Särskolan har länge präglats av ett omsorgsperspektiv (SOU, 2011:8). Detta var något som förändrades när särskolans nya läroplaner (Lsär11 och Gysär13) tillkom. Den nya läroplanen har en större betoning på kunskap istället för omsorg (Skolverket, 2013a). Utifrån detta ställdes det högre krav på att skolorna skulle fokusera på kunskaper, vilket fick oss att fundera över elevernas kunskaper kring betyg och betygssättning. Studiens syfte var att undersöka hur några elever inom särskolans tänker kring betyg och betygssättning. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med döva och hörselskadade elever inom grund- och gymnasiesärskolan, det för att kunna få elevers perspektiv på betyg och betygssättning. Intervjuerna filmades då eleverna har någon form av hörselnedsättning och kommunicerar främst genom svenskt teckenspråk. Studien är inspirerad av en fenomenologisk ansats. Den kom att omfatta åtta intervjuer och i resultatet framkom det att de flesta elever inte visste vad som krävs för att få ett visst betyg. Flera elever refererade betygen till vilken typ av arbetsinsats som eleverna hade visat i ett ämne. Resultatet visade också att eleverna till stor del såg betyg som någonting positivt. Studiens resultat pekar mot att de flesta elever som intervjuades inte visste varför de får eller vad de skulle använda betygen till. Några tidigare studier som belyst ämnet fann vi inte.

Hypertoni är ett växande folkhälsoproblem och upptäcks ofta via allmänna hälsoundersökningar på hälsocentral. Distriktssköterskor har en viktig roll i att stödja och informera patienter om dennes sjukdom. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med hypertoni upplever behov av omvårdnad från distriktssköterskan på hälsocentralen. Metod: En kvalitativ ansats valdes. 9 deltagare intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier: Att få tillräckligt med kunskap om sin hypertoni, Att känna tillgänglighet och bli sedd i kontakten med distriktsköterskan och Betydelsen av kontinuitet och uppföljning i kontakten med distriktsköterskan. Slutsats: Kunskap om sjukdomen samt uppföljning och kontinuitet är viktiga delar för att patienten ska känna sig trygg i sin vardag. Som distriktssköterska är det viktigt att på bästa sätt kunna ge en trygg och säker vård samt stödja denna patientgrupp i deras vardag. Eftersom forskning visar att mer kunskap ger ökad förståelse för livsstilsförändringar och egenansvar vid hypertoni skulle vidare forskning för hur man ska nå denna patientgrupp på bästa sätt, vara värdefullt för samhället.

Psykisk ohälsa har ökat de senaste åren bland unga. Skolan kan vara en av stressfaktorerna för unga barn. Skolan skall arbeta hälsofrämjande, den skall skapa miljöer där elevers hälsa och lärande främjas. Utbildning är av vikt för att kunna uppleva hälsa och på sikt klara sig i livet. Elevhälsan är en viktig del på skolan, vilken arbetar för att underlätta elevens lärande och utveckling. Skolsköterskor i tidigare studier menar på att somatiska symtom som magont och huvudvärk, vilket kan vara tecken på psykisk ohälsa, har ökat. Psykisk ohälsa hos barn kan ha negativa effekter senare i livet och med tiden kan en ökning av detta innebära ett växande folkhälsoproblem.  I denna studie, som är kvalitativ med en induktiv ansats, är syftet att beskriva skolsköterskors upplevelser av att möta elever som har psykisk ohälsa. Åtta skolsköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Dessa med utgångspunkt i livsvärldsperspektivet. I dataanalysen användes Granheim Hällgren och Lundmans (2004) modell för innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier och sju underkategorier. Samverkan är betydande i arbetet med psykisk ohälsa, både på intern och extern nivå. Skolsköterskorna i studien ansåg att samverkan med externa instanser var problematisk. Relationen till eleven är också av vikt, detta för att kunna få förtroende och på så vis kunna nå fram till eleven med psykisk ohälsa. Detta kräver en tillgänglighet hos skolsköterskan.

