Målet  med  denna  fenomenologiska  undersökning  baserad  på  kvalitativa  intervjuer  är  att   undersöka  rektorers  syn  på  drama  och  dramapedagogik.  Undersökningen  är  baserad  på   intervjuer  av  fyra  rektorer  som  är  eller  har  varit  yrkesverksamma  som  skolledare  i  Skånska   grundskolor.  Det  som  blev  tydligt  under  undersökningen  var  att  rektorerna  är  positivt  inställda   till  drama  och  dramapedagogik  i  svensk  skola.  Däremot  saknar  rektorerna  möjlighet  att   anställa  dramapedagoger  endast  för  att  undervisa  i  drama  eftersom  ämnet  inte  finns   representerat  i  Lgr  11.  För  att  undervisa  i  ett  ämne  måste  det  finnas  inom  ramen  för   lärarexamen,  vilket  drama  ej  gör.  Rektorernas  förslag  är  att  dubbla  examina  skulle  ge  dem   möjlighet  för  skolan  att  tillgå  dramapedagogers  expertis.  I  Lissabonagendan  (Consortium,   2010)  framhålls  vikten  av  att  nationell  och  internationell  styrning  och  dokumentation  som   nödvändig  för  att  säkerställa  utveckling  och  kvalitetssäkring  inom  drama.  Detta  gäller  även  för   svensk  del.  Avsaknaden  av  riktlinjer  inom  läroplanen  har  påverkat  drama  och   dramapedagogiken  inom  svensk  skola  i  den  grad  att  dramapedagogiska  tjänster  har  minskat.   Detta  trots  att  rektorerna  ser  stora  vinningar  inom  drama  som  metod  för  kreativt  lärande,   praktisk  kunskapsinlärning  och  gruppdynamiskt  utvecklande.

I dagens samhälle får vi ofta höra vikten av att erhålla en god hälsa. Idrottsundervisningen är därmed ett ypperligt tillfälle att lära sig vad hälsa är, hur en hälsosam livsstil ser ut och vilka livsval som bör göras för att erhålla en god hälsa. Problematiken är dock att lärare i ämnet idrott och hälsa upplever hälsobegreppet som ett komplext och svårtolkat begrepp. Lärare tolkar därav hälsobegreppet på olika sätt och integrerar olika aspekter såsom fysisk, social och psykisk hälsa i sin undervisning. Därför är syftet med vårt arbete att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa undervisar om hälsa i skolan med hänsyn till skolans styrdokument, samt att identifiera vilka aspekter av hälsa som inkluderas i hälsoundervisningen. Frågeställningarna som denna uppsats har för avsikt att besvara är:  Hur arbetar lärare i ämnet idrott och hälsa med undervisning om hälsa i skolan? Vilka aspekter av hälsa undervisar lärare om i ämnet idrott och hälsa i skolan? Hur formas idrottslärarens hälsoundervisning i skolan kopplat till styrdokumenten? Studien bygger på kvalitativ insamlad material i form av intervjuer av sex högstadielärare i ämnet idrott och hälsa. Samtliga intervjuer transkriberades och tolkades utifrån en hermeneutisk ansats. Vidare används begreppet “hälsolitteracitet” i syfte att tolka lärarnas upplevelser av hälsa och hur hälsa konkretiseras i läroplanen. Resultatet visar hur yrkesverksamma lärare i ämnet idrott och hälsa upplever hälsa som ett diffust begrepp och därför tolkas det på många olika sätt. Vidare framgår det även hur undervisningens fokus framförallt ligger på den fysiska hälsoaspekten samtidigt som de psykiska och sociala aspekterna av hälsa får minimalt utrymme. I slutsatsen lyfter vi problematiken med detta då utbildningen varken blir jämställd eller rättvis. Därför kan hälsolitteracitetens fem kategorier fungera som en mall för att säkerställa att alla lärare tolkar och integrerar samma aspekter av hälsa i sin undervisning.

