Bakgrund: Förekomsten av barn med autismspektrumtillstånd (AST) ökar i världen. AST är enneuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan visa sig genom sociala kommunikationssvårigheter och begränsade sociala färdigheter. Forskning visar att barn med AST och deras familjer upplever att vårdmiljön och kommunikationen inte anpassas till diagnosen och barnsjuksköterskor känner enosäkerhet kring hur de ska vårda dessa barn utifrån de svårigheter som diagnosen medför.Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med ASTpå en barnklinik.Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Datainsamling skedde genom trefokusgruppsintervjuer med totalt 12 deltagare och data bearbetades och analyserades med kvalitativinnehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Tre generiska kategorier och sju subkategorier framkom ur resultatet. De generiska kategorierna bestod av betydelsen av att utföra personcentrerad omvårdnad, betydelsen avföräldrarnas roll i omvårdnaden och betydelsen av barnsjuksköterskans professionella kompetens. Barnsjuksköterskorna beskrev behov av ny kunskap och mer utbildning, vikten av att se föräldrarna som de främsta experterna, behovet av hjälpmedel samt miljöns utformning i vården av barn med AST.Slutsats: Denna studie visar att det finns en kunskapsbrist och ett behov av att barnsjuksköterskor fåren utökad kunskap kring barn med AST. Det finns en stor osäkerhet i hur vården ska utformas ochföräldrarna anses vara det bästa stödet i utformningen av vården. / Background: The prevalence of children with autism spectrum disorder (ASD) is increasing worldwide. ASD is a neuropsychiatric disorder that can be characterized by difficulties in socialinteraction and limited social skills. Research shows that children with AST and their families feel thatthe health facility environmentand the communications are not adapted to the diagnosis and nurses feeluncertain about how to care for these children based on the difficulties that the diagnosis entails.Aim: The purpose was to describe paediatric nurses' experience of caring for children with ASD in apediatric clinic.Method: Qualitative content analysis with inductive approach was applied. Data was collected through three focus group interviews with twelve participants and data were processed and analyzed withqualitative content analysis at a manifest level.Results: Presented in three different generic categories and seven subcategories. The importance ofperforming person-centered care, the importance of parents in care and the importance of the pediatricnurses professional competence. The pediatric nurses described the need for new knowledge and moreeducation, the importance of seeing parents as an expert and help to design the environment in the careof children with ASD.Conclusion: This study shows that there is a lack of knowledge and a need for pediatric nurses to gainincreased knowledge about children with ASD. There is a great deal of uncertainty in how care is to bedesigned and parents are considered to be the best support in the design of care.

The aim of this study is to highlight pre-school teachers perceptions and experiences of phonological awareness teaching to see if there is consistency with previous research. As well as whether the preschool teachers consider themselves to have sufficient knowledge to conduct quality teaching in the subject. The method used is qualitative semi-structured interviews with ten active preschool teachers, where they shared their experiences of teaching linked to phonological awareness. Phenomenography is used as a research approach in the study, which involves paying attention to variations in a group of people around a specific phenomenon. The resulting results are analyzed and printed based on the categories, so-called outcome rooms, that were noticed. The results indicate that the preschool teachers descriptions of the teaching linked to the phonological awareness do not completely match the results of the research in order to give children the best possible conditions to encounter the written language. As the teaching tends to include activities at the lower levels of phonological awareness, while research believes that teaching at the higher level, so-called phonemic awareness, is necessary. However, a consensus can be seen in the pre-school teachers descriptions of success factors, which mainly contain activities at the phoneme level. Furthermore, it appears that the preschool teachers express that they do not have sufficient knowledge to conduct high-quality teaching, and that the knowledge that exists tends to be based on experience only. The conclusion is that more scientifically based knowledge, especially in phonemic awareness, is needed for preschool teachers to feel secure in conducting quality teaching. / Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av undervisning inom fonologisk medvetenhet för att se om det finns en samstämmighet med tidigare forskning. Samt om förskollärarna anser sig ha tillräckliga kunskaper för att bedriva kvalitativ undervisning inom ämnet. Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio aktiva förskollärare, där de fick delge sina erfarenheter av undervisningen kopplat till den fonologiska medvetenheten. Fenomenografi används som forskningsansats i studien, vilket handlar om att uppmärksamma variationer hos en grupp människor kring ett specifikt fenomen. Resultatet som framkommer analyseras och skrivs ut utifrån de kategorier, så kallade utfallsrum, som uppmärksammades. Resultatet indikerar på att förskollärarnas beskrivningar av undervisningen kopplat till den fonologiska medvetenheten inte helt stämmer överens med forskningens resultat för att ge barn bästa möjliga förutsättningar att möta skriftspråket. Då undervisningen tenderar att innehålla aktiviteter på den fonologiska medvetenhetens lägre nivåer, medan forskningen anser att undervisning på den högre nivån, så kallad fonemisk medvetenhet, är nödvändig. En samstämmighet kan dock ses i förskollärarnas beskrivningar av framgångsfaktorer, som i huvudsak innehåller aktiviteter på fonemnivå. Vidare framkommer det att förskollärarna uttrycker att de inte har tillräckliga kunskaper för att bedriva kvalitativ undervisning, och att den kunskap som finns tenderar att endast vara erfarenhetsbaserad.  Slutsatsen är att mer vetenskapligt grundad kunskap, i synnerhet inom fonemisk medvetenhet behövs för att förskollärarna ska känna en trygghet i att bedriva undervisning med hög kvalitet.

