Bakgrund: Att vara förälder till ett barn med selektiv ätstörning innebär en ständig kamp och oro. För att kunna bibehålla det psykiska och fysiska måendet både för barnet och som förälder behövs det bra stöd från vården. Det är en stor utmaning för vården att på ett professionellt sätt kunna bemöta föräldrar och ge den hjälp barnet behöver. Syftet: Att undersöka vilket stöd föräldrarna får från vården när ett barn i förskoleåldern lider av en selektiv ätstörning. Metod: Data samlades in med hjälp av en enkätstudie där 100 föräldrar deltog. Resultat: Analysen av enkätsvaren resulterade i sex områden; (1) Faktorer som skulle kunna påverka diagnostisering, (2) Upplevelse av stöd och hjälp från vården, (3) Val av vårdinstans, (4) Kompetens inom vården, (5) Erbjuden hjälp, samt (6) Vårdens uppföljningar. Slutsats: Föräldrarna till barn med selektiva ätstörningar behöver få mer stöd och förståelse från vården. Som sjuksköterska är det viktigt att ha i beaktning och vårda med caritas som grund. Det innebär att vårda utifrån att medmänsklighet, värdighet och lindrat lidande blir extra betydelsefullt i vårdarbetet. Författarna anser även att det behövs vidare forskning och utbildning inom området för att kunna bemöta dessa barn och föräldrar.

Transpersoner har historiskt varit men är även idag en utsatt grupp såväl i samhället som inom hälso- och sjukvården. De omfattas av bland annat hälso- och sjukvårdslagen och diskrimineringslagen. Syftet med litteraturstudien är att belysa transpersoners erfarenheter i kontakt med hälso- och sjukvård. I en litteraturöversikt har åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskats. Ett resultat formades bestående av tre Teman: Sårbarhet, Kunskapsbrist och Bemötande och nio underteman. Resultatet belyser en stor kunskapsbrist hos vårdpersonal vilket resulterar i att transpersoner känner sig orättvist bemötta och undviker kontakt med vården. Andra faktorer som försvårar vården för transpersoner är föråldrade journalsystem där alla personnummer inte kan hanteras. Slutsatsen är att vårdpersonal behöver mer kunskap och utbildning för att kunna bemöta transpersoner på ett tillfredställande sätt.

Denna studies syfte är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till att använda TAKK iförskolan. Eftersom många som arbetar med TAKK inte känner sig bekväma med attanvända sig av metoden så vill vi med denna studie ta reda på varför och belysa dennaproblematiken. Vi vill också undersöka vad det är som gör att TAKK inte hålls levandei verksamheten. Genom att göra intervjuer skall vi undersöka hur och varför pedagogeranvänder sig av TAKK i verksamheten. Även hur effekterna av TAKK beskrivs av bådepedagogerna och förskolechefer. Vi skall jämföra och analysera våra intervjusvar ochdärmed se om det finns likheter och skillnader i de olika svaren.Denna studie tar stöd i variationsteorin då den handlar om hur man ser lärandet som ettsätt att utveckla förmågor och kompetenser. Det framgår av denna studie att kollegialtlärande är en stor del av hur man arbetar för att hålla TAKK levande på avdelningarna.För att kunna analysera det empiriska materialet så använder vi centrala begrepp somförhållningssätt, kollegialt lärande och effekter i daglig verksamhet. Vi har även använtoss av poststrukturalismen som en teori som ser på lärandet som något rörligt ochföränderligt och de begrepp som är centrala inom denna teori är aktör, struktur, rhizomoch diskurs.I vårt analysarbete av empirin har vi hittat ett positivt förhållningssätt till vetskapen omatt TAKK är en bra metod som leder till ökad språkutveckling, men under vår analyshar vi hittat att de flesta pedagogerna känner sig stressade och osäkra på grund avbristande kunskap vilket framgår i studiens resultatdel. Vi har hittat skillnader mellanpedagogernas och förskolechefernas svar angående hur man använder sig av TAKK iförskolan, men en större samsyn på hur effekterna ser ut när man använder metoden.Slutsatsen är att TAKK är en metod som både pedagoger och förskolechefer vill arbetamed, men kunskapsbrist och brist på drivande pedagoger har betydelse för om TAKKanvänds eller inte i förskolan.

