Syftet i detta arbetet var att identifiera vilka slags problem som kan uppstå för elever med invandrarbakgrund och hur vi som lärare kan hantera och lösa dessa. Dessutom var syftet att se hur skolan och lärarna kan stärka dessa elevers identiteter. I min litteraturgenomgång tar jag upp en kort historik över hur invandringen skett till Sverige. Därefter har jag tittat på läroplanen och vad den säger om skolan som en plats där olika kulturer möts. Dessutom har jag gått igenom och tittat på vad litteraturen säger om syftets frågeställningar. Min undersökning som jag gjorde bestod i intervjuer av fem lärare och gjordes med kvalitativ forskningsmetod. Resultatet visar att det inte går att säga generellt vilka problem som uppstår och hur dessa ska lösas utan man måste som lärare se till individens eventuella problem. Det är vikigt att som lärare vara klar över ens egna värderingar och vara intresserad av olika kulturer samt att skaffa sig kunskap om detta för att kunnaförstå och lösa problem i samband med detta. I min diskussion har jag jämfört min litteraturgenomgång med mina intervjuresultat och här tycker jag att teori och praktik stämmer väl överens. Många problem som litteraturen tog upp nämndes vid de intervjuer jag gjorde.

Bakgrund: Skandinavisk sjukvårdpersonal anser att det ibland är svårt att förstå patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan påverka mötet dem emellan. Kulturkrockar är därför inte helt ovanliga i vården vilket kan upplevas jobbigt för både sjuksköterskan och invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården. Metod: Under litteraturstudiens gång har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen. Resultat: Språksvårigheter är en av den vanligaste faktorn till kulturkrock mellan invandrarkvinnor och sjuksköterskor i vården. Enligt sjuksköterskorna är det viktigt att ha förståelse för kvinnornas värderingar och bakgrund för att kunna ge invandrarkvinnorna en anpassad och individuell omsorg. Sjuksköterskorna anser att mer tid behövs för att hinna ge omsorg till kvinnorna enligt kvinnornas önskemål som varierar beroende på deras olika kulturer. Invandrarkvinnorna anser att en bättre omsorg till dem är att ta hänsyn till deras religion, etnicitet och individuella önskemål. För att som sjuksköterska kunna få förståelse om andra människors tro måste sjusköterskan först förstå sitt eget levnadssätt som är påverkat av interaktion, sociala och kulturella bakgrunder. Diskussion: Enligt socialstyrelsen ska sjuksköterskan ge hela befolkningen vård och omsorg på lika villkor samt visa öppenhet och respekt för olika värderingar och trosuppfattningar.

Problem: Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje år som gått samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina kräver att de svenska affärsmännen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriärer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta. Syfte: Syftet är att ge en vetenskaplig genomgång för läsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hänsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstår vid etableringar i Kina. Metod: Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkätundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjälp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats. Slutsats: Uppsatsen tyder på att de kulturella hindren är verkliga och påtagliga. En negligering av dessa är förknippat med allt från konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nätverk har visat sig vara ett grundläggande krav för att ens få möjligheten att försöka sig på en etablering. Att kunna välja en optimal etableringsmetod är förknippat med god kännedom om den kinesiska kutluren. Att adaptera följa John-principen och göra som ett annat företag har gjort är inte säkert det kommer leda till samma framgång då det har visat sig att mycket av framgången ligger hos individernas förmåga att tolka den kinesiska kulturen och agera därefter.

<p>Syftet i detta arbetet var att identifiera vilka slags problem som kan uppstå för elever med invandrarbakgrund och hur vi som lärare kan hantera och lösa dessa. Dessutom var syftet att se hur skolan och lärarna kan stärka dessa elevers identiteter. </p><p>I min litteraturgenomgång tar jag upp en kort historik över hur invandringen skett till Sverige. Därefter har jag tittat på läroplanen och vad den säger om skolan som en plats där olika kulturer möts. Dessutom har jag gått igenom och tittat på vad litteraturen säger om syftets frågeställningar. Min undersökning som jag gjorde bestod i intervjuer av fem lärare och gjordes med kvalitativ forskningsmetod. </p><p>Resultatet visar att det inte går att säga generellt vilka problem som uppstår och hur dessa ska lösas utan man måste som lärare se till individens eventuella problem. Det är vikigt att som lärare vara klar över ens egna värderingar och vara intresserad av olika kulturer samt att skaffa sig kunskap om detta för att kunnaförstå och lösa problem i samband med detta. </p><p>I min diskussion har jag jämfört min litteraturgenomgång med mina intervjuresultat och här tycker jag att teori och praktik stämmer väl överens. Många problem som litteraturen tog upp nämndes vid de intervjuer jag gjorde.</p>

