Förskolan ansvarar för barns språkutveckling och därför är det viktigt att anordna en stimulerande miljö som kan bidra till barns lärande. I dagens samhälle finns det barn som saknar verbalt språk, har svårigheter med kommunikation och lever i ett mångfaldssamhälle med flera språk. Dessa barn behöver ett speciellt förhållningssätt för att gynnas i sitt språk i den fortsatta utbildningen. Syftet med studien var att undersöka hur estetiska ämnen används i olika verksamheter som ett hjälpmedel för barns språkutveckling. Tidigare forskning visar att det finns en koppling mellan estetiska ämnen och språklärande. Utifrån detta ville vi undersöka hur estetiska ämnen kan användas som specialpedagogik. Det vill säga hur ordinarie pedagoger använder estetiska ämnen som ett tillvägagångssätt för lärandet i verksamheten. Genom att utgå från den kvalitativa intervjumetoden valde vi att intervjua förskollärare, lärare och fritidspedagoger för att kunna se vilka tillvägagångssätt de utgår från. Med utgångspunkt i våra analyser använde vi dilemmaperspektivet, inkluderings-, exkluderings- och regressionsbegreppet. I studien framkom att estetiska ämnen används ofta i verksamheterna men främst omedvetet för barnens språkutveckling. Resultatet visar också att estetiska ämnen har många positiva effekter på barnens kommunikativa och sociala förmåga. Vi anser dock att pedagogerna i framtiden borde använda sig av estetiska ämnen mer medvetet för att kunna ta tillvara på det estetiska ämnenas fulla potential.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare ser på svårigheter och möjligheter för barn inom autsimspektrum, i en förskola respektive en specialförskola. Det blir allt vanligare att yngre barn får en tidig diagnosering i dagens samhälle. I och med detta bemöter förskollärarna allt tidigare dessa barn i arbetet, därför krävs kunskaper och kompetens inom specialpedagogiken. Struktur och rutiner är grundläggande faktorer för en fungerande verksamhet, men det mest omsorgsfulla en förskollärare kan ge är ändå möjligheten till att dessa barn utvecklar en självständighet. Alla barn är olika och har olika behov oavsett diagnos eller inte. Det gäller att som förskollärare se olikheter som en tillgång och inte som ett problem. Vart bemöts då dessa barn bäst? I vilken verksamhet, specialförskola eller förskola? Hur ser de olika verksamheterna på svårigheter och möjligheter? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt synsätt. Materialet analyserades utifrån studies syfte och frågeställningar med utgångspunkt i Nilholms dilemmaperspektiv. Utifrån studiens resultat fick vi syn på att ett flertal olika faktorer såsom, kompetens, resurser och vilka arbetsformer som anammas påverkar i sin tur vilken verksamhet barnet i behov av särskilt stöd ska placeras inom. Dock bör utgångspunkten utgå ifrån det enskilda barnet och dess behov i val av verksamhet.

Byskolor lever i ständig ovisshet gällande om de ska få fortsätta sin verksamhet eller behöva läggas ned. I en liten skola med ett lågt elevantal placeras eleverna oftast i åldersintegrerade klasser, vilket kan ge en större känsla av närhet och gemenskap. Men elever och lärare i den mindre skolan upplever också, likt vilken annan skola som helst, svårigheter och utmaningar inom verksamheten och undervisningen. Lärarna, som är en viktig del av byskolorna, kan ibland antas ha en lättare arbetsbörda än lärare som arbetar på större skolor med fler elever. Men faktum är att byskolornas lärare ständigt påverkas av flera utomstående faktorer som inverkar på deras undervisning. Denna studie syftar därmed till att ta del av sju byskolelärares upplevelser och tankar om hur deras undervisning och arbete påverkas av ett antal ramfaktorer, det vill säga faktorer utanför lärarens direkta kontroll som påverkar undervisningen. Därför har kvalitativa intervjuer genomförts och innehållet har analyserats utifrån Urban Dahllöfs och Ulf P. Lundgrens ramfaktorteori enligt ett särskilt analysupplägg som skapats i enlighet med studien. De ramfaktorer som undersöks är tid, personal, gruppstorlek, lokaler, ekonomiska resurser, skolledning och organisation, närsamhället samt kulturer och vårdnadshavare. Resultatet av studien visar att ramfaktorerna tid, personal, gruppstorlek, ekonomiska resurser samt kulturer och vårdnadshavare påverkar byskolelärarnas undervisning och arbetssituation mest, både positivt och negativt. Resultatet visar även att ramfaktorerna tid, ekonomi och skolledning och organisation samverkar på så sätt att de ekonomiska beslut som fattas av skolledningen påverkar hur mycket personal som kan organiseras inom skolans verksamhet, vilket i sin tur påverkar hur mycket tid läraren upplever sig kunna ägna åt undervisning och andra arbetsuppgifter. I jämförelsen mellan de två byskolorna framkom fler likheter än skillnader i hur lärarna uppfattar sin undervisning och arbetssituation. Två av de likheter som framkom var exempelvis upplevd tidsbrist, främst vid planering, och att den nationella lärarbristen inte upplevs påverka byskolorna som undersöks. En av de skillnader som framkommer är byskolornas skilda perspektiv på utmaningar som gruppstorleken kan medföra där den ena byskolan har ett elevperspektiv, medan den andra har ett perspektiv med fokus på åldersintegrering i klasserna. Avslutningsvis visar resultatet att de ramfaktorer som undersöks påverkar lärarnas undervisning och arbetssituation i stor utsträckning.

