Det här examensarbete handlar om språkutveckling på fritidshemmet. Huvudsyftet meddenna studie är att undersöka lärarnas perspektiv på arbetet med språkutveckling påfritidshemmet. För att kunna besvara studiens syfte har vi använt oss av följandefrågeställningar: Hur beskriver fritidspedagogerna språkutveckling på fritidshemmet?Vilka metoder och arbetssätt används för att främja språkutveckling hos eleverna påfritidshemmet? Hur upplever och beskriver fritidspedagogerna hinder som uppstår ispråkutvecklande arbete på fritidshemmet?Empiri till vår studie samlades in genom kvalitativa metoder i form avsemistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från fyra olika fritidshem. Materialetfrån intervjuerna har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet ochnågra av dess centrala begrepp.Resultaten visar att de flesta aktiviteter som anses främja elevernas språkutvecklingsker i grupper. De mest förekommande aktiviteter som upplevs av pedagogerna somspråkutvecklande är: samtal utifrån elevernas intressen, högläsning, skapande avmultimodala berättelser och lek. Även om dessa aktiviteter anses varaspråkutvecklande kan dessa, enligt pedagogerna, inte alltid genomföras på grund avtidsbrist och stora barngrupper.

Skapandeprocesser i kreativa gymnasiet LBSDen här studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares uppfattning av lärande ikreativa gymnasiet LBS (Ljud och Bild Skolan). Undersökningen har som utgångspunkt i hurlärare använder sig av olika metoder och uppläggning i sin undervisning för att motivera elevernai sina kreativa skapandeprocesser. I studien undersöks även vilka hinder och utmaningar somlärarna stöter på i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna inom kreativa skolan LBS användersig av visuella medier i både analogt och digitalt skapande. Övervägande antalet lärare som deltogi studien är inte legitimerade utan lärare som har kunskaper från arbetslivet inom kreativa yrken,detta är något som lärarna själva påpekar och upplever.Informanterna menar att utbildningen ger eleverna många valmöjligheter efter gymnasiet med enhögskolebehörighet i ryggsäcken. Alla lärare i denna undersökning är överens om vikten av ettgörande eller en annan yttre stimulus som likt en retning kan sätta igång ett tänkande. Enligt lärarnai studien på den kreativa skolan bygger skapande på förmågan att generera nya idéer och modetatt våga låta eleverna arbeta tidigt med skarpa projekt med full kraft. Det finns ett behov vad gällerlärarens kompetens till fortbildning i ny digital teknik för att uppmuntra elevinitiativen och ökaderas motivation. Lärarna menar att den förmågan ökar elevernas självförtroende i deras studieroch i arbetslivet inom den hårt konkurrerade mediabranschen som snabbt förändras.

Skapandeprocesser i kreativa gymnasiet LBSDen här studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker lärares uppfattning av lärande ikreativa gymnasiet LBS (Ljud och Bild Skolan). Undersökningen har som utgångspunkt i hurlärare använder sig av olika metoder och uppläggning i sin undervisning för att motivera eleverna i sina kreativa skapandeprocesser. I studien undersöks även vilka hinder och utmaningar somlärarna stöter på i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna inom kreativa skolan LBS använder sig av visuella medier i både analogt och digitalt skapande. Övervägande antalet lärare som deltog i studien är inte legitimerade utan lärare som har kunskaper från arbetslivet inom kreativa yrken, detta är något som lärarna själva påpekar och upplever.Informanterna menar att utbildningen ger eleverna många valmöjligheter efter gymnasiet med en högskolebehörighet i ryggsäcken. Alla lärare i denna undersökning är överens om vikten av ett görande eller en annan yttre stimulus som likt en retning kan sätta igång ett tänkande. Enligt lärarna i studien på den kreativa skolan bygger skapande på förmågan att generera nya idéer och modet att våga låta eleverna arbeta tidigt med skarpa projekt med full kraft. Det finns ett behov vad gäller lärarens kompetens till fortbildning i ny digital teknik för att uppmuntra elevinitiativen och öka deras motivation. Lärarna menar att den förmågan ökar elevernas självförtroende i deras studier och i arbetslivet inom den hårt konkurrerade mediabranschen som snabbt förändras.Nyckelord: digitala verktyg, kreativa gymnasiet LBS, kvalitativa intervjuer, lärandeskapandeprocessen