Involuntary loneliness is a widespread social phenomenon which not only impacts the mental well being, it may also be displayed in a physical manner. The aim of this study was to interpret and develop an understanding of whether, and if so how, football supporters in Sweden experience that an active supportership can reduce the feeling of involuntary loneliness, as well as how a supportership could contribute to fellowship and collective identity. We gathered the experiences of football supporters through qualitative interviews with a total of eight supporters. We got in contact with supporters through representatives of the supporter associations of two teams in the Swedish first division, “Allsvenskan”. To meet the requirements for participation in the study the interviewees had to be above the age of 18 as well as be considered an “active supporter”. We found that experienced benefits of supportership included the sense of community among like minded which resulted in an “us against them” mindset. However, that could also result in exclusion for those not part of the community and therefore be counterproductive. We also found that different experiences of freedom were experienced, where some were positive feelings of freedom, undemanding and escape from everyday life and some could be considered negative as power relations between supporters, the right to interpretive priority as well as feelings of demands. Finally, we found a correlation between alcohol consumption and attending football matches. This presents a potential legitimization of alcohol consumption around football events.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är kronisk luftrörs/lungsjukdom. World Health Organisation [WHO] informerar att KOL kommer bli den tredje största dödsorsaken globalt och 3 miljoner människor har dött på grund av KOL år 2012 i världen och samtidigt sjukdomen har ökat bland kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelserna av att leva med KOL hos kvinnor. Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga, kvalitativa artiklar. I de inkluderade artiklarna kunde man läsa om kvinnors upplevelser. Artiklar analyserades utifrån beskrivning av allmän textanalys. Resultat: Resultat presenterades i följande tre kategorier, upplevelser av fysiska svårigheter och begräsningar såsom förlorat styrka att göra vardagliga saker, att vara begränsad till sitt rum, begränsad aktiviteter och sömn svårigheter. Upplevelser av oro och rädsla såsom om att bli andfådd, att dö i sömnen eller att andningstekniken inte ska fungera. Upplevelser av skuldkänslor relaterad till rökning, att man sätter skulden på myndigheterna då man inte fick information om konsekvenserna. Slutsats: Patienter med sjukdomen KOL kan uppleva begränsningar i vardagen på grund av sjukdomen. Deras sociala liv kan också påverkas då de ofta blir bundna till sina hem. Det kan man påstå att det behövs vidare forskning. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic bronchial/pulmonary disease. World Health Organisation (WHO) informs that COPD will become the third largest cause of death globally and 3 million people have died due to this disease in the year 2012 in world and same time this disease have increased among women. Aim: The aim of this study was to examine the experiences of women living with COPD disease. Method: A general literature review was performed based on seven scientific qualitative articles. The included articles were about women´s experiences. Analysis of the selected qualitative studies was performed by a general text analysis. Results: The result was presented in three categories. The first category was about experiences of physical difficulties and limitations that dealt loss of the strength to do daily life things, being confined to own room or house, limited activities in and outside of house and insomnia. The second category was about experiences of anxiety and fear of being short of breath, dying in sleep and breathing techniques failure. Third category dealt with experiences of Guilt related to smoking, blaming authorities that they did not given information about consequences of smoking. Conclusion: Patients with COPD may experience limitations in daily life because of the disease. Their daily life can also be affected as they are often confined to their homes. It may be argued that it is needed further research.

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem som ökar i en oroväckande takt både i Sverige och i många andra delar av världen. Fetma räknas som en sjukdom i sig, men är även en riskfaktor för andra icke smittsamma sjukdomar. Våra levnadsvanor grundläggs redan under barndomen och inverkar på hälsan resten av livet. Att satsa på förebyggande åtgärder i tidig ålder kan således vara viktigt för att minska risken att barn senare i livet drabbas av överviktsrelaterade sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors och skolors erfarenheter av och förutsättningar för att arbeta med övervikt och fetma bland barn mellan sex och elva år. För att besvara syftet användes en kvalitativ metodansats. Totalt genomfördes sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt och fetma är vanligt förekommande på skolorna. Övervikt och fetma anses vara ett viktigt, men också svårt, område för skolor att arbeta mot. Skolsköterskorna uppfattar flera hinder i sitt arbete, och önskar att de kunde göra mera för att hjälpa barn som drabbats. Skolsköterskorna har många idéer om hur de och skolorna skulle kunna arbeta förebyggande, men upplever en frustration över de bristande resurserna som ges till det. / Overweight and obesity is a public health problem that is increasing in an alarming rate both in Sweden and in many other parts of the world. Obesity is considered as a disease in itself, but is also a risk factor for other noncommunicable diseases. Our habits are established during childhood and have an impact on our health throughout our lives. Investing in preventive interventions at an early age may therefore be important for reducing the risk of children later in life suffer from obesity-related diseases. The aim of this study was to examine school nurses' and schools’ experiences of and presumptions for working with overweight and obesity among children at primary schools. A qualitative approach was chosen and a total of six individual semi-structured interviews with school nurses were conducted. The interviews were analysed with a manifest content analysis. The result showed that overweight and obesity are common in the primary schools. Overweight and obesity are considered an important, but also difficult, area for schools to work against. The school nurses perceive several obstacles in their work, and wish they could do more to help children who are affected. The school nurses have many ideas about how they and the schools could work preventive, but are frustrated over the lack of resources that are given to it.

