Studiens syfte var att undersöka hur kön, sexualitet och sex beskrivs i biologiläromedel för mellanstadiet. För att undersöka studiens frågeställningar ‘Hur beskrivs kön i textböckerna?’, ‘Hur beskrivs sexualitet i textböckerna?’ och ‘Hur beskrivs sex i textböckerna?’ genomfördes en kvalitativ textanalys med ett queerteoretiskt perspektiv. Vidare undersöktes tre textböcker i biologi med hjälp av analysverktygen: två isärhållna kön, biologiska förklaringsmodeller till kön, icke biologiska förklaringsmodeller till kön, hur beskrivs sexualitet, vilka sexuella läggningar finns med uttryckligen i texten, antaganden om heterosexualitet, heterosexualitet som tyst utgångspunkt, ‘de andra’-mentalitet, förklaringsmodeller till sex kopplad till reproduktion samt förklaringsmodeller till sex som rymmer flera sexualiteter.   Resultatet för studien visade att alla tre textböcker beskrev kön med biologiska förklaringsmodeller, vidare isärhölls två statiska kön åt. Sexualitet beskrevs sparsamt i böckerna, en bok nämner ingen sexuell läggning och endast en bok nämner diskrimineringslagens tre sexuella läggningar: heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet. Ingen av böckerna tog upp transidentitet. Sex beskrevs till övervägande del med reproduktiva termer och böckerna innehöll få förklaringsmodeller som rymmer samkönat sex. Vidare observerades en särskiljning av könsroller vid sex där mannen beskrevs som aktiv och kvinnan som en passiv mottagare. Sammanfattningsvis genomsyrades böckernas beskrivningar av kön, sexualitet och sex av ett heteronormativt perspektiv.

Denna studie syftar till att analysera hur framställningen av genus har förändrats över tid i läroböcker för svenska i lågstadiet. Studien använder sig av ett genusperspektiv och utgår från följande forskningsfrågor: Hur framställs flickor/kvinnor och pojkar/män i ett urval läroböcker mellan 1964–2018? samt Hur ser förändringen av genus ut i läroböckerna över tid? För att behandla forskningsfrågorna används en kvalitativ textanalys på ett urval läroböcker från olika decennier eftersom det ger möjlighet att undersöka den historiska förändringen av genus. Decennierna som valts ut är från 1960-talet och framåt, med anledning av grundskolans införande 1962. De läroböcker som analyseras är utgivna 1964, 1970, 1985, 1996, 2006 och 2018. Textanalysen utgår från fem analysfrågor som behandlar framställningen av flickors/kvinnors och pojkars/mäns utseende, egenskaper, handlingar, vilka miljöer de vistas i samt vilken typ av gruppkonstellation de ingår i. Resultatet av analysen visar att flickor och pojkar framställs på olika sätt i förhållande till varandra och under de olika tidsperioderna. Genus är föränderligt och går i vågor, från 1960-talets märkbara distinktion mellan manligt och kvinnligt till 2010-talets mycket mer neutrala framställning av genus i läroböckerna. Däremellan har distinktionen mellan manligt och kvinnligt skiftat. Det som i ett årtionde ses som manligt kan i ett annat årtionde ses som kvinnligt och vice versa. I läroböckerna är egenskaper den aspekt av genus som genomgår störst förändring och handlingar är den aspekt som till största del består. Trots förändring finns det inget exempel från läroböckerna där kvinnan är norm. Genus anpassas på olika sätt i läroböckerna. I de tidigare läroböckerna är det oftare kvinnan som anpassas för att passa in i mannens normer, medan det i de senare läroböckerna förekommer både kvinnor och män som är normbrytande eller könsneutrala.

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus skildras i historieläromedel inom området forntiden för årskurs 1-3 samt stormaktstiden för årskurs 4-6. Studien syftade även till att belysa om de valda läromedlen knyter an till läroplanens avsnitt om skolans uppdrag gällande kritisk granskning av könsnormer. Därför utformades studiens forskningsfrågor enligt följande:   1.   På vilka sätt skildras kvinnor och män i text, i två historieläromedel utifrån Lgr11 inom området forntiden för årskurs 1-3 och två historieläromedel utifrån Lgr11 inom området stormaktstiden för årskurs 4-6?    2.   Uppmanar läromedlen till reflektion om könsnormer?   Den teoretiska utgångspunkten för studien var genus, där begrepp som bl.a. könsmaktsordning, genuskontrakt och tillskrivet kön tas upp. Metoden som användes var en kvalitativ textanalys och analysmodellen bestod av ett schema konstruerat efter inspiration från Maria Nikolajevas schema gällande egenskaper som tillhör de olika könen, med tillägg efter inspiration från Eva Magnusson. Det empiriska materialet för studien var två läromedel för årskurserna 1-3, där avsnitten om forntiden analyserades, samt två läromedel för årskurs 4-6 där avsnittet om stormaktstiden analyserades. Resultatet presenterades med citat ur läromedlen samt i ett schema konstruerat efter inspiration från Kristina Boréus.   Studiens resultat visade att männen i läromedlen framställs i hög grad med sådant som anses vara maskulina sysselsättningar och egenskaper och framställs i få fall med vad som anses vara feminina sysselsättningar och egenskaper. Kvinnorna i läromedlen presenteras främst med vad som anses vara kvinnliga sysselsättningar och egenskaper, men i större utsträckning än männen framställs de med sysselsättningar och egenskaper som anses tillhöra det motsatta könet. Resultatet visade också att samtliga läromedel innefattade reflektioner och/eller uppmaningar till reflektioner om könsnormer. Reflektionerna i läromedlen för årskurs 1-3 fanns till större del i lärarböckerna medan uppmaningarna om reflektioner i läromedlen för årskurs 4-6 var jämnare utspridda mellan grundbok, arbetsbok och lärarbok.   Nyckelord: Kvalitativ textanalys, Genus, Könsmaktsordning, Historieläromedel, Jämställdhet