The most recent couple of years the boundaries of the world have been erased and we have come to live in a more global environment. It has been even more evident since the European Union has got a more prominent role in the society. It appears as obvious for most of us that we live in a changeable time and that a new, global perspective has been developed. Companies have to focus on the effect globalization and differences in culture have, to be competitive in the market today. Because of that business managers more often can come to work in other countries than their country of origin, it becomes interesting whether these managers adapt their management style or if they continue to work the same way as they did in their native country. This thesis aims to investigate if business managers with a foreign background bring along their national culture when managing a company in Sweden. Further more we want to revise which these factors could be and in what way they affect the leadership in a different country than the country of origin. To answer our purpose we have carried out a survey in four French companies in Sweden which are led by a French leader. With these leaders we have performed draught interviews and we have also sent out a questionnaire to two co-workers in each company. We have got an insight in the national distinctive features that characterize the respective culture by going through theories about stereotyped Swedish and French management styles. Besides that, theories about organisational culture have been studied from different perspectives. After we analyzed our empirical data against chosen theories we have been able to draw conclusions to answer our purpose. From the survey it emerged that leadership in different cultures can be problematic if certain adaptation to the host country does not occur. It also came to light that what the managers bring from their national culture is a sort of French base structure regarding how the company is led generally. / Ces dernières années, les frontières nationales sont devenues de plus en plus floues, et nous vivons aujourd’hui dans un environnement de plus en plus global. Ce phénomène est devenu encore plus évident depuis que l’importance de l’Union Européenne dans notre société s’accentue. La plupart de nous voient le fait de vivre dans une ère changeable, comme un fait évident, et nous voyons apparaître une nouvelle perspective globale. Les entreprises doivent par conséquent être attentives aux effets de la globalisation et des différences culturelles pour pouvoir être compétitives sur le marché d’aujourd’hui. Puisque les leaders d’entreprises peuvent être amenés à travailler dans d’autres pays que leurs pays d’origine, il est intéressant de voir s’ils adaptent leur manière de diriger l’entreprise ou s’ils continuent de travailler de la même manière que dans leurs pays natal. Ce mémoire vise à examiner si un leader d’entreprise étranger apporte des éléments de sa culture nationale lorsqu’il dirige une entreprise en Suède. Nous voulons pour cette raison examiner quels peuvent être ces éléments et de quelle(s) manière(s) ils influencent le leadership dans un autre pays que leur pays natal. En vue de répondre à notre objectif avec ce dossier, nous avons effectué une recherche sur quatre entreprises françaises en Suède, dirigées par un leader d’origine française. Nous avons effectué une entrevue avec chaque leader et avons en plus de cela distribué une enquête à deux employés de chaque entreprise. En analysant des théories sur les styles de leadership propre à la Suède et à la France, nous avons eu un aperçu des caractéristiques nationales qui marquent les deux cultures. Nous avons ensuite étudié différentes théories sur la culture de l’organisation sous plusieurs angles. Après avoir étudié les données qui portent sur nos entrevues et nos enquêtes, et les avoir comparées aux théories choisies, nous avons pu en tirer les conclusions suivantes. Il s’est montré que des problèmes peuvent apparaître dans le leadership dans d’autres cultures si aucune adaptation à la nouvelle culture ne se fait. Il s’est également avéré que le principal élément que les leaders emportent de leurs propres cultures nationales est une sorte de structure de base qui porte sur la manière générale de diriger l’entreprise. / De senaste åren har världens gränser suddats ut och vi har kommit att leva i en alltmer global omgivning. Det har blivit än mer påtagligt sedan EU har fått en i högre grad framträdande roll i samhället. Det framstår som självklart för de allra flesta att vi lever i en föränderlig tid och att ett nytt globalt perspektiv vuxit fram. Företag måste fokusera på den effekt globalisering och kulturskillnader har för att kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden idag. I och med att företagsledare allt oftare kan komma att jobba i andra länder än deras ursprungsland blir det då intressant huruvida dessa ledare anpassar sin ledarstil eller om de fortsätter att arbeta på samma sätt som i deras hemland. Uppsatsen syftar till att undersöka om en företagsledare med utländsk bakgrund för med sig sin nationella kultur vid styrning av ett företag i Sverige. Vidare vill vi granska vilka dessa faktorer skulle kunna vara och på vilket sätt de påverkar ledarskapet i ett annat land än hemlandet. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en undersökning på fyra franska företag i Sverige som leds av en fransk ledare. Med dessa ledare har djupgående intervjuer utförts och vi har även skickat ut enkätfrågor till två medarbetare på respektive företag. Genom att sedan studera teorier om stereotypa svenska och franska ledarstilar har vi fått en inblick i de nationella särdrag som präglar respektive kultur. Därtill har sedan teorier om organisationskultur studerats ur olika perspektiv. Efter att ha analyserat våra empiriska data mot valda teorier har vi kunnat dra följande slutsatser för att besvara vårt syfte. Från vår undersökning framkom det att ledarskap i andra kulturer kan vara problematiskt om inte viss anpassning till värdlandet sker. Det visade sig även att det som ledarna för med sig från sin nationella kultur är en slags fransk grundstruktur som handlar om hur företaget ska styras generellt.

