<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning. Resultatet av undersökningen visar hur ett antal lärare upplever mötet med barn och föräldrar med muslimsk bakgrund. I motsats till forskningen i teoridelen såg lärarna i undersökningen möjligheterna med den mångkulturella skolan och hade få erfarenheter av kulturkrockar som inte gick att lösa.</p>

<p><strong>Aim </strong></p><p>Capoeira is a sport and art form strongly associated with the Brazilian culture. The main aim of the study was to examine how the capoeira is introduced into the Swedish society. Also to study the practitioners and trainers experience around the culture meeting. The questions were the following: What differences and similarities exist within capoeira in Sweden and Brazil? How are Swedish practitioners and trainers from a Western culture affected by the culture meeting? How are the Brazilian coaches in Sweden affected by the culture meeting? Is there a Culture crash between the Brazilian and Western cultures in capoeira?</p><p> </p><p><strong>Method</strong><strong></strong></p><p>Qualitative interviews were chosen as an approach because it was considered appropriate in terms of the purpose and questions of the study. To strengthen the validity of the study was a targeted sample of Swedish practitioners, Swedish and Brazilian trainers to get different perspectives. All were residents in Sweden and active in capoeira. Six persons were interviewed about their experiences of the cultural meeting. The empirical material was analyzed on the basis of previous research and the theoretical framework of the study.</p><p> </p><p><strong>Results</strong></p><p>Previous research and the current study show that the prevailing norms and traditions within the capoeira are not based on the Swedish society. They are based on the Brazilian culture and are found to have a major impact on the Swedish practitioners. The results and also show clear cultural differences based on the two opposing ideologies: individual-centred and group-centred ideology. This creates, in some cases, both opposition and incomprehension.</p><p><strong>Conclusions</strong></p><p>Both Swedish and Brazilian performers are interested in preserving capoeiran culture and traditions, but at the same time capoeira needs some adaptation to the Swedish culture and society. The Brazilian and Swedish practitioners and trainers emphasize the need for a degree of tolerance and understanding of the cultural meeting to avoid conflicts and to be able to interact. </p> / <p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Capoeira är en idrott och konstform som starkt förknippas med den brasilianska kulturen.   Studiens övergripande syfte var att undersöka hur capoeiran introduceras i det svenska samhället, samt studera utövare och tränares upplevelse kring kulturmötet. Studiens frågeställningar var följande: Vilka skillnader och likheter finns inom capoeiran i Sverige och Brasilien? Hur påverkas svenska utövare och tränare från en västerländsk kultur av kulturmötet? Hur påverkas brasilianska tränare i Sverige av kulturmötet? Uppstår någon kulturkrock mellan den brasilianska och västerländska kulturen inom capoeiran?</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Kvalitativa intervjuer valdes som tillvägagångssätt eftersom det ansågs lämpligast sett till studiens syfte och frågeställningar. För att stärka studiens validitet gjordes ett riktat urval av svenska utövare, svenska tränare och brasilianska tränare inom capoeira för att på så sätt få olika perspektiv. Samtliga är bosatta i Sverige och aktiva inom capoeiran. Sex personer intervjuades om upplevelser och erfarenheter kring kulturmötet. Det empiriska materialet analyserades utifrån tidigare forskningsresultat och studiens teoretiska ramverk.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Tidigare forskning samt den aktuella studien visar på att de rådande normer och traditioner inom capoeiran inte är format utifrån det svenska samhället. Det bygger på den brasilianska kulturen och är något som visat sig ha stor inverkan på de svenska utövarna Resultatet visar också på tydliga kulturella skillnader som grundar sig i två motsatta ideologier, individcentrerad och gruppcentrerad ideologi. Detta skapar i vissa fall både motsättningar och oförstående.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Den finns ett intresse hos både svenska och brasilianska utövare att bevara capoeirans kultur och traditioner samtidigt som det krävs en viss anpassning till den svenska kulturen och samhället. De brasilianska och svenska utövarna och tränarna framhåller att de behövs en viss grad av tolerans och förståelse i kulturmötet för att undvika konflikter och för att kunna samverka.</p>

