Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares och förskolechefers uppfattningar kring begreppet barn i behov av särskilt stöd. De forskningsfrågor som ställdes var Hur resonerar förskollärare/chefer kring begreppet ”barn i behov av särskilt stöd”? Vilka uppfattningar har förskollärarna/förskolecheferna gällande sina uppdrag kring barn i behov av särskilt stöd? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visade att begreppet ”barn i behov av särskilt stöd” uppfattas som brett och svårt att definiera då begrepp som ”normalt” och ”avvikande” är begrepp som inte är tydligt avgränsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansåg sig ha ett nära samarbete och en bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det så.

Sammanfattning Bakgrund:Samlingen är i stort sett det enda tillfället under dagen då alla barn är samlade samtidigt och blir då en möjlighet för pedagogen att se och bekräfta dem. För att skapa ett så bra samspel som möjligt gäller det att anpassa samlingen utifrån barnens intressen, det är viktigt att samspelet och kommunikationen är av betydelse för barnen. I vår undersökning har vi valt att undersöka hur samspelet mellan pedagog och barn ser ut i samlingen och om det är någon skillnad i bemötandet beroende på om det är en pojke eller flicka. Syfte: Vårt syfte med studien var att fördjupa oss i ämnet samspel, i förskolan. Frågeställningarna vi valde att utgå ifrån var:  Hur yttrar sig ett fungerade samspel mellan pedagog och barn i samlingen?  Bemöts flickor och pojkar på olika sätt i samlingen? Metod: Resultatet grundas på kvalitativ studie i form av metoderna observation och intervju. Observationerna genomfördes i samlingen vid fem tillfällen, för att samla in det som sades under samlingarna använde vi oss av en diktafon, vi antecknade även barnens och pedagogens förhållningssätt och kroppsspråk. Vi intervjuade tre stycken pedagoger och även där spelade vi in med diktafonen. Genom att vi spelade in de olika tillfällena kunde vi lyssna flera gånger för att sedan analysera resultatet. Resultat: Resultatet visar att det som är avgörande för hur samspelet mellan pedagogen och barnen blir är hur styrd pedagogen är i samtalet, om pedagogen är öppen och tar sig tid till att lyssna på de barnen har att säga skapas ett bra samspel där barnen är delaktiga. Om pedagogen däremot känner tidspress blir samlingen och samtalen mellan pedagog och barn mer styrt på så sätt blir barnen mindre delaktiga. I flera situationer domineras samtalsutrymmet av pojkarna, de söker bekräftelse och får vid vissa tillfällen mer utvidgande svar än vad flickorna får.

I dagens skoldebatt talar man om de svenska elevernas resultat då internationella kunskapsmätningar visar att det skett en nedgång. Många debattörer menar att den svenska skolan allt mer rör sig från visionen om “en skola för alla”. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevers väg till stöd i undervisningen hanteras i grundskolans tidigare år utifrån uppfattningar hos chefer och lärare inom skola och kommun. Vi vill också reda ut hur begreppet “i behov av särskilt stöd” definieras samt hur man utvecklar arbetet för att uppnå visionen om en skola för alla. För att behandla våra frågor har kvalitativa intervjuer genomförts. Den rationalistiska modellen som utgår från organisationsperspektivet, samt den fenomenologiska ansatsen ligger till grund för vår studie. Ett relationellt perspektiv har också använts som ett analysverktyg. Studien har visat att processen är relativt komplex och att det finns många områden som har brister. Av resultatet framgår att den huvudsakliga bristen är lärarens utbildning. Vi har också förstått att begreppet inte är en enkel uppgift att definiera och att man fokuserar på individens problematik framför organisationens påverkan på eleven.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter.  Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion.  Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning. Journalisterna tillhör dock gruppen skeptiker som förhåller sig kritiska till sociala medier som arbetsverktyg. De källkritiska principerna är svåra att granska och journalisterna svarade att de inte använder Twitter och Facebook som källor, utan för att få uppslag på nyheter, skapa sig nyhetskoll och som ett slags kommunikations- eller chattverktyg. Resultatet visade även att journalisterna på Söderhamns-Kuriren använder sig av Twitter i något mindre utsträckning än journalisterna på Dagens Nyheter.

Syftet med denna studie är att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollärares kunskaper om och förhållningssätt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka om och i så fall på vilket sätt dessa kunskaper påverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som används är kvalitativ samtalsintervju, där respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlägga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanställts utifrån fem kategorier. Studien tar sin utgångspunkt i literacy-forskning, som beskriver människans socialisering i den skriftspråkliga världen. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling är varierande, och kan ofta härledas till förskollärarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen på förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framställs betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta. Vidare kan skönjas en osäkerhet kring begreppet begynnande skrivutveckling, och detta kan tyda på avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk för att tala om barns tidiga skrivutveckling i förskolan. Samtliga respondenter använder sig av pedagogisk dokumentation. Dock visar resultatet att barns begynnande skrivutveckling inte dokumenteras i stor utsträckning vilket kan ses som ett problem då förskolans reviderade läroplan framför krav på detta.

No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och lärare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen på gymnasieskolor i Uppsala. Två separata studier har genomförts, en med tydligare fokus på lärares undervisning med GIS samt en elevstudie där deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in från semistrukturerade intervjuer där elever och lärare på fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel på hur lärare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat. Studiens resultat påvisar att de geografiska informationssystemen inte har någon dominerande roll i undervisningen och kunskaper kring detta område är inte alltid tillräckliga för att nå målen som finns i kursplanen för geografi. De slutsatser man kan dra av det empiriska materialet är att GIS ofta marginaliseras då lärare ifrågasätter de geografiska informationssystemens funktion i geografiundervisningens centrala innehåll.

No description available.

Det sociokulturella perspektivet på lärande har haft ett visst genomslag i kursplanerna för den svenska skolan. Grundtanken är att individens utveckling och lärande sker i interaktion med andra och där har samtalet en stor betydelse. Därför har vi valt att genomföra en studie om samtalets betydelse för eleven i undervisningen och i detta arbete har vi till viss del fokuserat på hur samtalet försiggår i svenskundervisningen. Vi har även diskuterat vilka aspekter det kan finnas att ta hänsyn till när man som lärare planerar för samtal i undervisningen. Studien utgår från lärarens perspektiv. Vi ville undersöka hur lärarna öppnar upp för samtal. Två kvalitativa metoder har använts; lektionsobservationer i två olika klasser samt en fokusgruppsintervju med fyra lärare. Studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt John Deweys syn på kommunikationens betydelse.   Vi fann att det finns ett flertal aspekter att ta hänsyn till när man som lärare öppnar upp för samtal och att det till viss del beror på lärarens inställning till samtal i undervisningen för hur samtalet ska fortlöpa i klassrummet. Det visade sig också att lärarna hade svårare att öppna upp för samtal i svenskundervisningen än i andra ämnen.