vid energieffektiviseringar. Detta examensarbete syftar till att undersöka påverkan på primärenergianvändning och CO2-utsläpp genom optimering av livscykelkostnaderna (LCC) för historiska byggnader. Som fallstudie används 920 historiska byggnader i Visbys innerstad, indelade i tolv olika typbyggnader (6 träbyggnader, 1w-6w, och 6 stenbyggnader, 1s-6s). Tre fall undersöks: referensfall utan implementerade energieffektiviseringsåtgärder (fall 1), lägsta möjliga LCC (fall 2) och en minskning av energianvändningen med 50 % (fall 3). Inom examensarbetets kommer även de mest lönsamma energieffektiviseringsåtgärderna tas fram. Examensarbetet kommer också att visa hur lönsamheten för energirenovering varierar mellan de olika typbyggnaderna. Vid utförandet av examensarbetet tillämpas en tvärvetenskaplig metod som beaktar både kulturhistoriska värden och energibesparing. Tyngdpunkten ligger dock på användningen av programmet Optimal Energy Retrofit Advisory-Mixed Integer Linear Programming (OPERA-MILP), som är en del av den tvärvetenskapliga metoden. Med användningen av OPERA-MILP erhålls den kostnadsoptimala energieffektiviseringsstrategin för en byggnad. Programmet beaktar alla energirelaterade investeringskostnader, samt investering- och driftkostnader för värmetillförselsystem, under en bestämd tidsperiod. Resultaten visar unika energieffektiviseringspaket för de olika typbyggnaderna med en potential att sänka totala LCC för byggnadsbeståndet med 4-11 % och samtidigt minska energianvändningen med mer än 50 %. Examensarbetet visar också en möjlig minskning i primärenergianvändning med 24-57 %. CO2-utsläppen varierar mycket beroende på vilka antaganden görs relaterat till elektricitetsproduktion och användning av biomassa; resultaten visar ökningar upp till 224 % i CO2-utsläpp men också minskningar ned till 85 %. Samtliga typbyggnader är ekonomiskt lönsamma att energirenovera med LCC-besparingar på 1,4-11,8 SEK med en livscykel satt till 50 år för varje årligen sparad kWh, förutom i fall 3 då kostnader uppstår för varje årligen sparad kWh med 10,0-17,2 SEK, för ett antal av typbyggnaderna. / Potential and Policies for Energy Efficiency in Swedish Buildings Built Before 1945 (Stage II) - Energy Systems Analysis

Idag saknas en bra översikt för kulturhistoriskt intressanta byggnader i hela Ljungby stad. Centrumbebyggelsen är inventerad och värderad sedan tidigare, men övriga delar av staden är i behov av samma arbete.  Målet är att denna studie ska leverera ett kunskapsunderlag som underlättar vid planering och bygglovsprövning. I arbetet inventeras och värderas bebyggelsen och miljön i områdena Stensberg och Rönnäs i Ljungby stad.   Genom fältobservationer och studier av bl.a. kartor och ritningar har konstaterats att bebyggelsen är av varierande karaktär. Den har tillkommit under olika decennier och har därför många olika stilar. På områdena finns det mestadels bostadshus i form av villor, men det finns också flerfamiljshus samt offentliga byggnader som en skola, en restaurang och en kyrka. Förslag på utökat skydd för ett antal byggnader och bebyggelsemiljöer har tagits fram.

Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:  Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.  Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning?  Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet? Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer. På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet. Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten. Gestaltningsarbetet regleras också via bygglov och kravställande intressenter vilket på det sättet begränsar att belysningen inte blir dominerande. Denna bedömning görs från objekt till objekt. Baserat på det resultat som vi fått kan vi dra slutsatser att det skulle behövas en person som har det övergripande ansvaret för denna typ av belysningsfrågor. Detta för att säkerställa att resultaten sammanfaller med önskvärd helhet för staden. Dessutom ser vi att en viktig yrkesgrupp, stadsarkitekterna, bör involveras mer i dessa frågor för att alla delar i staden ska finnas med i resonemanget för ett enhetligt stadsrum. Samarbetet är i dessa projekt viktigt att trycka på. Dessutom ska man tidigt ställa sig frågan om varför man vill genomföra en belysning och därför utforma en målbild för varje projekt. Ett belysningsprogram eller andra riktlinjer kan behöva utformas för att förenkla processen och förtydliga komplexiteten med att belysa äldre, historiskt viktiga miljöer.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Syftet med denna uppsats har varit att utforska fotografiet som museiföremål, kulturhistoriskt medium och arbetet med fotografier inom det kulturhistoriska rummet. Ämnet är avgränsat till den analoga bilden, dokumentärfotografi och fotografiet som kulturhistoriskt medium, aspekter som museer arbetar med. Uppsatsen bygger på tre frågeställningar: ❖ Vad för betydelse har fotografiet som kulturhistoriskt medium? ❖ Hur kan museiarbetare bearbeta kulturhistoriska fotografier, och kan musealiserade fotografier läsas på berättelser? ❖ Vad betyder dokumentärfotografin för museet? Det första huvudkapitlet presenterar en inblick i fotografiets kulturhistoria som museernas fotosamlingar återspeglar samt dess roll i människans kulturhistoria. Det andra huvudkapitlet utgör ett logiskt resonemang av fotografiet som ett kulturhistoriskt medium och lyfter fram hur bilder kan ”läsas”. Tredje huvudkapitlet består av resultatet från en empirisk undersökning inom vilken sju olika kulturarvsinstitutioner deltog, temat på undersökningen var synen på deras respektive fotografiska samlingar. Fjärde huvudkapitlet undersöker hur museiarbetare kan arbeta med de fotografiska samlingarna och bygga fotografiska berättelser med hjälp av grävarbete och studier samt hur museifotografer kan dokumentera nya kulturarv och försvinnande miljöer med sina kameror. Båda parter kan skapa kulturarv med hjälp av fotografier. Många museer har anställda dokumentärfotografer och deras arbete betyder mycket för det gemensamma kulturarvet. Uppsatsen avrundas med en avslutande diskussion där aspekter och tankar kring uppsatsen diskuteras och tankar ges på källmaterial.

All premises are covered by a lease which governs the rights and obligations between landlord and tenant. Contracts can be designed in different ways, but to develop a contract that takes all possible outcomes into account is basically impossible. One can still in various ways make contracts as clear as possible. One area which often causes problem of boundaries is maintenance of interior surface layers, and this is the problem that this thesis focuses on. We have studied this issue at the National Property Board (SFV) by looking at seven museums. As a landlord, SFV is strongly tied to many of their tenants because of the special facilities they manage. Because many of the tenants of SFV are strongly tied to the premises that the business is conducted in, the ability to terminate the contract is limited for both parties. It makes the relationship with the tenants extremely important since it is long-term. Even tenants cherish the relationship with SFV and short-term conflicts are rare. There is simply a lot of value in avoiding conflicts and disputes are often solved by compromises. To regulate the responsibilities and provide clarity between SFV and their tenants SFV uses detailed demarcation lists. It has been shown that these lists are rarely used because of its length and incalculability. Our judgment is that because both parties care so much about having a good relationship, they will perform their obligations, which means that such detailed demarcation lists are not necessary. Our recommendation is instead a shorter, more general list, which we believe would simplify the situation, both for SFV and their tenants. / Alla lokaler omfattas av ett hyreskontrakt som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan hyresgäst och hyresvärd. Kontrakten kan utformas på olika sätt men att ta fram ett kontrakt som tar hänsyn till alla möjliga utfall är i princip omöjligt. Man kan ändå på olika sätt försöka göra kontrakten så tydliga som möjligt. Något som ofta ställer till gränsdragningsproblem är underhåll av inre ytskikt, och det är denna problematik som detta examensarbete fokuserar på. Vi har studerat denna problematik hos Statens fastighetsverk (SFV) utifrån att titta på sju museer. Som hyresvärd är SFV starkt bundna till många av sina hyresgäster på grund av de speciella lokaler de förvaltar. Eftersom många av SFVs hyresgäster är knutna till den lokal som verksamheten bedrivs i, är möjligheten att säga upp kontraktet begränsat för båda parter. Det gör att relationen med hyresgästerna är oerhört viktig, då den är minst sagt långsiktig. Även hyresgästerna värnar om relationen med SFV och kortsiktiga konflikter är ovanliga. Det finns helt enkelt ett stort värde i att hålla sams och eventuella konflikter löses ofta genom kompromisser. För att reglera ansvarsfördelningen och skapa tydlighet mellan SFV och hyresgästerna använder sig SFV av detaljrika gränsdragningslistor. Det har dock visat sig att dessa listor sällan används i praktiken på grund av sin längd och oöverskådlighet. Vår bedömning är att eftersom parterna är så måna om sin relation, kommer de att sköta sina åtaganden vilket gör att så detaljerade gränsdragningslistor inte är nödvändiga. Vårrekommendation är istället en kortare, mer generell lista, vilket vi tror skulle förenkla både för SFV och deras hyresgäster.