Bakgrund Syftet med denna avhandling är att få veta mer om hur elever skapar mening i mötet med innehållet i skolans naturvetenskap. De resultat som presenteras i avhandlingen är resultat som visar hur eleverna uttrycker sig under utvalda interaktioner från naturvetenskaplig undervisning. Elevernas uttryck för meningsskapande jämförs också med vad som tidigare forskning rapporterat som svårt i skolans naturvetenskap. Lärandet betraktas genomgående som en sociokulturell aktivitet. Metoder För att kunna besvara frågan om hur ett meningsskapande uttrycks har elevernas uttalanden under interaktioner karaktäriserats kvalitativt och med objektet för undervisningen i förgrunden. Datainsamlingen har gjorts med ljud- eller videoinspelningar. Ämnesinnehållet i interaktionerna är i fokus och hur eleverna samtalar om genetik, cellandning, blodomlopp eller genomförandet av en laboration är centralt i avhandlingens delstudier. De deltagande eleverna är från grundskolans årskurs fem, årskurs nio och från gymnasiet. Resultat Resultaten visar en variation i hur ofta elever diskuterar och uttrycker någon egen mening om de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna. När elever konstruerar begreppskartor med utvalda begrepp uttrycker gruppen sitt meningsskapande på sätt som många gånger närmar sig det vetenskapliga. En undervisningsfilm presenterar många vetenskapliga förklaringsmodeller av blodomloppets funktion, men få av dem används av eleverna i det efterföljande samtalet. I interaktioner under laborationer uttrycker elever inte så ofta ett meningsskapande av de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna. Sammanfattning Avhandlingens delstudier ger prov på flera tillfällen när eleverna diskuterar ett meningsskapande av de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna. Det finns också exempel när förklaringsmodellerna inte diskuteras, även om de för en skolad naturvetare helt uppenbart presenteras. En viktig faktor för att elevernas naturvetenskapliga meningsskapande ska ske är i studierna om undervisningen uppmärksammar hur naturvetenskapliga förklaringsmodeller knyter samman synliga fenomen med molekylära förklaringar och symboler. En annan faktor är om undervisningen lyfter fram naturvetenskapens sätt att kommunicera. Ytterligare en viktig faktor för att de naturvetenskapliga förklaringsmodellerna ska bli ett verktyg för elevernas meningsskapande är om det nya innehållet knyter an till elevernas tidigare vardagserfarenheter eller erfarenheter från tidigare undervisning.

Folkhälsoarbete innebär att främja hälsan och förebygga sjukdom genom olika insatser i samhället. Det hälsofrämjande arbetet på samhällsnivå kännetecknas av intersektoriellt arbete, tillämpning av hälsofrämjande insatser och påverkan genom lagstiftning, styrning och policyarbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesverksamma inom hälsoarbete uppfattar det hälsofrämjande folkhälsoarbetet på Åland, samverkan mellan olika aktörer samt vilka utvecklingsmöjligheter för det hälsofrämjande arbetet som finns på Åland. En kvalitativ metod valdes, där fyra yrkesverksamma inom Ålands landskapsregering och Ålands hälso- och sjukvård intervjuades. Till intervjuerna användes en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Materialet från genomförda intervjuer transkriberades och analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att folkhälsoarbetet på Åland uppfattas ske både genom lokala föreningar och organisationer, men även efter arbete som är lagstadgat. Det upplevs även finnas vissa brister inom samverkan i folkhälsoarbetet, men att det är överlag bra. Vidare ansågs det finnas goda utvecklingsmöjligheter för det hälsofrämjande arbetet på Åland, däribland fysisk aktivitet, alkohol, narkotika och de äldres hälsa ansågs vara prioriterade områden att arbeta med. Slutsatsen är att samarbete och samverkan mellan andra organisationer, myndigheter och sektorer i samhället borde bli bättre för att upprätthålla befolkningens hälsa på Åland, samt att Ålands självstyrelse kunde utgöra en grund till att styra folkhälsoarbete genom lagar. / Health promotion is to promote healthy living, preventing diseases and change the determinants of health through various strategies. Public health work at community level associates with intersectoral, health promoting efforts and influence by legislation, governance and policy work. The purpose of this study is to examine how health professionals perceive health promotion in Aland Islands, cooperation between different actors and the development of health promotion work in Aland Islands. A qualitative method was chosen, where four professionals from Aland Government and the Aland healthcare participated in interviews. A semi-structured interview guide where used for the interviews. A manifest content analysis method was used for analysing the material from the interviews. The results show that public health work in Åland is done both by local associations and organizations, but also by law based work. The results also indicate shortcomings in the cooperation for health promotion, but the corporation is overall good. Furthermore, the opportunities for development of health promotion and public health in Aland Islands were perceived as good. Questions like physical activity, alcohol use, drugs and the health of the elderly were considered as prioritized areas to work with. The conclusion of this study is that cooperation and collaboration between other organizations, authorities and sectors of the society should be improved to maintain the health of the population in Aland Islands, and the Aland Islands autonomy could provide a basis for guiding health promotion through laws.