The purpose with this essay is to contribute with knowledge on how pedagogues in Swedish schools can prevent cultural clashes between themselves and their pupils and between pupils from different cultural backgrounds. The survey is done with qualitative interviews with three pedagogues. The result shows the importance that the pedagogues are positive to cultural meetings and that they acquire intercultural competence. The result also shows that the interviewed pedagogues acquired competences through direct meeting with students and their parents, courses, lectures and literature. The conclusion of this essay is that if pedagogues obtain more knowledge about their own and other`s culture, it would prevent cultural clashes in school. I believe that if the pedagogue teaches his/her students that there are different ways to think in the world, fewer cultural clashes would occur between the students. Key words: culture clash, education, communication

Förvärv och sammanslagningar av företag är en vanlig form av strategisk verksamhetsutveckling. Flertalet forskare menar dock på att bristfällig integration av företagskultur kan bidra till problem när två företag går samman efter ett förvärv. För att de önskade effekterna ska uppnås efter ett förvärv är det därmed viktigt att det finns en utarbetad plan för integrationen. Syftet med denna studie var därmed att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar med att kombinera två olika företagskulturer efter en förvärvsprocess. Det är vanligt att företag vid förändringsarbete använder sig av någon form av Change Management, på svenska kallat förändringsstyrning. Genom att kombinera flera väletablerade teorier om förändringsstyrning med teorier om hur förändring av företagskultur bör se ut har en analysmodell arbetats fram som ramar in de viktigaste aspekterna vid förändringsarbetet av företagskulturen. Analysmodellen behandlar även de effekter som kombineringen av två företagskulturer kan medföra och hur utfallet av effekterna är relaterade till förändringsarbetet. För att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar med att kombinera två olika företagskulturer användes den egenutformade analysmodellen tillsammans med empiriskt material som samlats in via intervjuer med ett fallföretag. Resultatet visade att de parametrar som analysmodellen framhåller som viktiga för en framgångsrik kulturell integration även varit viktiga för fallföretaget. Dessa är vision, förmedling, engagemang och befästning. Däremot saknas en parameter i modellen som resultatet framhåller som viktig, denna parameter är kollaboration. Vidare visar studiens resultat att beroende på hur förändringsstyrningen förefaller kommer effekterna: motivation, innovation och effektivitet att se olika ut beroende av hur kulturkrocken ter sig.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur man som lärare handhar mötet mellan olika kulturer i skolan. Underlaget har varit tio frågor som ställts till lärare på två olika skolor. Några av frågorna som ställts är: Hur ska man som lärare arbeta för att möta olika kulturer i skolan? På vilket sätt kan man förbereda sig om man får en nyanländ elev som ska börja i en klass? Hur jobbar lärare med mötet mellan kulturer på sin arbetsplats? Kunskap om kulturkrockar i skolan finns i tidigare forskning. Litteraturen visade att en relation mellan hem och skola är viktig för att kunna möta eleverna och föräldrarna på rätt sätt. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer med tre pedagoger på två olika skolor. Alla lärarna berättar hur de arbetar med mötet mellan kulturer på deras skola och vilka problem de har stött på. Sammanfattningsvis visar studien att hur man som lärare arbetar med möten och eventuella konflikter mellan kulturer i en mångkulturell skola är individuellt. Interkulturell kompetens är viktig i en mångkulturell skola för att kunna möta och förstå eleverna. Språket och kommunikationen har en stor betydelse för att förhindra konflikter mellan kulturer. Föräldrakontakten är av stor betydelse men svår att uppnå, om kommunikationen och språket brister. Studien visar även att hur läraren planerar sin undervisning är viktig. Det framgår även i undersökningen att lärarna har en positiv syn på kulturmöten i en mångkulturell skola. Kulturmöten berikar undervisningen på flera olika sätt.