Aim Capoeira is a sport and art form strongly associated with the Brazilian culture. The main aim of the study was to examine how the capoeira is introduced into the Swedish society. Also to study the practitioners and trainers experience around the culture meeting. The questions were the following: What differences and similarities exist within capoeira in Sweden and Brazil? How are Swedish practitioners and trainers from a Western culture affected by the culture meeting? How are the Brazilian coaches in Sweden affected by the culture meeting? Is there a Culture crash between the Brazilian and Western cultures in capoeira?   Method Qualitative interviews were chosen as an approach because it was considered appropriate in terms of the purpose and questions of the study. To strengthen the validity of the study was a targeted sample of Swedish practitioners, Swedish and Brazilian trainers to get different perspectives. All were residents in Sweden and active in capoeira. Six persons were interviewed about their experiences of the cultural meeting. The empirical material was analyzed on the basis of previous research and the theoretical framework of the study.   Results Previous research and the current study show that the prevailing norms and traditions within the capoeira are not based on the Swedish society. They are based on the Brazilian culture and are found to have a major impact on the Swedish practitioners. The results and also show clear cultural differences based on the two opposing ideologies: individual-centred and group-centred ideology. This creates, in some cases, both opposition and incomprehension. Conclusions Both Swedish and Brazilian performers are interested in preserving capoeiran culture and traditions, but at the same time capoeira needs some adaptation to the Swedish culture and society. The Brazilian and Swedish practitioners and trainers emphasize the need for a degree of tolerance and understanding of the cultural meeting to avoid conflicts and to be able to interact. / Syfte och frågeställningar Capoeira är en idrott och konstform som starkt förknippas med den brasilianska kulturen.   Studiens övergripande syfte var att undersöka hur capoeiran introduceras i det svenska samhället, samt studera utövare och tränares upplevelse kring kulturmötet. Studiens frågeställningar var följande: Vilka skillnader och likheter finns inom capoeiran i Sverige och Brasilien? Hur påverkas svenska utövare och tränare från en västerländsk kultur av kulturmötet? Hur påverkas brasilianska tränare i Sverige av kulturmötet? Uppstår någon kulturkrock mellan den brasilianska och västerländska kulturen inom capoeiran?   Metod Kvalitativa intervjuer valdes som tillvägagångssätt eftersom det ansågs lämpligast sett till studiens syfte och frågeställningar. För att stärka studiens validitet gjordes ett riktat urval av svenska utövare, svenska tränare och brasilianska tränare inom capoeira för att på så sätt få olika perspektiv. Samtliga är bosatta i Sverige och aktiva inom capoeiran. Sex personer intervjuades om upplevelser och erfarenheter kring kulturmötet. Det empiriska materialet analyserades utifrån tidigare forskningsresultat och studiens teoretiska ramverk.   Resultat Tidigare forskning samt den aktuella studien visar på att de rådande normer och traditioner inom capoeiran inte är format utifrån det svenska samhället. Det bygger på den brasilianska kulturen och är något som visat sig ha stor inverkan på de svenska utövarna Resultatet visar också på tydliga kulturella skillnader som grundar sig i två motsatta ideologier, individcentrerad och gruppcentrerad ideologi. Detta skapar i vissa fall både motsättningar och oförstående.   Slutsats Den finns ett intresse hos både svenska och brasilianska utövare att bevara capoeirans kultur och traditioner samtidigt som det krävs en viss anpassning till den svenska kulturen och samhället. De brasilianska och svenska utövarna och tränarna framhåller att de behövs en viss grad av tolerans och förståelse i kulturmötet för att undvika konflikter och för att kunna samverka.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning. Resultatet av undersökningen visar hur ett antal lärare upplever mötet med barn och föräldrar med muslimsk bakgrund. I motsats till forskningen i teoridelen såg lärarna i undersökningen möjligheterna med den mångkulturella skolan och hade få erfarenheter av kulturkrockar som inte gick att lösa.

Syftet med den här studien är att undersöka och försöka förstå vilka kulturmöten som är synliga på en mellansvensk gymnasieskola, hur personalen upplever dem och hur de handskas med de problematiska kulturmöten som uppstår. I studien, som är en kvalitativ empirisk studie, har jag intervjuat sex olika personer ur personalen på en mellansvensk gymnasieskola. Resultatet visar att de kulturmöten och krockar som var mest förekommande, inte är de mellan människor med olika etiskt ursprung. Det visade sig att det fanns många andra slags kulturmöten. De kultyryttringar som här nämndes var till exempel musikkultur, klädkultur, matkultur, ungdomskultur för att nämna några. Slutsatsen av studien visar att de intervjuade personerna är positiva till kulturell mångfald och de upplever inte ”krockar” som något stort problem. Personalen hanterar de problematiska mötena med positiv attityd, förståelse, flexibilitet och uppfinningsrikedom. / The purpose of this study is to investigate and try to understand the cultural encounters that are visible in a mid-Swedish upper secondary school, how staffs perceive them and how they deal with the problematic cultural encounters that occur. The study is a qualitative study where I interviewed six members of the school staff. The result shows that the cultural encounters and clashes are not most prevalent among people of different ethnic origin. It turned out that there are many other kinds of cultural encounters for example music culture, fashion culture, food culture and youth culture, to name a few. The conclusion of this investigation shows that the people interviewed are in favour of cultural diversity and does not see cultural clash as a big problem. The staff handles the challenging meetings with a positive attitude, understanding, flexibility and inventiveness.