Bakgrund: Elever som studerar vid alpina skidgymnasium i Sverige löper en ökad skaderisk under sin studietid och då framförallt i de nedre extremiteterna. Det visar sig även att de elever som skadar sig får mentala konsekvenser till följd av skadan till exempel i form av identitetsförlust eller utanförskap. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva hur ungdomar, som studerar på svenska alpina skidgymnasium upplever utbildningens preventiva åtgärder för att undvika, samt minska antalet skador vid träning och tävling för eleverna. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. De intervjuer som gjordes utfördes var semistrukturerade. För att rekrytera informanter togs kontakt med ett alpint skidgymnasium som författarna tilläts besöka och genomföra studien på. Efter genomförda intervjuer analyserades materialet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av datamaterialet resulterade i två huvudkategorier: Skadeprevention från utbildningen, Upplevelser ur elevens perspektiv. Samtliga huvudkategorier har egna underkategorier. Konklusion: Analysen av materialet visade att informanterna upplevde att det fanns ett behov av att öka det skadepreventiva arbetet från utbildningens sida för att kunna minska riskerna för skador.

<p>Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.</p><p>Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande. Trots det ges alltså regnbågsbarnen föga utrymme på skolorna, något som stämmer överens med den litteratur som undersökning finner stöd i.</p>

<p>Studiens syfte var att belysa vuxenstuderandes upplevelser av att göra en lärstilsanalys samt beskriva dess betydelse för lärandet. Vår avsikt var också att fokusera på deras åsikter om den information de fått innan analysen och det uppföljande samtalet med läraren. Vi ville även belysa de vuxenstuderandes tankar kring användbarheten av att göra lärstilsanalyser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet, förlagt till en mindre ort i södra Sverige. Det framkom att de vuxenstuderandes upplevelser av att göra en lärstilsanalys i huvudsak var positiva, trots att flertalet inte hade förändrat sitt sätt att lära i någon större utsträckning. Resultatet av lärstilsanalysen beskrivs mer som en bekräftelse på det de redan visste om sig själva. De kunde nu emellertid mer tydligt sätta ord på sitt sätt att lära. Den introducerade informationen och det efterföljande samtalet ansågs vara en betydelsefull del i arbetet med lärstilar. De hade fått ökad medvetenhet om att det finns olika inlärningsstilar och att undervisningen i större utsträckning kunde varieras. En viss attitydförändring till skolan och lärandet kunde urskiljas. Inre motivation beskrevs som den viktigaste drivkraften för framgångsrika studier. Lärstilskonceptet hade sannolikt delvis bidragit till ökad motivation för eleverna. Det framkom även att eleverna i många fall upplevt att den lärstilsanpassade undervisningen har givit nya möjligheter att lyckas med sina studier. Varierande undervisning och inlärningssätt samt ökad valfrihet har kommit att bli positiva delar i elevernas studier. Den individanpassade undervisningen har bidragit till att skapa känsla av meningsfullhet. Ökat ansvartagande och trivsel är även faktorer som urskiljdes som positiva för lärandet, liksom upplevelse av en rättvisare skola med rättvisare bedömning. Själva lärstilsanalysen kan ändå möjligen ses ha störst nytta genom den dialog den skapar om lärandet.</p><p>The purpose of the study was to elucidate adult students’ experiences of doing an analysis of learning styles and describe its meaning for learning. Our intention was even to focus on their opinion about the information they have received before making an analysis of learning styles and the following discussion with the teacher. We also wanted to elucidate the adult students’ expectations on applicability of doing this analysis. Qualitative interviews were carried out with seven adult students at the Health Care Programme. This took place at a smaller town in the South of Sweden. It came out that the adult students’ experiences of doing a learning style analysis was essentially positive even though the majority of the students did not change their manner of learning. The results of the learning style analysis more describe a confirmation of that which the students already were aware of. They are now able to distinctly describe their manner of learning. The initial information and the following discussion with the teacher were thought to play an important roll in working with learning styles. They have become aware of the fact that there are various learning styles and that teaching on the whole also varies. A certain ”change of attitude” can be seen. Interior motivation is thought to be the most important factor to achieve successful studies. The learning style concept has probably partly contributed to growing motivation for the students. It even showed that in many cases the learning style method of teaching gave the students new possibilities to enable them to be successful with their studies. Varied teaching and learning methods as well as more freedom of choice has become a positive part of the students’ studies. The individually designed teaching style has contributed in giving a feeling of meaningfulness. More individual responsibility and satisfaction are also distinguishing factors that are positive for learning as well as knowledge of equal fairness in both the school and assessment of the students study results. The analysis of learning styles can fulfil its purpose through the dialogue it creates about learning.</p>