Trots tidigare forskning som visar att läsförmågan har stor betydelse även inom matematikämnet, så har den fortfarande inte särskilt stor plats i läroplanen för matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka mellanstadielärares inställning och arbete med läsförståelse i matematik. Den teori som använts i arbetet är den sociokulturella lärandeteorin, denna har använts för att analysera resultatet. För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer använts som metod och dessa har varit semistrukturerade. Totalt är det fyra olika lärare som intervjuats och gemensamt för dessa är att de är behöriga lärare i matematik samt att de är verksamma på mellanstadiet. Resultatet och analysen av vår studie visar att de fyra lärarna är överens om att läsförståelsen har stor betydelse inom matematiken. Idag ställer styrdokumenten i matematik högre krav på elevernas läsförmåga jämfört med vad det gjorde förr. Alla fyra lärarna menar att de arbetar med läsförmågan på ett eller annat sätt inom matematiken. I resultatet framkommer även att detta är något som inte diskuteras särskilt mycket på lärarnas arbetsplatser. Slutsatsen blir att trots att forskning visar hur viktigt det är med läsningen inom matematiken, så arbetar inte alla skolor aktivt med denna fråga. Dock finns det många lärare som har detta som en naturlig del av sin undervisning. I avsnittet om framtida forskning reflekterar vi över möjliga projekt att genomföra i framtiden.

The purpose of this thesis is to study teaching methods for Chinese Measure Words (CMW),to students in Sweden, who have Swedish as mother tongue. The study also looks at whatchallenges the teachers have in this area, and how the teachers are solving those challenges.A qualitative interview study is performed with two elementary school teachers, and twoupper secondary school teachers, who all are teaching Chinese as a modern language tostudents in Sweden, who have Swedish as mother tongue. The result shows that five differentmethods are used to teach CMW. The result also shows that the most used teaching strategyis to use the common Chinese measure word "个", which can be used together with a largenumber of substantives. Furthermore, the results are showing that the teachers have thefollowing challenges when teaching CMW: Challenge to motivate the students to learnCMW, Challenge with teaching CMW used for abstract concepts, Challenge to make thestudent remember the large amount of CMW, and Challenge to find teaching references forCMW. The results also show what strategies the teachers are using to handle thesechallenges: Be tolerant when using CMW, Introducing the CMW "个" and Use of cognitivestrategies in the teaching.

Studien syftar till att, genom diskursanalys, undersöka erfarenheter och upplevelser av artistprofilering. I undersökningens kvalitativa intervjuer deltog tre intervjupersoner. Genom närläsning och tematisering av intervjupersonernas utsagor synliggjordes förväntningar på artistskap i en kedja från ung, oetablerad artist- och musikstudent via erfaren musikpedagog till välmeriterad företrädare inom musikindustrin. Resultatet visar intervjupersonernas resonemang, tankar, upplevelser och erfarenheter. För en hållbar artistprofilering, menar intervjupersonerna att artisten bör ha en artistprofil som är autentisk och genuin. Artisten förväntas vara en entreprenör med kunskap om branschen och besitta personliga egenskaper som att vara: visionär, självsäker, motiverad och självständig. De artistiska egenskaperna är i första hand inte musikaliska färdigheter utan personliga egenskaper och är grundade i personen som ger upphov till artistprofilen. Enligt intervjupersonerna har musikindustrins ekonomiska intressen olika utfall på artisters hälsa och även utformningen av det artistiska varumärket. Intervjupersonerna upplever ett glapp mellan undervisning och verklighet och menar att det krävs pedagoger som har insyn, är verksamma i musikbranschen och som kan skapa broar mellan musikutbildning och musikindustri.

Denna studie belyser användningen av digital teknik i undervisningsmoment på stor- och småbarnsavdelningar, vilken tillgång barnen har till det digitala samt kompetensutveckling hos förskollärare. Studien genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer utifrån det sociokulturella perspektivet där samspelet mellan människor och kulturella redskap har en betydelsefull roll. Sammanfattningsvis kunde resultaten i denna studie belysa vikten av adekvat digital kompetens, barnens tillgång till den digitala tekniken, fortsatt kompetensutveckling för förskollärarna inom ämnet samt användningen av den digitala teknik i undervisningen. Dagens barn lever i ett digitaliserat samhälle där den digitala tekniken används på många varierande sätt. Tekniken utvecklas fort och kompetensutveckling är alltid något som kommer att behövas, speciellt i undervisningen tillsammans med barnen.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av och arbetssätt i det interkulturella arbetet i förskolan. Utifrån detta är syftet att bidra med kunskap kring om det finns skillnader i uppfattningar och arbetssätt mellan de förskolor med en hög språklig mångfald respektive en låg grad av detta. För att bidra med kunskap om detta har data samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med förskollärarna som i sin tur har tematiskt analyserats och tolkats genom Jonas Stiers (2017) fyra förhållningssätt, som har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.   Utifrån studiens resultat framgår det att förskollärarna har en övergripande uppfattning av vad ett interkulturellt arbete innebär, att man drar nytta av mångfalden som finns i barngruppen samt bidra till en öppenhet hos barnen. Däremot visar resultatet på att det finns skillnader i förskollärares uppfattningar och arbetssätt kopplat till verksamheten. De skillnader som kan uppfattas är dels kopplade till bredden av positiva möjligheter som uppfattas men även relaterat till de utmaningar och dilemman i samspelet med vårdnadshavare. I samspelet med vårdnadshavare kan skillnader främst uppfattas i hur förskollärarna beskriver vårdnadshavarna i relation till verksamheten och hur de bemöter dem. De största skillnaderna som uppfattas är relaterade till arbetssätten som beskrivs. På de förskolor där nästan alla barn har andra förstaspråk än svenska beskrivs ett öppet utforskande av mångfalden samt att detta arbete är en naturlig del av verksamheten. På de förskolor där det finns barn med svenska som förstaspråk i högre utsträckning beskrivs ett arbetssätt där man fokuserar på det som anses vara annorlunda under planerad undervisning.