Bakgrund: Patientdelaktighet är en lagstadgad rättighet och ses som önskvärt och fördelaktigt. Det är dock vanligt förekommande att patienter hamnar utanför själva processen och bara blir ett instrument i den. Syfte: Syftet var att, ur ett patientperspektiv, beskriva hinder och möjligheter för vuxna patienters delaktighet i sin vård. Metod: En litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar låg till grund för analys och resultat. Resultat: Hindren för delaktighet beskrevs som att känna rädsla, oro och skam, inget intresse visas för patienten, att sakna information och kunskap och patientens försämrade hälsostatus samt fysiska och mentala tillstånd. Möjligheterna beskrevs med fenomenen vårdpersonal som lyssnar, att det finns förtroende, vårdpersonal som uppmuntrar och skapar motivation, en informationssökande patient och att känna sig frisk. Slutsats: Patientdelaktighet påverkar personcentrerad omvårdnad och både patienten och vårdpersonalen har ett stort ansvar i huruvida patientdelaktighet och sedermera personcentrerad omvårdnad kan uppstå. Patienter och sjuksköterskor tycker ofta lika i sak vad gäller patientdelaktighet. Resultatet är ett verktyg för vårdpersonal att lättare identifiera vad som behövs för att möjliggöra respektive vad som hindrar patientdelaktighet. Ett arbetssätt för att göra patienten delaktig i sin vård är att vårdpersonal ska lyssna, visa intresse och delge patienten information. / Background: Patient participation is statutory and considered as desirable and profitable. Nevertheless it is common that patients are excluded from the patient participation process. Aim: The aim was to, from an adult patient perspective, describe barriers and facilitators to patient participation in their own care. Method: A literature review with 13 qualitative articles analysed to the result. Result: The barriers were described as patients feeling fear, anxiety and shame, no interest is shown towards the patient, not having information and knowledge and the patients’ impaired health status and physical and mental status. The facilitators were described as nursing staff are listening, available trust, nursing staff that encourages and creates motivation, an information seeking patient and to feel healthy. Conclusion: Patient participation affects person-centred care and the patient and nursing staff have a great responsibility in whether patient participation and later on person-centred care may arise. Patients and nurses often have similar thoughts about patient participation. The result is a tool designed for nursing staff to in an easier way identify what is needed to facilitate patient participation and what hinders it. A way of working in making the patient to participate in their care is that nursing staff shall listen, show interest and inform the patient.