<p>Sammanfattning Denna studie redovisar resultatet av en kvalitativ intervjuundersökning angående muntlig examination inom vuxenutbildningen. Syftet med studien var att undersöka användandet av muntlig examination vid slutprov av kurser inom den gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningens Omvårdnadsprogram och Barn- och fritidsprogram. Intervjuerna genomfördes vid tre skolor där sammanlagt nio personer intervjuades. En skolledare och två lärare intervjuades vid respektive skola. Intervjumaterialet bearbetades genom två kategoriseringar. Resultatet av studien visade att lärarna inom Omvårdnadsprogrammet sällan använde muntlig examination vid slutprov av kurs. Lärarna inom Barn- och fritidsprogrammet använde muntlig examination kontinuerligt under kursernas gång men sällan som slutprov av kurs. Muntlig examination användes av samtliga lärare som komplettering till skriftlig examination samt om studerande har svårt att uttrycka sig skriftligt, om studerande har språkproblem av dyslektisk natur eller om studerande finner examinationssituationen obehaglig vid skriftliga examinationer. Lärarna angav att för att få en så komplett bild av studerandes kunskaper som möjligt behöver de genomföra en kombination av olika typer av examinationer under samtliga kurser.</p><p>Abstract This report reveals the result of a qualitative study about oral examination in adult education. The purpose of the report was to investigate the use of oral examinations as the end-of-course exam at schools for adult educations in healthcare and Pre-school teaching. The interviews took place at three schools for adult education where one principal and two teachers at each school were interviewed. The result of the study revealed that teachers working at the health care educations seldom used oral examination as end-of-course exams. The teachers working at the Pre-school educations used oral examinations continuously during all courses but seldom as end-of-course exams. All teachers interviewed used oral examinations as a complement to written examinations. Oral examinations were also carried out to students having difficulties performing written examinations for different reasons and to students with dyslectic linguistic difficulties. All teachers pointed out the need of different types of examinations during each course in the programmes, in order to get the most complete picture of the students’ knowledge in all subjects.</p>

<p>Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohälsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvärk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvården. Som sjuksköterska måste man vara observant om en kvinna återkommer regelbundet med dessa diffusa symtom. Sjuksköterskans kunskap om ämnet är viktigt för att kunna upptäcka en kvinnomisshandel. Syftet med denna studie var att beskriva misshandlade kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva i en misshandelsrelation och hur detta kan användas i sjukvården för att förbättra kunskapen och bemötandet av misshandlade kvinnor. Metoden som används för att besvara syftet är en kvalitativ analys av fyra autobiografier, analysen indelas i fyra kategorier som blir underlag för resultatet. I resultatet beskrivs kvinnornas negativa erfarenheter av hån, förnedring och rädsla. Trots dessa negativa erfarenheter känner kvinnorna hopp om en ljusare och kärleksfullare framtid med männen. Kvinnornas erfarenheter av sjukvården är både positiv och negativ. Det kvinnorna anser som positivt är att bli bemötta med respekt och bli trodda av vårdpersonalen. Studiens slutsats är att ökad kunskap hos vårdpersonal om kvinnornas erfarenheter leder till mindre lidande hos kvinnorna på grund av ett bättre bemötande och ökad förståelse hos vårdpersonalen.         </p>

