Denna uppsats har som syfte att undersöka pedagogers syn på vilka problem ochmöjligheter som pedagoger i förskolan möter i arbetet med barn med autism spectrumdisorder (ASD) som är den engelska benämningen på autismspektrumtillstånd. Studien tarutgångspunkt i teorin om utvecklingsekologi som kortfattat handlar om relationer och hurolika relationer påverkar varandra. Datainsamling genomfördes med kvalitativa intervjuerav pedagoger som är verksamma inom förskolan. Det som efterfrågades var pedagogerserfarenheter och upplevelser kring arbetet med barn med ASD. Det insamlade materialet iform av intervjuer analyserades sedan med en tematisk analys. I den tematiska analysenframkom att olika faktorer är grundläggande för arbetet med barn med ASD. Dessafaktorer är tid, storlek på barngrupp, intresse, samverkan och kunskap. Dessa faktorer varde som pedagogerna i intervjun lyfte upp som grundläggande och viktiga när det gällerarbetet med barn med ASD. Genom dessa faktorer blev problemen och möjligheternasynliga i analysen.Studiens resultat visar att det som är ett problem kring arbetet med barn med ASDhandlar om att det är brist på tid, kunskap, intresse samt samverkan med vårdnadshavareoch inom arbetslag. Studien visar också möjligheterna kring arbetet med barn med ASD inämnda faktorer grundat på didaktiska strategier. Studien visar att det finns en vilja blandpedagogerna att lära sig mer om specifika diagnoser för att kunna ge de barnen en bralärandeprocess och omsorg.

Bedömningsuppdragen blir allt vanligare inom ambulanssjukvården där hänvisning till egenvård sågs öka allt mer. Det sågs också en frekvent ökning av invånare i samhället och även en ökning av människors livslängd trots sjukdomar. Detta resulterade i att allt fler var i behov av sjukvård samt ett ökat behov av ambulansuppdrag. Kraven på ambulanssjuksköterskan har därmed ökat och ambulanssjuksköterskan ställs inför komplexa bedömningar gällande om patienten är i behov av sjukhusvård eller kan lämnas hemma och bedriva egenvård i hemmet. Syftet för studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av att hänvisa patient till egenvård. En kvalitativ intervjustudie gjordes där ambulanssjuksköterskor valdes ut ur ett bekvämlighetsurval inom region Jönköping. Totalt intervjuades sju stycken i studien där det fanns en spridning på deltagarnas ålder och erfarenhet. Data samlades in via telefonintervjuer. Resultatet av intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade att deltagarna ansåg att det var positivt att ha möjligheten att kunna hänvisa till egenvård, att erfarenhet tillsammans med bedömningsunderlag och riktlinjer hade en stor betydelse för att ambulanssjuksköterskan skulle känna sig trygg i sin bedömning att hänvisa till egenvård. I resultatet framgick även att bedömningen av hänvisning till egenvård blev lättare med tiden. Det fanns också en frustration när ambulanssjuksköterskan hade underlag för egenvård men patienterna blev missnöjda och ville ha vård på sjukhuset. Detta är någonting som det ses finnas en stor utvecklingspotential inom för att kunna underlätta bedömningen vid hänvisning till egenvård för ambulanssjuksköterskor.  Genom utnyttjande av rätt kompetens på rätt plats, bidrog till att en mer patientsäker vård med kontinuitet.

I den här studien vill jag undersöka hur några förskollärare ser på att undervisa med digitala verktyg, med anledning av att digital teknik fick en mer framträdande roll i den nya läroplanen. Studien vill ge svar på hur de idag använder digitala verktyg i sin undervisning, vilken roll de tycker att verktygen har samt hur den professionella diskussionen om digitala verktyg på förskolan ser ut. Eftersom den nya Läroplan för förskolan 18 (Lpfö18) gav digital teknik en helt ny ställning, som ett obligatoriskt inslag i undervisningen, är det angelägna frågor. Redan i förskolan förväntas barnen ta de första stegen mot den digitala kompetens samhället idag kräver av medborgare, vilket ställer krav på förskolans verksamhet & lärarnas kompetens. I en kvalitativ intervjustudie med sociokulturellt perspektiv vill studien undersöka hur några förskollärare redan arbetade med IKT-resurser (information & kommunikationsteknik), hur de såg på att arbeta med IKT-resurser samt om det på förskolan fanns någon diskussion om arbetet. Studien visade att alla intervjudeltagare redan använde digitala verktyg i sin undervisning, på många olika sätt & med många olika sorters resurser. Alla intervjuade var positiva till de möjligheter som verktygen erbjöd barnen & dem själva, även de som enligt dem själva inte var lika kunniga som sina kollegor. Studien visade också att det var stora skillnader hur olika förskoleenheter i samma kommun tänkte kring kollegialt lärande. På vissa förskolor var den väldigt formell, med särskilt avsatt tid både i veckoschemat & på vissa personalmöten, på andra var den mer informell t.ex. att man sökte upp de nyckelpersoner som fanns när man behövde fråga något.

No description available.