I våra Svenska skogar finns ett stort kulturarv i form av fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Lagen skyddar de båda klassificeringarna, men där fornlämningar har ett starkare lagskydd än övriga kulturhistoriska lämningar. Det finns många olika typer av lämningar, där färdväg är en lämningstyp som riskerar att ta stor skada när den omgivande skogen ska avverkas. Lämningstypen färdväg är en del av en vägsträcka som idag inte brukas. Denna undersökning ämnar försöka skapa en klarhet i om det råder skillnad i hänsynen man tar till lämningstypen färdväg beroende på vilken klassificering lämningen har samt hur vida kulturstubbar kan förhindra förstörelsen av dessa lämningar. För att försöka skapa förståelse inom detta har en skadeinventering utförts, där tio lämningar har ingått i undersökningen, spridda över kommunerna Kristianstad, Bromölla, Östra Göinge, Höör och Hässleholm. Resultatet av denna inventering visar att fyra av de tio lämningarna har tagit skada och tre av dessa är övriga kulturhistoriska lämningar. Gällande kulturstubbar är resultatet jämnt fördelat mellan att det finns kulturstubbar och att lämningarna är skadade kontra inte skadade.

Allt fler äldre byggnader med varierande kulturhistoriska värden går sakta men säkert ett ovisst öde till mötes. Byggnaderna kanske inte längre tjänar något syfte och blir med tiden en börda i form av att vara ekonomiskt ogynnsamma eftersom de endast kräver olika former av underhåll och inte genererar någon inkomst tillbaka. Motivationen till att behålla byggnader som uppnår dessa underhållskrävande kriterier är låg och kanske endast står kvar eftersom de har någon form av kulturhistoriskt värde i behåll.I denna rapport har en studie över den byggnad som verkar tidigare ha varit ett bränneri som ligger vid Ovesholms gods utförts för att se vilka byggnadstekniska brister byggnaden i dagsläget besitter samtidigt som förslag till eventuella nya användningsområden ges till byggnaden. Förslag över hur byggnadens brister kan restaureras kommer även att ges i samband med beskrivandet av de byggnadstekniska bristerna. Eftersom byggnaden inte har haft något större syfte eller användningsområde under en längre period och med tiden har underhållet av den blivit eftersatt. Resultaten består främst av analysen kring byggnadens nuvarande skick, intervjun med byggnadens ägare samt en enklare form av besöksstatistik vid de referensobjekt som byggnader har jämförts med.Rapporten baseras till stor del av multidisciplinär tvärvetenskap då flera olika vetenskapsområden har studerats och analyserats i samband för att ge läsaren en bred bild över flertalet av dessa områden som kan kopplas samman med byggnadens skick, eventuella restaurering och framtida användningsområden. Rapporten är till huvuddel teoretisk och är främst skriven med hjälp av den genomförda litteraturstudien och fältstudien. Studien ska ses som en vägledning till att ta hand om äldre byggnader med kulturhistoriska värden samtidigt som förslagen till nya användningsområden ska hjälpa till att utforma nya möjligheter för byggnaderna att få en större mening och syfte. I denna rapport omfattas området murverk extra mycket på grund av att byggnaden består av murverk.Resultatet består av ett antal förslag till restaurering av själva byggnaden och förslag på nya användningsområden. De restaureringsförslag som föreslås är till stor del av byggnadens stomme då det finns problem med den. De användningsförslag som föreslås till byggnaden är eventlokal, konstutställningshall, museum, erbjudande av filminspelning samt att utöka samarbetet med företaget Absolut och göra om byggnaden till att servera deras produkter med mera.