Många barn i Sverige deltar i någon form av organiserad idrott och fysisk aktivitet på fritidenmen barn med autism har svårt att hitta sin plats i föreningsidrott och därmed få tillräckligtmed fysisk aktivitet som främjar deras hälsa. Detta arbete syftar på att undersöka vilkabarriärer som barn med autism möter för att delta i organiserad idrott och fysisk aktivitet påfritiden ur deras föräldrars perspektiv. För denna studie har ett kvalitativt förhållningssätt valt.Semistrukturerade djupintervjuer har genomförts med fem föräldrar till barn med autism föratt samla in data om deras erfarenheter och tankar kring deltagande av deras barn iorganiserad idrott på fritiden. De valda intervjufrågorna har en koppling till tidigare forskningsom använts i denna studie. Deltagarnas svar på samtliga frågor har kategoriserats för attunderlätta jämförelse och analys av relevanta teman som kommit fram på intervjuerna isamband med studiens syfte. Resultaten från studien visar att flera olika faktorer påverkarbarnens upplevelser av deltagande i organiserad idrott och att dessa upplevelser läggergrunden för barnets relation till idrott och fysisk aktivitet. Resultaten tyder också på ett behovav kunskap och prioritering av inkluderande arbete i föreningarnas agenda. Några slutsatsersom kan dras i denna studie är att ökat kunskap genom utbildningsinsatser för personerinblandade i barnidrott på alla nivåer från tränaren på fältet till styrelserna om hurföreningarna kan bemöta och inkludera barn med autism i deras idrottsverksamheter samtanpassningar i idrotten som mindre grupper, mer personal eller flexibla träningsupplägg kanbidra till att barn med autism känner sig mer välkomna och motiverade att delta i idrott ochfysisk aktivitet på fritiden. Vidare lyfts en diskussion om föreningarnas ansvar i samband medsitt uppdrag om att tillgängliggöra idrotten för alla och om vilka andra aktörer bör bära ansvarför att uppfylla detta uppdrag.