Investeringarna i Sverige inom folkhälsa genomförs på flera nivåer; både på regional och lokal nivå. Dessa investeringar genomförs av landsting och deras respektive kommuner. Folkhälsoarbetet är under ständig utveckling, även i Sörmland, där det sker en omorganisation där nya styrmetoder skapas. Syftet med studien var att studera styrning och organisation av folkhälsoarbetet i fem av kommunerna i Sörmland. För att besvara syftet med denna studie användes en kvalitativ metod där data samlades in med semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i denna studie var fem strateger och samordnare från fem olika kommuner i Sörmland. Materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet som framkom var att de som arbetade med folkhälsofrågor i kommunerna har olika utbildning och erfarenhet. De flesta av dem arbetar 50 procent med folkhälsa, resterande procent med utredning och projektledning. Dessa betraktas som "vanliga uppgifter." Det finns ett folkhälsonätverk i Sörmland där kommunerna samarbetar vilket kan ses som samverkan. Respondenterna anser att politiken är ytterst ansvarig för folkhälsan och decentralisering förekommer i kommunerna. Alla kommuner använder planer och strategier; det varierar i hur evidensbaserat arbetet är och om omvärldsanalys genomförs. Detta genomförs dels genom nätverksmötena. På grund av folkhälsoarbetets organisering inom kommunerna, styrning och ansvarsfördelning mellan kommuner och politiker, samt hur uppföljning av folkhälsoarbetet ser ut så varierar förutsättningarna att förbättra folkhälsan i kommunerna. / In Sweden, investments in Public Health are conducted at several levels; both at the regional and the local level. These investments are conducted by the county council and their respective municipalities. Public health work is under constant development, as well as in Sörmland, where there is a reorganization in which new control methods are being discussed. The purpose of the study was to investigate the governance and organization of public health investments in five of the municipalities in Sörmland. To answer the purpose of this study , qualitative methods was used and data was collected by semi-structured interviews. The respondents in this study were five strategists and coordinators from five different municipalities in Sörmland. The material was analyzed by a manifest content analysis. The result that emerged was that public health workers in the municipalities have different educational backgrounds and experience. The majority of the public health workers work 50 percent in public health, and the rest in investigation and project management. These are regarded as “common tasks.” There is a public health network in Sörmland where municipalities work together which can be seen as cooperation. The respondents feel that the politicians are is ultimately responsible for the public health and decentralization is present in the municipalities. All municipalities use plans and policies; it differs in how evidence-based the work is, however social and environmental analyzes are carried out. This is carried out partly through networking meetings. Due to the organization of the public healthwork in the municipalities, control and allocation of responsibilities between municipalities and management, and the follow-up of public health-interventions makes it more or less effective when it comes to improving public health.

Syftet med studien är att undersöka hur några sångpedagoger erfar fenomenet sångteknik. Forskningsfrågorna handlar om hur sångpedagogerna verbaliserar sin syn på sångteknik, registertermer och metoder samt hur sångpedagogerna förhåller sig till forskning i området. Utgångspunkterna för genomförandet är semistrukturerade intervjuer där fyra sångpedagoger med lärarexamen har intervjuats. Studiens teoretiska ramverk omfattas av fenomenologi med inriktning mot intentionalitet och livsvärdsfenomenologi. Intervjuerna spelades in med ljudupptagning som sedan transkriberades och analyserades med tematisk analys. De teman som utkristalliserades presenteras i resultatkapitlet och är följande: sångpedagogernas syn på sångteknik, sångpedagogernas erfarenheter och uppfattningar av register, sångpedagogernas egna metoder samt sångteknik och metoder i förhållande till forskning. Resultatet synliggör både likheter och olikheter i hur de ser på och verbaliserar sina förhållningssätt till sångteknik, registertermer, metoder och forskning. De erfarenheter som ligger till grund för dessa förhållningssätt erfars emellertid i den egna livsvärlden och har på olika sätt haft betydelse för hur de erfar fenomenet sångteknik och förhåller sig till det i undervisningen. Resultatet visar även att sångpedagogerna är överens om att forskning i sång är mycket viktigt, dock är det endast undantagsvis som de själva vänder sig till forskning. I diskussionen resoneras det vidare kring de teman som framkommer i resultatet i relation till den tidigare forskningen som presenteras samt det teoretiska perspektiv som genomsyrar studien. / The purpose of this study is to investigate vocal teachers views on and experiences with the singing technology phenomenon. The study’s research questions concerns how singing pedagogues verbalize their views on singing technique, their terms about register, methods and their relation to research. The starting points for implementation is semi structured interviews with four singing pedagogues whom all have a teachers degree. The study’s theoretical framework covers phenomenology and focus on intentionality and lifeworld phenomenology. The interviews was recorded with phonogram and later transcribed and analyzed through thematic analysis. The different themes which are presented in the result are as follows: the vocal teachers views on singing techniques, the vocal teachers experiences and perceptions of registers, the vocal teachers own methods and singing techniques and methods in relation to research. The result visualizes both similarities and differences in how they view and verbalize their approaches to singing technology, terms about register, methods and research. The experiences that form the basis of these approaches, however, are experienced in their own lifeworld and have in different ways been important for how they experience the phenomenon of singing technique and relates to it through teaching. The result also shows that the singing pedagogues agree that research on singing is very important, nonetheless they themselves seldom turn to research. The discussion is further conferring around the themes that emerge in the result in relation to the previous background and the theoretical perspective that permeates the study.