<p>This paper will answer which factors are important for the business relation between a small Swedish import company and a Chinese contractor. The problem is based partly in theories that points to cultural and organizational differences between Sweden and China, and partly in current examples from Swedish companies. The relevant data has been collected by interviews with three small Swedish companies that are currently using Chinese contractors.</p><p>The result is that the differences between the countries and organizations exist, but that they do not interfere with the inter-company relations. The conclusion is that our result contradicts</p><p>the established theories in the field, and that a more comprehensive investigation is warranted.</p> / <p>Denna uppsats skall svara på vilka faktorer som är viktiga för en handelsrelation mellan ett litet svenskt importföretag och en kinesisk leverantör. Problemet grundar sig dels i teorier som visar på kulturella och organisatoriska skillnader mellan Sverige och Kina och dels aktuella exempel från svenska företag. För att få fram relevant data har vi intervjuat tre svenska småföretag som använder sig av leverantörer i Kina.</p><p>Resultatet är att skillnaderna mellan länderna och organisationerna finns, men att det inte stör relationen företagen emellan. Slutsatsen blir därför att vårt resultat motsäger dom etablerade teorierna i ämnet, och att en mer omfattande undersökning är befogad.</p>

<p>Högskolan i Gävle har på senare år påbörjat ett samarbete med utländska universitet och en stor andel utbytesstudenter vid högskolan kommer från Kina (Högskolan i Gävle, 2007). Att lyckas akademiskt är till viss del beroende av individens förmåga att anpassa sig till den akademiska kulturen och de rådande normerna. Studenter utbildade i konfucianistisk kultur har ofta annan syn på läraren än studerande i västerländsk kultur då man inom konfucianismen anser att läraren är en person med hög auktoritet och forskning visar att stressnivån för nyanlända utbytesstudenter är stark i början av deras akademiska utbildning i ett främmande land (Brown, 2008). Syftet med vår uppsats var att undersöka de kinesiska utbytesstudenternas kulturella upplevelser av att studera på Högskolan i Gävle och se hur dessa påverkar dem.</p><p>En kvalitativ metod genomfördes med inspiration av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Detta skedde i form av en semistrukturerad fokusgruppsintervju med sex stycken utbytesstudenter från Kina som studerat minst två år på Högskolan i Gävle. Resultatet visade att respondenterna upplevt kulturskillnader som de fått anpassa sig till under sin tid som utbytesstudenter. De största kulturkrockarna skedde i att anpassa sig efter den svenska undervisningen och ett främmande språk. Språkliga brister var troligen den största faktorn till att de inte hade kontakt med svenska studenter. Dock verkade respondenterna inte uppleva kulturchock i så stor utsträckning. Störst stress upplevde de i början av en ny kurs då de var tvungna att anpassa sig efter främmande ord på engelska och inför tentamenstillfällen. I början av respondenternas vistelse som utbytesstudent upplevde de dock hemlängtan och svårigheter att följa med i undervisningen vilket kunde upplevas som stressande. Detta verkade dock ha avtagit med tiden och utbytesstudenterna upplevde situationen vara tillfredställande trots en annorlunda kultur.</p> / <p>The University of Gävle has in recent years started a relation with foreign universities and a large share of exchange students come from China (Högskolan i Gävle 2007). To succeed academically is to some extent dependent on the individual´s ability to adapt to the prevailing standards in the academic culture. Students educated in a konfucianistic culture have often a different view of the teacher than students in Western culture when in Confucianism believe that the teacher is a person of high standing and research shows that stress levels for newly arrived exchange students are strong in the beginning of their academic training in a foreign country (Brown, 2008). The purpose of our study was to get an insight into the Chinese</p><p>exchange student’s cultural experiences of studying at the University of Gävle and to see how this can affect them.</p><p>A qualitative method with inspiration of the phenomenogical approach was carried out. This took the form of a semistructrued focus group interview with six exchange student´s from China who has studied at least two years at the University of Gävle. The result implied that the respondents experienced differences in culture that they had to adapt to during their time as exchange students. The largest clash of cultures came when they were trying to adapt to the Swedish education and a foreign language. Linguistic deficiencies were probably the largest factor to affect the lack of contact with Swedish students. However, the respondents didn't seem to experience culture chock at a large extent. They experienced most stress at the beginning of a new course when they were forced to adapt to unfamiliar words in English and for examinations. At the beginning of the respondents sojourn however, they experienced homesickness and difficulties in keeping up with the tutoring which could be experienced as stressful. However, this seems to have declined by time and the exchange students experienced the situation as satisfying despite a different culture.</p>