Bakgrund: Urinkateterns design har inte förändrats sedan 1930-talet. Detta trots att komplikationer relaterat till urinkatetern kan vara allvarliga och vanligt förekommande. För att förhindra komplikationer krävs det att kateterbärarna använder sig av egenvård. För en fungerande egenvård behöver kateterbärarna goda kunskaper om urinkatetrar, vilket är sjuksköterskans uppgift att förmedla.Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med kvarliggande urinkateter.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa studier. 11 artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen till resultatet. Fribergs 5-stegs modell användes för att analysera datan.Resultat: Att leva med urinkateter kan innebära en stor lättnad och möjliggöra ett friare liv för personerna. Dock kan det också innebära precis tvärtom, att urinkatetern hindrar personerna på grund av mycket oro och, tidskrävande skötsel och en påverkad kroppsbild. Kateterbärarnas relationer till människor i sin närhet har ett stort inflytande över upplevelsen av att leva med urinkateter.Slutsatser: Många personer med urinkateter upplever en ständig oro över problem som kan komma att uppstå. Här råder ett glapp mellan sjukvårdens kunskap och utbud och kateterbärarnas upplevelse och efterfrågan. Sjukvården är tillsynes inte medvetna om kateterbärarnas verkliga upplevelse. Detta kräver vidare forskning för att utreda förbättringsmöjligheter inom hälso- och sjukvården. / Background: The urinary catheter design has not changed since the 1930's. This is thus that complications related to the urinary catheter can be serious and are common. To prevent these complications the catheter users need to use self-care. For self-care to be sufficient the catheter users need good knowledge about urinary catheters. It is the nurse's task to pass on this information.Aim: To describe the experience of living with an indwelling urinary catheter.Method: A literature study with qualitative studies. 11 articles went through the quality review process to the result. Fribergs 5-steps model was used to analyze the data.Result: To live with a urinary catheter can mean a huge relief and enable more freedom. Thus it can also mean the opposite, that the urinary catheter can revent people because it involves a lot of anxiety, time consuming care and affects the body image. Peoples relationships to others in their surroundings has a huge influence on the experience of living with a urinary catheter.Conclusion: Many people with urinary catheter experience a constant anxiety over possible problems. Here is a gap between what is known and offered from the health services and the catheter users experience and requests. The health services are not aware of the real experience of the catheter users. This needs more research to investigate the ability of improvement in the health system.

Abstract A housing society’s annual report is referred as the main document in which buyers can obtain information about the housing society’s financial position. However, previous research shows that households find it difficult to understand the financial information in an annual report.  In addition, the investigation on strengthened consumer protection in the cooperative flat market (SOU 2017:31) shows that buyer’s in Sweden have insufficient ability to understand the risks combined with a tenant-owner acquisition, which could have far-reaching consequences. One reason why households do not understand the annual report can be that the report does not contain sufficient descriptive information, which can demonstrate a prevailing information gap between the producer of information and its receivers. The purpose of this study is to create an adjusted annual report based on information from interviews with interest organizations for housing societies, and then examine whether a buyer’s financial understanding can be increased based on the expanded information in the adjusted management report.  In this study, qualitative interviews with individuals at different interest organizations to housing societies have been conducted, which has resulted in relevant information being added in a housing society’s management report, hoping to make the annual report more understandable. The adjusted annual report has then been tested in a quasi-experiment. In the experiment, participants in an experimental group received the adjusted annual report while participants in a control group received the original un-adjusted annual report. The participants in respective group then responded to questions about which extent they considered to understand the information in specific annual report. The results for each group have then been analyzed to measure and compare the understanding between both groups to see if there is a connection between extended information and increased understanding in an annual report. The result of the completed experiment showed that the average understanding of the annual report’s content was 81 percent higher in the experimental group compared to the control group. The conclusion is, therefore, that there is a connection between expanded information and increased understanding of the information in the adjusted annual report for the participants in the experiment. / Sammanfattning En bostadsrättsförenings årsredovisning ses som det huvudsakliga dokument där bostadsrättsköpare kan erhålla information om föreningens finansiella ställning. Ändå uppvisar tidigare forskning att hushåll har svårt att förstå den finansiella informationen i en årsredovisning. Dessutom påvisar utredningen om stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden (SOU 2017:31) att bostadsrättsköpare i Sverige har en bristande förmåga att förstå de risker som ett bostadsrättsförvärv medför, något som kan få långt gående konsekvenser. En av anledningarna till att hushåll inte förstår årsredovisningen kan vara att rapporten inte innehåller tillräckligt med beskrivande information, vilket kan påvisa ett rådande informationsgap mellan utgivaren av information och användaren. Syftet med studien är att skapa en justerad årsredovisning utifrån information som intervjuer med individer hos bostadsrättsmarknadens intresseorganisationer genererat, för att sedan pröva om det går att öka en bostadsrättsköpares finansiella förståelse utifrån den utökade informationen i den justerade förvaltningsberättelsen. I denna studie har kvalitativa intervjuer genomförts med individer hos intresseorganisationer till bostadsrättsföreningar vilket har resulterat i att relevant information utökats i bostadsrättsförenings förvaltningsberättelse i hopp om att göra årsredovisningen mer förståelig. Den justerade årsredovisningen har därefter prövats i ett kvasi-experiment. I experimentet fick deltagarna i en experimentgrupp ta del av den justerade årsredovisningen medan kontrollgruppen fick ta del av den ojusterade årsredovisningen. Därefter svarade deltagarna på frågor om i vilken grad de ansåg sig förstå informationen i specifik årsredovisning. Resultatet för respektive grupp har sedan analyserats för att mäta och jämföra förståelsen mellan de båda grupperna för att se om det finns ett samband mellan utökad information och ökad förståelse i en årsredovisning. Resultatet av det genomförda experimentet visade att den genomsnittliga förståelsen av årsredovisningens innehåll var 81 procent högre hos experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen. Slutsatsen är därmed att det finns ett samband mellan utökad information och ökad förståelse av informationen i den justerade årsredovisningen för experimentets deltagare.