The purpose of this study was to examine how Swedish media portrayed victims of the tsunami disaster and the tropes and themes that was presented in interviews with victims. Two major Swedish newspapers were used in the study. The newspapers in question were Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and their digital archive has been investigated to achieve this purpose.   To achieve results, a qualitative text analysis was used to read through the papers in search for interviews that would help achieve the studies purpose. The results were analysed with the help of earlier studies done on surrounding subjects as well as a postcolonial theory to establish if there were any postcolonial tendencies in Swedish medias portrayal of the victims. The articles used in this paper were divided into three time periods, December 2004, January 2005 and 1, 5 and 10 years after the calamity to see if the victim narrative changed over the course of time.     Different time periods were used to get a broader perspective of the victim narrative, however one result stood out and that was a theme regarding the usage of children to depict loss and suffering.

Förskolan har en viktig roll när det kommer till barnens möjligheter att finna förebildergenom litteratur. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur handlingsutrymmeframkommer i barnlitteratur och förskolans läroplan. Utifrån den forskning som bearbetats idetta arbete har vi bland annat kunnat se att barns möten med böcker är viktiga, då det iberättelser förekommer miljöer som är igenkänningsbara för läsaren. Vår analys har utgåttfrån ett barndomssociologiskt perspektiv, med fokus på agens, men även Biestas (2009) ramverk gällande utbildningens parallella funktioner, med fokus på subjektifikation. Dettaarbete består av två delstudier. Den ena delstudien har använt sig utav metoden kvalitativtextanalys av barnböcker, utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, vilket syftar till att både tolkatinget, vilket här innebär karaktärernas handlingar, i dess specifika kontext, vilket i detta fallär boken, och meningen bakom, i detta fall handlingsutrymmet. Den andra delstudien haranvänt sig utav metoden tematisk textanalys av Läroplan för förskolan 2018. Resultatet avbarnlitteratursanalysen har visat ett tydligt användande av handlingsutrymme genomkaraktärernas interaktion med andra och med dess omvärld. Många karaktärer i berättelsernaställs framför dilemman vilket de lyckas lösa själva, eller med hjälp av andra. Resultatet avläroplansanalysen har visat att det återkommande finns formuleringar där barn gesmöjligheter till både agens och subjektifikation i olika former och sammanhang, vilketsammantaget innebär att barn återkommande ges möjligheter till handlingsutrymme iläroplanens skrivelser. Vår slutsats blev därmed att handlingsutrymme skrivs fram i bådebarnlitteraturen och läroplanen på varierande och återkommande sätt.

Syftet med denna studie är att urskilja likheter och skillnader mellan de verklighetsbilder som de brittiska tidningarna The Sun och The Daily Telegraph skapade åt sina läsare veckan innan Storbritanniens folkomröstning om medlemskapet i EU. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorierna om gestaltning, medielogik och kunskapsklyftan. Genom en kvalitativ textanalys grundad i massmedieretoriken undersöks om tidningarna uppfyllde det demokratiska uppdraget att informera medborgarna inför valet och i vilken grad de drogs mot populistiska tendenser i sin rapportering.   Resultatet av analysen visar att det finns markanta skillnader mellan de typer av information som de olika tidningarna erbjuder sina läsare. The Sun gav en förenklad och polariserad världsbild som närmast bidrog till att befästa fördomar. The Daily Telegraphs världsbild var mer komplex, men också mer högtravande och därmed exkluderande. Detta är knappast förvånande och stämmer väl överens med den bild som tidigare forskning ger av den nyhetsvärdering som styr kvalitetstidningar respektive tabloider världen över. Genom en jämförelse mellan de två tidningarna görs de skilda verklighetsbilder läsarna tar till sig tydliga, vilket kan öppna upp för en diskussion om tidningarnas demokratiska roll i samhället.