This paper will answer which factors are important for the business relation between a small Swedish import company and a Chinese contractor. The problem is based partly in theories that points to cultural and organizational differences between Sweden and China, and partly in current examples from Swedish companies. The relevant data has been collected by interviews with three small Swedish companies that are currently using Chinese contractors. The result is that the differences between the countries and organizations exist, but that they do not interfere with the inter-company relations. The conclusion is that our result contradicts the established theories in the field, and that a more comprehensive investigation is warranted. / Denna uppsats skall svara på vilka faktorer som är viktiga för en handelsrelation mellan ett litet svenskt importföretag och en kinesisk leverantör. Problemet grundar sig dels i teorier som visar på kulturella och organisatoriska skillnader mellan Sverige och Kina och dels aktuella exempel från svenska företag. För att få fram relevant data har vi intervjuat tre svenska småföretag som använder sig av leverantörer i Kina. Resultatet är att skillnaderna mellan länderna och organisationerna finns, men att det inte stör relationen företagen emellan. Slutsatsen blir därför att vårt resultat motsäger dom etablerade teorierna i ämnet, och att en mer omfattande undersökning är befogad.

Högskolan i Gävle har på senare år påbörjat ett samarbete med utländska universitet och en stor andel utbytesstudenter vid högskolan kommer från Kina (Högskolan i Gävle, 2007). Att lyckas akademiskt är till viss del beroende av individens förmåga att anpassa sig till den akademiska kulturen och de rådande normerna. Studenter utbildade i konfucianistisk kultur har ofta annan syn på läraren än studerande i västerländsk kultur då man inom konfucianismen anser att läraren är en person med hög auktoritet och forskning visar att stressnivån för nyanlända utbytesstudenter är stark i början av deras akademiska utbildning i ett främmande land (Brown, 2008). Syftet med vår uppsats var att undersöka de kinesiska utbytesstudenternas kulturella upplevelser av att studera på Högskolan i Gävle och se hur dessa påverkar dem. En kvalitativ metod genomfördes med inspiration av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Detta skedde i form av en semistrukturerad fokusgruppsintervju med sex stycken utbytesstudenter från Kina som studerat minst två år på Högskolan i Gävle. Resultatet visade att respondenterna upplevt kulturskillnader som de fått anpassa sig till under sin tid som utbytesstudenter. De största kulturkrockarna skedde i att anpassa sig efter den svenska undervisningen och ett främmande språk. Språkliga brister var troligen den största faktorn till att de inte hade kontakt med svenska studenter. Dock verkade respondenterna inte uppleva kulturchock i så stor utsträckning. Störst stress upplevde de i början av en ny kurs då de var tvungna att anpassa sig efter främmande ord på engelska och inför tentamenstillfällen. I början av respondenternas vistelse som utbytesstudent upplevde de dock hemlängtan och svårigheter att följa med i undervisningen vilket kunde upplevas som stressande. Detta verkade dock ha avtagit med tiden och utbytesstudenterna upplevde situationen vara tillfredställande trots en annorlunda kultur. / The University of Gävle has in recent years started a relation with foreign universities and a large share of exchange students come from China (Högskolan i Gävle 2007). To succeed academically is to some extent dependent on the individual´s ability to adapt to the prevailing standards in the academic culture. Students educated in a konfucianistic culture have often a different view of the teacher than students in Western culture when in Confucianism believe that the teacher is a person of high standing and research shows that stress levels for newly arrived exchange students are strong in the beginning of their academic training in a foreign country (Brown, 2008). The purpose of our study was to get an insight into the Chinese exchange student’s cultural experiences of studying at the University of Gävle and to see how this can affect them. A qualitative method with inspiration of the phenomenogical approach was carried out. This took the form of a semistructrued focus group interview with six exchange student´s from China who has studied at least two years at the University of Gävle. The result implied that the respondents experienced differences in culture that they had to adapt to during their time as exchange students. The largest clash of cultures came when they were trying to adapt to the Swedish education and a foreign language. Linguistic deficiencies were probably the largest factor to affect the lack of contact with Swedish students. However, the respondents didn't seem to experience culture chock at a large extent. They experienced most stress at the beginning of a new course when they were forced to adapt to unfamiliar words in English and for examinations. At the beginning of the respondents sojourn however, they experienced homesickness and difficulties in keeping up with the tutoring which could be experienced as stressful. However, this seems to have declined by time and the exchange students experienced the situation as satisfying despite a different culture.