Forskning och internationella analyser har visat att elevers kompetenser inom algebra är bristfälliga. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka kompetenser eleverna på låg och mellanstadiet behöver befästa för att uppnå kunskapskraven och för att kunna ta sig an framtida studier. Syftet kommer att besvaras genom tre framtagna forskningsfrågor: I vilken utsträckning följer läromedlen på lågstadiet forskningen kring early algebra? Hur ser progressionen ut från lågstadiet till mellanstadiet i lärobokserier beträffande matematiska kompetenser inom algebraområdet? och I vilken utsträckning behandlar mellanstadiets läromedel de kompetenser som forskning menar är bristande kunskaper på högstadiet? En läromedelsanalys genomfördes för att få syn på i vilken utsträckning de olika kompetenserna finns representerade i läromedlen. Genom tidigare forskning har studien identifierat vilka kompetenser som eleverna behöver befästa på låg och mellanstadiet för att kunskapskraven ska uppnås.Resultatet från analysen visar på att de kompetenser som efterfrågas finns med till viss del i de analyserade läromedlen men att det finns utvecklings möjligheter. / Research and international analyses have shown that students' skills in algebra are deficient. The purpose of this study is therefore to investigate whichcompetencies students in primary and middle school need to consolidate to achieve the knowledge requirements and to be able to take on future studies.The purpose will be answered through three developed research questions: To what extent do the teaching materials in primary school follow the research about early algebra? What is the progression from primary to middleschool in textbook series regarding mathematical skills in the field of algebra? To what extent do middle school teaching materials deal with the skillsthat research believes are lack of knowledge in high school? A teaching material analysis was implemented to see to what extent the different competencies are represented in the teaching materials. Through previus reasearch, the study has identified which competencies the students needto consolidate at the primary and intermediate leves for the knowledge requirements to be achieved. The results from the analysis show that the competencies that are in demandare included to some extent in the analysed teaching materials, but that thereare development opportunities

Psykisk ohälsa är ett ökande problem i samhället idag. Personer med psykisk ohälsa diskrimineras i samhället och inte minst inom hälso- och sjukvården. År 2019 led 970 miljoner människor i världen av någon form av psykisk ohälsa, och varje år avlider 14,3 % av jordens befolkning till följd av den psykiska ohälsan. Primärvården är den vårdform som de flesta svenskar först kommer i kontakt med och deras uppdrag är att erbjuda vård och behandling vid somatisk och psykisk ohälsa. Det beräknas att en tredjedel av patienterna i väntrummet på en svensk vårdcentral har någon form av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes för att besvara syftet. Tolv kvalitativa artiklar söktes från databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. De valda artiklarna analyserades och likheter och skillnader jämfördes och sammanställdes. Resultat presenterades med hjälp av tre huvudteman och sju subteman. Huvudteman var Vårdrelation, Kompetens och Yttre aspekter. Subteman; Förhållningssätt och bemötande, Utmaningar i möte, Erfarenhet och kunskap som grund, Behov av utbildning, Tidens betydelse, Stöd i arbetet samt Samarbete som arbetsmetod. Diskussionen tar upp att distriktsköterskor hade svårigheter med sitt förhållningsätt och upplevde stress i patientmötet, vilket riskerar ett vårdlidande för patienten. Att få en helhetsbild av patienter med psykisk ohälsa är svårt. Med livsvärlden som grund ges en holistisk vård. Brist på kompetens riskerar patientenssäkerheten. Genom ökad utbildning kan psykisk ohälsa fångas tidigt och därmed minska komplikationer och kostnader, som psykisk ohälsa kan medföra. / Mental illness is an increasing problem in society today. People with mental illness are discriminated in society and not least in health care. In 2019, 970 million people in the world suffered from some form of mental illness, and every year, 14.3% of the world's population dies as a result of mental illness. Primary health care is the form of care that most Swedes first come into contact with and their mission is to offer care and treatment for somatic and mental illness. It is estimated that a third of the patients at Swedish health care center´s waiting room have some form of mental illness. The aim of this study was to describe district nurses' experience of meeting patients with mental illness in primary care. A systematic literature review with a qualitative approach was chosen as a design to answer the purpose. Twelve qualitative articles were selected from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. The selected articles have been analyzed and similarities and differences were compared and compiled. Results were presented with the help of three main themes and seven subthemes. The main theme was, Care relationship, Competence and External aspects. The subthemes are The nurse's approach and treatment, Challenges in encounters, Experience and knowledge as a basis, Need for education, Time affects care, Support at work and Cooperation as a working method. In the discussion, it was found that the district nurses experienced anxiety and stress in the patient encounter, which gives a care suffering. It was also difficult to get an overall picture of the patient with mental illness. But with the lifeworld approach, a holistic care was provided. Lack of competence risked the patient's safety, as increased education can be identified at an early stage, thereby reducing the complications and costs that mental illness can entail.