The purpose of this study is to investigate the experiences civic teachers have of working with motivational teaching with students in lower secondary school. Students' motivation for school and the subject of civic is important for the future. Students who pass compulsory school are given the opportunity of further education and with that the enhanced opportunity of getting a job, which will benefit both society and the individual. Civics is the subject that prepares students for adulthood and becoming democratic citizens. Previous studies point to several general factors that affect students' motivation in school. So, how are teachers working to create motivation in the subject of civic? Through interviews with active teachers with different experiences in teaching civics, I took part in their thoughts and ideas. The socio-cultural analysis of the results from the interviews confirm previous studies: motivation is a multidimensional phenomenon, thus there are no ready-made recipes for how motivating civics education is created. This study shows that teachers are in need of a toolbox of different approaches and working methods to be able to motivate as many students as possible in their teaching. Furthermore, teachers must take their starting point in the students and, based on them, plan and implement their teaching in civic studies.

Syftet med studien var att analysera hur förskolepedagoger ser på begreppen utomhuspedagogik och utomhusvistelse men även om utomhuspedagogiken behövs i förskolan. Studien är genomförd med kvalitativ metod där vi intervjuat 5 förskolepedagoger, 2 som arbetar inom utomhuspedagogisk förskola och 3 som arbetar inom traditionell förskola. Den teoretiska utgångspunkt som använts i analysen av empirin är det pragmatiska perspektivet, med begrepp som learning by doing, inquiry, stå fast & gap samt transaktion. De centrala begrepp som tillsammans med de teoretiska begreppen används för att analysera är utomhuspedagogik och utevistelse/outdoor/outsideplay. Studiens resultat visar att pedagogerna ser utomhusvistelsen som en central del av dagen med många fördelar, både för det individuella barnet och hela barngruppen. De lyfter även fram svårigheterna det kan innebära när kunskapen kring att bedriva undervisning utomhus fattas. Covid-19 pandemins förändrade arbetssätt där utevistelsen krävdes ha en större roll, har även inneburit att pedagogerna har fått ett synsätt där allt som kan göras inne kan göras ute.

No description available.

Syftet med studien var, att utifrån tanken att människan är en social varelse som utvecklas i samspel med andra, undersöka hur förskollärare och grundskollärare talar om sin yrkesidentitet. Detta är relevant på grund av att deras respektive verksamheter är viktiga, samverkande delar i det svenska utbildningssystemet. För att uppnå detta syfte har jag utgått ifrån två frågeställningar:•Hur resonerar förskollärare respektive grundskollärare kring sin yrkesidentitet?•Finns det något som skiljer dessa båda grupper åt identitetsmässigt och i så fall vad?För att få svar på dessa frågor har åtta lärare kontaktats och intervjuats med hjälp av metoden kvalitativ intervju. Uppsatsen är indelad i tre huvuddelar. I den första behandlas tidigare forskning och annan relevant litteratur på området. Här finns även en tillbakablick på förskolans och grundskolans historia. I den andra delen beskrivs metod, genomförande och forskningsetiska principer. I den tredje delen presenteras, analyseras och diskuteras slutligen den empiri som ligger till grund för undersökningen. Empirin har indelats i fem olika teman som utkristalliserats genom informanternas tal om sina yrkesidentiteter.Studien ger en bild av två yrkesgrupper som rymmer både likheter och olikheter. Förskollärarna i studien kan liknas vid ett kollektiv som tycks utveckla och definiera sin yrkesidentitet i samarbetet med andra pedagoger. Grundskollärarna framstår mer som individualister vars yrkesidentitet verkar kopplas till kontakten med eleverna. Detta torde ge de båda grupperna olika förutsättningar när det gäller att skapa en yrkesgemensam identitet.

Detta arbete behandlar den grafritande räknaren som hjälpmedel i matematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare använder den grafritande räknaren i undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken gymnasielärare i matematik fördelade på två olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultaten visade att lärarna använder den grafritande räknaren för att visualisera grafer och effektivisera undervisningen. Undervisningen bedrevs på ett ickekonstruktivistiskt vis och hade inte anpassats till den grafritande räknarens didaktiska möjligheter. Den metod som användes vid undervisning av den grafritande räknaren var demonstrationer där läraren visar och eleverna gör likadant.

Detta arbete består av en kvalitativ undersökning om 16 elevers attityder till miljö kopplat till deras vilja att påverka miljön. Vi har valt att undersöka elevernas attityder då vi anser att undervisning om miljö för en hållbar framtid bör utgå från elevernas tankar och inställningar. Vidare undersöktes även hur eleverna använder sig av naturvetenskapliga kunskaper vid ställningstagande i samhällsfrågor som rör vår miljö. Vår undersökning genomfördes med elever i åldrarna 15-17 år på våra partnerskolor, en grundskola och en gymnasieskola. Undersökningen bestod av både enskilda intervjuer och intervjuer i grupp. Vi har i undersökningen sett en tendens till att om eleverna har en negativ attityd till vår miljö i ett framtidsperspektiv så påstår de i större utsträckning att det inte spelar någon roll om de påverkar eller inte. Elever som däremot har en mer positiv attityd till vår miljö i ett framtidsperspektiv har även en mer optimistisk syn på deras möjlighet till att påverka. I såväl de individuella intervjuerna som gruppintervjuerna visar eleverna uttryck för att det krävs förutom en god vilja även kunskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling i framtiden.