BakgrundInternationella undersökningar visar att svenska elevers intresse för läsning har minskat. Denna undersökning redovisar vad det är som kan påverka läsintresset bland eleverna och olika arbetsmetoder som lärarna använder sig av i skolorna. Det beskrivs också hur dessa arbetsmetoder används för att stimulera elevernas läsintresse. Undersökningen tar även upp och redovisar vad bibliotek och litteratur kan ha för betydelse för elevernas läsintresse.SyfteDet övergripande syftet med undersökningen är att få veta vilka erfarenheter sex lärare i årskurs fyra till sex har av elevernas intresse för läsning. Syftet är också att undersöka vilka arbetsmetoder som lärarna använder i undervisning och vilka faktorer de anser påverkar elevernas läsintresse.MetodMetoden som används i undersökningen är kvalitativ och intervju har används vid insamling av data. I intervjuerna deltog sex lärare från två olika kommuner i Västra Götaland.ResultatUndersökningen visar att det är många olika faktorer som påverkar läsintresset hos eleverna. Hemmet är en viktig faktor och läsförmåga en annan. Läsintresset är något som varierar mellan eleverna och flickor upplevs ha ett större intresse för läsning än pojkar. Det visar sig att lärarna använder olika arbetsmetoder för att stimulera elevernas läsintresse. Lärarna anser också att det är viktigt att eleverna har tillgång till litteratur som intresserar dem. Biblioteken som finns på skolan och i kommunen används på olika sätt för att utveckla elevernas intresse för läsning. / Program: Lärarutbildningen

The aim of this Master’s thesis is to examine the professional discourses that can be identified in the public library field. My main focus is to look at the professional views on the added value of public library. Questions posed in this study are: how does the professional language look when it comes of speaking and reasoning about the public librarys added value and function, which discourses can be identified in the professional language about the public library, what could the discourses entail for the future of public library? The empirical data consist of four interviews where the respondents have been constituted by public librarians. The theory and method used is a discourse analysis from where the discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe have been utilized. In my analysis I have interpreted what is said by the librarians about the added value of the public library. From there I have been able to identify four discourses: market economy discourse, social entrepreneur discourse, democratic meeting place discourse and changes discourse. My conclusion is that the future public library holds changes and challenges where the role of the public librarian will be more strongely influenced by a market-driven mentality. Also I have concluded that it is of importance that public librarians are prepared for the challenges that are and the challenges that are yet to come. / Program: Bibliotekarie

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns lek relaterat till utveckling och lärande, syftet innefattade även förskollärararens roll och deltagande i barns lek. Ämnet är angeläget då barn spenderar en stor del av deras vakna tid i förskolan och leken utgör en central roll i verksamheten. Det är av intresse att studera hur leken används som verktyg av förskollärare för att utveckla barns lärande. Genom kvalitativa intervjuer som metod, fick vi en inblick i hur förskollärare i fyra olika förskolor i en Mellanstor respektive Stor kommun i Mellansverige ser på lekens betydelse för barns utveckling och lärande, men även förskollärarens roll och deltagande i barns lek.  Med utgångspunkt i Knutsdotter Olofssons teori om lek har vi analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur förskollärare beskriver lekens betydelse för barns lärande och utveckling, samt hur förskollärarna reflekterar angående sin egen roll och deltagande i barns lekar.  Studiens resultat indikerar att förskollärarna i studien anser att leken är grunden till barns lärande och utveckling. Förskollärarna framhöll att de i första hand var barns sociala utveckling som främjades genom leken. Undersökningen visade även att samtliga förskollärare i både den Stora och Mellanstora kommunen ansåg att deras deltagande och roll i barns lek oftast handlade om att de gick in i leken när det uppstod konflikter.  Förskollärarna var även överens om deras deltagande i barns lek handlade exempelvis om att hjälpa ett barn som inte förstod leksignalerna.