Bakgrund Trycksår definieras som ett sår orsakat av ischemi i vävnaden och kan indelas i olika kategorier. I Sverige beräknades omkring 11% av alla patienter utveckla sjukhusförvärvade trycksår och beräknas kosta runt 450 miljoner svenska kronor avseende förlängda vårdtider inom somatisk specialistvård. Förutom förlängda vårdtider skapar även trycksår ett stort lidande och sänkt livskvalitet för den drabbade. Kunskapen om trycksårsprevention och möjligheten till utbildning gällande trycksår tycks skilja sig runt om i världen. Säker vård handlar om att förebygga vårdskador och risk för vårdskador, säker vård är en del sjuksköterskans kärnkompetenser. Syfte Syftet med litteraturstudien är att identifiera hinder i det preventiva arbetet av trycksår inom sjukhusvård Metod En strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat Hindren som identifierats för trycksårsförebyggande arbete var kunskapsbrist, organisatoriska faktorer, patienter och det praktiska utförandet. Kunskapsbrist identifierades av majoriteten av de länder som ingick i studien. Organisatoriska problem som fanns var bristen på riktlinjer, teamarbete, materialbrist, arbetsmiljö och utbildning. Patienter kunde även ses som ett hinder i arbetet med trycksårsprevention, det kunde då handla om exempelvis sjukdomstillstånd. Utförandet av trycksårsprevention sågs som bristfällig i flertalet studier där personal inte utförde riskbedömningar på patienter i riskzonen, det framkom även att all personal inte utför trycksårsprevention av oklar anledning vilket är ett hinder. Slutsats Denna litteraturstudie beskriver hinder i det trycksårsförebyggande arbetet. En stor del av problemen berör organisationer, det finns potential till förbättring inom området trycksårsprevention. / Background Pressure ulcer is defined as a wound caused by ischemia in the tissue and can be seperated into different categories. In Sweden around 11% of all patients were estimated to develop hospital aquired pressure ulcers, these were estimated to cost around 450 million swedish crowns in regard somatic specialty care. Disregarding length of care pressure ulcers also casues great patient suffering and lowers quality of life. The knowledge about pressure ulcer and the possibility to recieve training about pressure ulcers seems to vary between different countries. Safe care is used to prevent healthcare injuries and near miss healthcare injuries. Safe care i one of the core competencies for registered nurses. Aim The aim of the study is to identify barriers of pressure ulcer prevention in hospital care. Method A structured litterature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Results The barriers wich were identified to pressure ulcer prevention were lack of knowledge, organisational factors, patients and in the practical work. Lack of knowledge were identified in the majority of studies included in the review. Organisational barriers were lack of guidelines, flaws in teamwork, lack of material, working environment and in education. Patients could be seen as a barrier to pressure ulcer prevention, such barrier could for example be the patients condition. The practical use of pressure ulcer prevention was viewed as flawed, in mulitple studies the personel did not use risk assessement tools on patients with a risk of pressure ulcer development, in some cases there appeared to be no reason as to why some personel did not use any risk assesment tools. Conclusions This litterature review describes barriers to pressure ulcer prevention. A large part of the problem is located in organizations, there is room for improvement in the field.