Människor som lever med humant immunbristvirus (HIV) söker sjukvård för sin behandling mot sjukdomen. Idag är behandlingen med antiretrovirala läkemedel effektiv och gör att nivåerna av viruset inte går att upptäcka hos en väl behandlad patient. Samtidigt lever många fördomar kvar i samhället och frågan är hur det ser ut inom sjukvården. Sjuksköterskan ansvarar för patientens omvårdnad med fokus på hälsofrämjande processer. Genom att arbeta utifrån patientens livsvärld möjliggörs detta. Det är av vikt för sjuksköterskan att arbeta utefter hälso-och sjukvårdslagen samt mot en hållbar utveckling. Studiens syfte var är att belysa patienter med HIV:s upplevelser i mötet med sjukvårdspersonal. I detta arbete gjordes en litteraturöversikt. I arbetet analyserades åtta artiklar där fem teman framkom och där de två mest framträdande temana presenterades i resultatet. Resultatet visar att bemötande färgat av stigmatisering samt att behovet av stöd är det som mest framträder för människor som lever med HIV i mötet med sjukvårdspersonal. Stigmat kan se olika ut men ofta handlar det om rädsla, kunskapsbrist samt bristande förmåga att bibehålla patientens konfidentialitet. Det finns även positiva möten med sjukvården och dessa präglas av kunskap samt en känsla av att få stöd. Det är viktigt att sjuksköterskan kan vara en trygghet för patienten samt stötta denne till hälsofrämjande processer. Om patienten får rätt stöd av sjuksköterskan kan patienten känna sig sedd och inte tveka nästa gång framtida vård behövs.

Bakgrund: Våld mot barn är ett pågående samhällsproblem, som kan leda till fysiska, psykiska och sociala besvär. Inom vården är det sjuksköterskans ansvar att identifiera och stödja barn som har blivit utsatta för våld.Syfte: Syftet var att belysa allmänsjuksköterskors upplevelser vid identifiering och stöttning av barn som blivit utsatta för våld i hemmet. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie av tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning för att därefter analyseras genom Evans analysmetod.Resultat: Hur allmänsjuksköterskan kan identifiera och stötta barn som blivit utsatta för våld i hemmet kunde sammanställas under två kategorier; Att agera professionellt och Påverkan på sjuksköterskans helhetssyn. Fem subkategorier kom fram vid analysen; Med fokus på barnet, Med fokus på familjen, Känsla av sammanhang på arbetsplatsen, Bemästra sin egen rädsla och inte låta känslorna komma i vägen samt Kunskap och utbildning. Slutsats: Att kunna identifiera och stötta barn som blivit utsatta för våld är en utmaning för sjuksköterskan utifrån olika aspekter, där fokus på barnet är första prioritet. Dock förekommer också kunskapsbrist, brist av stöd från kollegor och rädsla för orosanmälan vilket i sin tur leder till färre anmälningar. Ytterligare insatser i form av utbildning, träning samt stöttning från kollegor behövs för att kunna stärka sjuksköterskans arbete.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk, gynekologisk sjukdom som påverkar många aspekter av livet. Trots att ca 10 procent av kvinnor i produktiv ålder i världen är drabbade är sjukdomen okänd för många. Kunskap om sjukdomen saknas hos många sjuksköterskor vilket leder till att de har svårt att tillgodose kvinnornas behov. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En beskrivande litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes. För analysen användes induktiv innehållsanalys. Resultat: Vid analysen identifierades kategorierna; sjukdomen påverkar livets alla områden, kvinnans upplevelser av sjukvården samt oviss framtid. Sjukdomen visade sig påverka kvinnorna inom många olika områden i livet. Sjukvårdspersonal och allmänheten upplevdes ha bristande kunskap om sjukdomen och kvinnorna kände misstro för sjukvården. Osäkerhet gällande framtiden fanns också hos kvinnorna. Slutsats: Endometrios behöver uppmärksammas mer i samhället så allmänheten lär sig känna igen symtomen för sjukdomen, för att öka chansen för den drabbade kvinnan att få vård snabbare. Kunskap om sjukdomen och kvinnans upplevelser av att leva med den måste förbättras hos vårdpersonal för att kvinnan ska få så god vård som möjligt. Begränsad forskning finns kring sjukdomen och ytterligare forskning behövs. / Background: Endometriosis is a chronic gynaecological disease that affects many aspects of life. Although about 10 per cent of women of productive age in the world are affected, the disease is unknown to many. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A descriptive literature review with qualitative approach was conducted. The material was analyzed with inductive content analysis. Result: During the analysis process three categories were identified; the disease affects all areas of life, woman's experiences of care and uncertain future. Health professionals and the public have perceived lack of knowledge about the disease and the women felt distrust to healthcare. Uncertainty regarding the future was also common among women. Conclusion: Endometriosis needs more attention in society, so the public learns to recognize the symptoms of the disease, to increase the chance for the affected woman to receive care faster. Knowledge of the disease and women's experiences of living with it needs to be improved among health personal so the woman will receive the best care possible. Limited research exists about the disease and further research is needed.