<p>I dagens samhälle är det viktigt att revisorn är oberoende eftersom att marknaden måste kunna lita på den ekonomiska information som företagen lämnar ut. Revisorns granskning och godkännande fungerar som en slags ”kvalitetsstämpel”.</p><p>Debatten kring revisorns oberoende och vad detta innebär har varit på tapeten länge, och vid Enrons kollaps år 2001 nådde oberoendefrågan sin kulmen. Media uppmärksammade dramatiken runt skandalen vilket ledde till ett ökat intresse hos allmänheten.</p><p>Från och med 1 januari 2002 skall alla revisorer testa sitt oberoende innan de påbörjar ett nytt revisorsuppdrag enligt den så kallade ”analysmodellen”. Modellen innebär att revisorn innan varje påbörjat revisionsuppdrag ska analysera eventuella omständigheter som kan komma att rubba förtroendet till revisorns opartiskhet, självständighet och objektivitet. Vid förekomst av en sådan omständighet ska revisorn avgå från revisionsuppdraget om han/hon nu inte vidtar särskilda motåtgärder för att eliminera omständigheten som utgör ett hot mot revisorns opartiskhet och självständighet. De hot som finns mot revisorns opartiskhet och oberoende är egenintressehot, självgranskningshot, partsställningshot, vänskapshot, skrämselhot och en generalklausul som säger att revisorn skall avgå om det finns andra förhållanden som kan rubba förtroendet för revisorn.</p><p>Tillvägagångssättet för att genomföra denna uppsats innebär att författarna har studerat relevant litteratur inom ämnet och intervjuat fyra revisorer som arbetar på olika revisionsbyråer. Författarna har valt att intervjua dessa revisorer för att försöka få fram vad de anser om den nya analysmodellen angående revisorers opartiskhet och oberoende.</p><p>Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuplan med givna frågeområden för att få en så öppen dialog som möjligt.</p><p>Då vårt syfte är att tolka och förstå den nya analysmodellen, ligger hermeneutiken till grund för den kvalitativa metodteorin som vi valt att arbeta utifrån. Kvalitativa intervjuer lämpar sig bäst vid undersökningar av olika personers bedömningar av en situation eller de föreställningar, som ligger bakom en viss åtgärd. Därför passar kvalitativa intervjuer uppsatsens undersökningsfas då vårt huvudsyfte är att få en bild av hur de fyra revisorerna bedömer att arbeta utifrån den nya analysmodellen.</p><p>De fyra revisorer vi intervjuade hade många och olika åsikter om analysmodellen och dess påverkan, men en sak var de alla fyra eniga om. Alla de intervjuade revisorerna tror att det är lättare för ett litet revisionsbolag med kanske bara en anställd revisor att bryta mot de nya reglerna. Det framkom att hälften av de tillfrågade revisorerna har fått frånträda uppdrag på grund av analysmodellen. Vi författare tror att även de andra revisorerna kommer att få vara med om detta i framtiden. Detta tycker vi författare är positivt då detta leder till att kunderna byter revisor oftare. Detta minskar ju risken för beroende och partiska revisorer.</p>

Studien syftar till att söka förståelse för hur barn talar om mobbning och är baserad på individuella kvalitativa intervjuer med 30 barn i årskurs fyra. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av diskursanalys och studien svarar på hur barn talar om mobbning när de ombeds definiera begreppet samt hur barn talar kring orsakerna till mobbning. Resultatet av undersökningen visar att barnens tal om mobbning till stor del ger uttryck för att mobbning är ett laddat ämne vilket kan ses som en moralisk diskurs som omfattar såväl barnen som intervjuaren. Positionering är en strategi barnen använder sig av i sitt sätt att tala om mobbning för att visa sin ståndpunkt i relation till ämnet. Positioneringen kan ses som en följd av den moraliska diskursen och blir särskilt tydlig när fokus ligger på den interaktionella dimensionen i intervjuerna. Barnens sätt att tala om definitionen av mobbning lyfter komplexiteten i begreppet och resultatet visar hur definitionen förändras i samtalet då barnen följer samtalskontexten. Barnens sätt att tala kring orsakerna till mobbning visar hur de genom skilda förklaringar placerar olika grader av social ansvarighet på de olika aktörerna. Resultatet i studien väcker frågor kring huruvida begreppet mobbning bör lyftas till diskussion i framtida forskning.