I inledningen av våra uppsatsstudier fann vi ingen tydlig definition av värdskap. Engelskans hospitality är alltför vid för att kunna förklara värdskapets betydelse inom turismbranschen. Vi har i vår uppsats belyst samt försökt förklara: Vad är värdskap? Vidare ville vi också se eventuella kulturella skiljaktigheters påverkan på värdskap. Vårt forskningsbidrag är därför en värdskapsmodell för att tydliggöra ämnet. Modellen beskriver rumsliga dimensioners påverkan på värdskap. Vi har också valt att genomföra kvalitativa intervjuer, dels med forskare och dels med utövare inom resebranschen, för att få en mer djupgående förståelse för om och hur det arbetas med värdskap i praktiken. / In the beginning of our feasibility studies, we found that there was no clear definition of the subject hosting. The English definition hospitality is way too wide and includes the whole tourism industry more or less. We wanted to find out: What is hosting? We also wanted to find out if there was any cultural differences regarding hosting. Our tribute to science is a model on hosting to define the subject. The model describes different dimensions and their effect on hosting. We´ve also chosen to make interviews with scientists and personal in the travel industry to get a more and deepened understanding on if and how hosting is used in practice.

Jag har gjort en fallstudie som handlar om hur lärare på en specifik minoritetsskola går tillväga för att utveckla barn med annat modersmål inom det svenska språket samt vilka svårigheter lärare och elever möter på under processens gång. Mitt syfte var att ta reda på vad lärare idag gör för att hjälpa andraspråkselever att tillägna sig det svenska språket och vilka svårigheter/hinder som kan uppstå. Jag har under arbetets gång intervjuat lärare om hur de arbetar med andraspråkselever och vilka svårigheter som de tycker är uppenbara. Jag har även gjort egna observationer i en specifik klass. Det jag främst har kommit fram till är att många lärare idag saknar kunskap och erfarenhet om hur de ska arbeta för att utveckla andraspråkselever. En viktigt sak att tillägga är att min fallstudie endast gäller en specifik skola och hur just den skolan arbetar inom ämnet. Intressant att veta är också att skolan där fallstudien utförts är en minoritetsskola gällande andraspråkselever, dvs, att endast ett fåtal elever har annat modersmål än svenska

År 2015 var Sverige det land som tog emot flest ensamkommande barn i förhållande till sin befolkning i Europa. Eftersom ensamkommande barn flyr utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare, är de särskilt utsatta vid ankomsten till Sverige. Det finns bristfällig kunskap om ensamkommande flickors utsatthet och deras behov av stöd är ouppmärksammat.  Forskningen om ensamkommande flyktingbarn inkluderar sällan könsrelaterade dimensioner, trots att det kan förekomma olika kulturella förväntningar på pojkar och flickor vid flykten. Därför är syftet med vår studie att öka kunskapen och förståelsen för ensamkommande flickors utsatta situation och behov av stöd, samt undersöka hur yrkesverksamma bemöter detta i socialt arbete. Syftet kommer besvaras med stöd av ett kulturellt perspektiv. Vi valde att genomföra fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar eller har arbetat med ensamkommande flickor. Resultatet av studien visade att det finns en utsatthet hos ensamkommande flickor. De kommer ensamma, förlorar sin grupptillhörighet och möter ett nytt samhälle med annan kultur och syn på könsroller, gentemot deras ursprungsländer. Vidare visar resultatet att ensamkommande flickor ses som en tyst osynlig grupp som riskerar att inte få det stöd som de behöver. Ett viktigt resultat är även att vid yrkesverksammas bemötande med ensamkommande flickor, bör det finnas djupare kunskap och förståelse kring flickornas kulturella bakgrund. Resultatet har tolkats utifrån Geert Hofstedes kulturdimensionsteori samt hur det förhåller sig till tidigare forskning.