Meticillinresistenta Stafylokockus aureus (MRSA) är resistenta stammar av den vanliga bakterien Stafylokockus aureus (S. aureus). MRSA upptäcktes första gången 1961 i England och har sedan dess brett ut sig över hela världen. På sjukhus sprids MRSA mellan patienter via sjukvårdspersonalens händer till följd av bristande hygienrutiner och i samhället sprids bakterierna där människor lever och umgås tätt. En av de viktigaste förebyggande åtgärderna är isoleringsvård, vilken ofta upplevs som negativ. Sjuksköterskan har en viktig uppgift i att lindra patientens vårdlidande och främja upplevelsen av hälsa. Det finns mycket medicinsk forskning bedriven kring MRSA men endast några få studier ur ett patientperspektiv. Syftet är att beskriva patienters erfarenhet av att vara smittade med MRSA. Studien är en litteraturstudie enligt Axelssons (2008) modell och bygger på åtta kvalitativa artiklar. Resultatet visar att patienter smittade med MRSA känner sig kränkta och orättvist behandlade inom vården. Vidare upplever de att sjukvårdspersonal saknar adekvat kunskap kring MRSA och smittspridning samt att de slarvar med de basala hygienrutinerna. Isoleringsvård upplevs som traumatiskt för många patienter, särskilt de som fått en oväntad diagnos. Patienter smittade med MRSA känner sig smutsiga och känner ofta rädsla och oro för att smitta andra, de upplever även att omgivningen drar sig undan dem. Medvetenheten i samhället och inom vården om MRSA-problematiken måste ökas, detta för att minska lidandet hos de drabbade patienterna. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år traumatiseras 200 000 barn och trauma anses vara den vanligaste orsaken till att barn söker sjukvård i Sverige. Sjuksköterskor inom akutsjukvården träffar dessa barn i sitt arbete, men de procedurer och rutiner som finns för omhändertagande av vuxna anses inte direkt vara applicerbara på barn. Syftet med denna studie var att belysa hur specialistsjuksköterskor upplever omhändertagandet av traumatiserade barn. En kvalitativ studie med individuella intervjuer (n=9) genomfördes och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: upplevelsen av kunskapsbrist, upplevelsen av svårigheter i samband med omhändertagandet, upplevelsen av behovet av god omvårdnadskunskap och upplevelsen av skillnader i gällande rutiner. I resultatet framkom att alla intervjuade specialistsjuksköterskor upplever kunskapsbrist och har ett stort behov av att öka sina kunskaper om barn och barntrauma. Det skulle öka deras upplevelse av trygghet i yrkesrollen som specialistsjuksköterskor avsevärt. / The most common reason for children to be seek in-hospital care in Sweden is trauma and every year more than 200000 children is traumatized. Nurses meet these children in their work but the procedures used to care for traumatized adults are not transferable to children. The aim of this study was to illuminate how special educated nurses experience the caring for traumatized children. A qualitative design with one-to-one interviews (n=9) was used to collect data. Content analysis was used to analyze the data. The analysis ended up in four categories; the experience of lacking knowledge, the experience of difficulties in the care, the experience of the need of good nursing skills and the experience of differences in the routines in use. The findings show that all the interviewed nurses experience a need to increase their knowledge concerning the care for traumatized children. Increased skills and knowledge in this matter would raise their feelings of being secure in their professional role.

Sammandrag Syftet med mitt arbete var att undersöka modersmålslärares arbetssituation och förutsättningar för utlärning, hur samarbete mellan klasslärarna och modersmålslärarna fungerar och hur samarbetet påverkar språkundervisningen.   Jag har använt en kvalitativ undersökningsmetod och spelat in intervjuer med fem modersmålslärare och tre klasslärare.   Resultatet av undersökningen visar att både klasslärarna och modersmålslärarna har förståelse för modersmålets betydelse för elevernas språkutveckling och inlärningsförmåga. Ett bättre samarbete är ett önskemål från båda håll men för att lyckas med detta behöver modersmålslärarens arbetssituation förbättras, vilket modersmålsläraren inte själv kan påverka utan det ligger på de olika skolornas vilja att samarbeta. En av de viktigaste frågorna rör tidpunkten för modersmålsundervisningen som idag är placerad efter ordinarie skoltid. En av förutsättningarna för att kunna samarbeta är att lärarna har samma arbetstider. Detta problem måste lösas av kommunen. Det framgår också att många klasslärare inte har tillräcklig kunskap om flerspråkiga barns behov trots att de har ansvar för elevernas kunskapsutveckling på andraspråket.

Syftet med arbetet är att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård. För att kunna fördjupa och sammanställa tidigare forskningar om ämnet är det en fördel att göra en litteraturstudie. I arbetet ingår 14 artiklar, kvalitativa och kvantitativa. Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar i somatisk vård negativa upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna kände en ständig känsla av obehag och rädsla som grundas på otillräcklig kunskap. På grund av bristfällig sjukhusledning känner sjuksköterskorna att de inte får stöd när de önskar få mer kunskap om ohälsan. Sjuksköterskor med mer yrkeserfarenhet eller vid samarbete med specialistpsykiatrin har en mer positiv inställning. Sjuksköterskor som arbetar i somatisk vård har oftast andra medicinska prioriteringar vilket får dem att känna ångest över att inte kunna ge god vård. Patienternas psykiska ohälsa blir då bortprioriterad och obehandlad vilket skapar ett lidande. Alla patienter skall vårdas utefter deras individuella behov, men kunskapsbristen upplevs vara ett stort hinder.