I denna studie analyseras fyra skönlitterära böcker för barn i mellanstadieåldern (9-12 år). Böckerna är de mest utlånade bokväskorna i klassuppsättning från bibliotek Uppsala och är därför särskilt intressanta ur ett didaktiskt perspektiv. Critical literacy används som teoretiskt ramverk. Critical literacy kan både betraktas som ett sätt att arbeta med och ett sätt att betrakta texter utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Denna analys fokuserar på maktrelationer och olika aspekter av mångfald. Analysen utgörs av en kvalitativ textanalys där maktrelationerna mellan böckernas karaktärer diskuteras i relation till mångfaldsaspekterna kön, etnicitet, sexualitet, funktionalitet, ålder, socioekonomisk bakgrund och social status. Av resultaten framgår att mångfald inom kön, socioekonomisk bakgrund och etnicitet förekommer i de analyserade böckerna medan representation av sexualitet och funktionalitet är begränsad. Maktfördelningen är relativt jämn mellan män och kvinnor i böckerna, men några alternativa könsidentiteter förekommer inte. Etnicitet förekommer i viss mån men främst i en av böckerna. Sexualitet gestaltas endast genom heterosexualitet och funktionsvariationer förekommer inte alls. Ålder visade sig ha stor betydelse för maktrelationer mellan karaktärerna eftersom barn genomgående har mindre makt än vuxna. Slutligen diskuteras vilka potentiella värderingar och följemeningar som litteraturen kan tänkas förmedla till elever, särskilt med tanke på att de används i klassrummet.

Det har rapporterats väldigt flitigt i medierna om den pågående krisen i Venezuela. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ser det ut med rapporteringen under en månads tid (februari 2019). Hitta eventuella likheter och skillnader i verklighetsbilderna och fokusen för rapporteringarna mellan Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och colombianska El Tiempo och El Espectador. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen ligger i komparativ journalistik, global journalistik och nyhetsvärdering. Undersökningen har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys, för att se hur och vilka källor som tidningarna har använt och framställningen av verklighetsbilden av situationen i Venezuela. Genom denna jämförelse undersöks hur utrikesrapporteringen sett ut från två olika sidor, Sverige och Colombia. Att vi lever i en mer globaliserad värld syns i hur mycket de svenska tidningarna har rapporterat om Venezuelas situation. Men resultatet visar en klar skillnad mellan de svenska och de colombianska tidningarna. Dels är det närheten till Venezuela men Colombia har även blivit en viktig pusselbit i den pågående krisen, något som samtliga tidningar har rapporterat om. Därför är det föga förvånande att Colombia har rapporterat mer intensivt om krisen i Venezuela. Den kvantitativa innehållsanalysen och den kvalitativa textanalysen visar på tendenser att tidningarna El Tiempo och El Espectador i större omfattning är mer kritiska och negativa i sin rapportering, jämfört med Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

The society of suburbs is frequently discussed in media, which often focus on the problems related to these areas. The purpose of this Master’s thesis is to examine how Swedish contemporary youth literature may contribute to create, strengthen and articulate social representations of the society of suburbs. The analysis is based upon six youth novels published during 2003 to 2007. The theoretical framework consists of two parts and is based on Anthony Giddens’ theories about late modern society in which the youth novels in our study take place, and those living conditions that this society creates. The other part is the theory of social representations. Shortly this theory deals with how people in society together form a collective idea of the world that surrounds them. They develop this idea together and in that way make it into a form of common sense. The method is based upon textual analysis. A model of analysis is constructed with its basis in the theories of Giddens. The themes of the model of analysis are derived from concepts central to Giddens except for the last theme, and these are life styles, limitations, expressions of emancipation and the suburb as place. The conclusion suggests that the literary description of the society of suburbs may contribute to strengthen and articulate negative social representations that are often build on prejudice, but it may also contribute to create and spread other representations and by that give a more nuanced and profound description.

The aim of this thesis is to describe the rise of the Tea Party movement in the United States. By using a known theory within social movement studies, the political process theory, this thesis look into the factors that could have played a role in the rise and fast mobilization of the Tea Party movement. The political process theory consists of three parts and hence looks into both the political structure of, in this case, the United States, how mobilizing structures have been used and into the cultural framing used by the Tea Party to create their identity. In order to bring structure to the thesis, the three theory parts have been transformed into analysis models. These give a very good idea of all the factors that could have played a part and therefore also a good way to describe the rise of the Tea Party movement. The research confirm what the political process theory says, that the Tea Party movements rise came at a time when there were a mix of factors at play, both structural and cultural, creating an opportunity that the Tea Party took. The Tea Party’s fast mobilization can be seen as a result of the combination of factors present at the time. The methods used in this thesis are qualitative data analysis and process tracing.