<p>Syftet med den här studien var att belysa lärares arbete med läs- och skrivsvårigheter i tidigare år. Vi ville undersöka hur lärare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svårigheter med läsning och skrivning. För att ta reda på detta intervjuade vi två lärare med erfarenhet inom området. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar på frågeställningarna.</p><p>Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med två lärare med erfarenhet inom ämnet. Genom öppna frågor besvarades de frågeställningar som innefattas i studien.</p><p>Resultatet visade att våra två lärare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivå. De hävdar vikten av att elever med läs- och skrivsvårigheter har stöd från hemmet. Det är betydelsefullt att föräldrar och lärare har en god kommunikation då det är en avgörande faktor för elevens skolframgång. För att en elev ska känna motivation inför läsning och skrivning behövs ett positivt ledarskap.</p>

<p> </p><p>Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklärare på högstadiet förhåller sig till grammatikundervisningen i svenska språket. I forskning hävdas att grammatikundervisningen fortfarande präglas starkt av traditionella drag med fokus på mycket undervisningstid, språkets minsta delar, formell färdighetsträning, standardisering av skriftspråket, närhet till läroböcker samt fokus på grammatiska former och inte texter och dess innehåll.  I tidigare forskning hävdas även en motsatt utveckling som har lämnat den traditionella synen och gått mot en mer deduktiv undervisning det vill säga att förståelse skapas under användning och tillämpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lärare förhåller sig till grammatikundervisning i svenska språket. Resultat visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus på de små delarna av språket samt den formella färdighetsträningen. Däremot är läroboken inte ensamt material i någon av informanternas undervisning och används enbart av tre av informanterna. Informanterna lägger inte särskilt mycket tid på grammatikundervisning, nämligen mellan en till ett par veckor per läsår och endast tre av dem anser att grammatik är viktigt att studera. När det kommer till didaktiska metoder förespråkar en informant formell färdighetsträning, två informanter  diskussioner samt lektioner inriktade på lekar och spel som övar grammatiska kunskaper. De två övriga informanterna förespråkar både formell färdighetsträning samt  diskussioner, lek och spel.  </p><p> </p>

Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklärare på högstadiet förhåller sig till grammatikundervisningen i svenska språket. I forskning hävdas att grammatikundervisningen fortfarande präglas starkt av traditionella drag med fokus på mycket undervisningstid, språkets minsta delar, formell färdighetsträning, standardisering av skriftspråket, närhet till läroböcker samt fokus på grammatiska former och inte texter och dess innehåll.  I tidigare forskning hävdas även en motsatt utveckling som har lämnat den traditionella synen och gått mot en mer deduktiv undervisning det vill säga att förståelse skapas under användning och tillämpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lärare förhåller sig till grammatikundervisning i svenska språket. Resultat visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus på de små delarna av språket samt den formella färdighetsträningen. Däremot är läroboken inte ensamt material i någon av informanternas undervisning och används enbart av tre av informanterna. Informanterna lägger inte särskilt mycket tid på grammatikundervisning, nämligen mellan en till ett par veckor per läsår och endast tre av dem anser att grammatik är viktigt att studera. När det kommer till didaktiska metoder förespråkar en informant formell färdighetsträning, två informanter  diskussioner samt lektioner inriktade på lekar och spel som övar grammatiska kunskaper. De två övriga informanterna förespråkar både formell färdighetsträning samt  diskussioner, lek och spel.

Syftet med den här studien var att belysa lärares arbete med läs- och skrivsvårigheter i tidigare år. Vi ville undersöka hur lärare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svårigheter med läsning och skrivning. För att ta reda på detta intervjuade vi två lärare med erfarenhet inom området. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar på frågeställningarna. Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med två lärare med erfarenhet inom ämnet. Genom öppna frågor besvarades de frågeställningar som innefattas i studien. Resultatet visade att våra två lärare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivå. De hävdar vikten av att elever med läs- och skrivsvårigheter har stöd från hemmet. Det är betydelsefullt att föräldrar och lärare har en god kommunikation då det är en avgörande faktor för elevens skolframgång. För att en elev ska känna motivation inför läsning och skrivning behövs ett positivt ledarskap.