The present paper presents results from research of the Swedish Olle Hjortzberg’s career as visual artist. The objectives have been to explore the circumstances around why Hjortzberg got established and received prestige assignments already in his early years in fierce competition with other established artists. Hjortzberg managed to move himself into a central position in the Swedish arts life after the turn of the century 1900. While being successful in his artistry, Hjortzberg was however to a large extent ignored by critics and his name is just very briefly mentioned. if at all, in summaries of the later Swedish visual arts history. This study makes use of some theories used withing the art history field to try to explain why such a successful career leave just weak traces in works describing the Swedish arts live in the late 19th and early 20th century.The study makes use of an extensive collection of written sources and collection of visual expressions received at field studies. The theory frameworks applied on Hjortzberg’s life and career are discourse analysis, qualitative social networks, social rooms and habitus, cultural capital and art regimes. Theories used for the visual studies are based on reception esthetics, performativity and iconology.Initially, the study describes Hjortzberg’s upbringing, training and education, then grand tour travels followed by studies of his earliest commissions and arts production with the intention to use this as basis for mapping out the artist’s contact network and how Hjortzberg explores this in his personal interest and strive for a power position at the Swedish arts arena. This part of the study contributes also to the analysis of why the artistry came to be diminished or ignored in its time and in retrospect.The second part to follow describes commissions and the actual art of those created by Hjortzberg. The selection is chosen for testing the initial questions mentioned above. With highlighting among those commissions are the decorations in the memorial chapel raised for the Swedish king and war-lord Gustav II Adolf in Lützen, Germany. These art expressions by Hjortzberg have never before been studied from an arts history perspective. The study proposes in its conclusions that Hjortzberg close to unprecedented made use of his contact network and his social skills to move himself into a central position in the Swedish arts life and stay there for decades. In contrast has his oeuvre left very few traces of influences among followers and hardly at all among critics and those describing the Swedish art history. The study presents the thesis that Hjortzberg’s artistic preferences came out of sync with the contemporary streams of modernism. As epilog, the study provide an interpretation proposal of Hjortzberg’s artistic preferences. While not being discussed in previous research, this study wants to say that Hjortzberg came to find his role as mastering the perfection within the constraints given by the physical boundaries of architecture and in book illuminations. On a foundation of old traditions, the artist made this the arena of his very own artistic expressions.

Det här är ett examensarbete som är gjort av två slöjdlärarstudenter som läser lärarutbildningen via kompletterande pedagogisk utbildning vid Umeå universitet. Syftet med den här studien är att genom slöjdlärares berättelser studera vilken typ av formativ bedömning som används i slöjdundervisningen. Frågeställningarna vi utgått från är följande: Hur förekommer formativ bedömning i slöjdlärares arbete? Vilka uttryck använder slöjdlärare i feedback till sina elever? Hur förmedlar lärare lärandemålen till eleverna? Hur skulle formativ bedömning kunna anpassas för att bli mer användbar i slöjd? Vi har gjort kvalitativa intervjuer med slöjdlärare. Frågorna har utgått från mål i undervisningen, hur de samlar information om elevernas kunskaper och färdigheter, hur de återkopplar till eleverna, hur eleverna påverkar varandra i undervisningen, hur de arbetar för självständighet och reflektion.Intervjumaterialet och tidigare forskning tematiserades genom Dylan Wiliams (2013) fem nyckelstrategier för analys. Resultatet presenteras utefter de fem nyckelstrategierna och efterföljs av analys och besvarade forskningsfrågor. I intervjuerna har vi sett att de flesta lärarna kopplar undervisningens mål till de mål som anges i kursplanen, men även andra mål lyfts fram som att bygga eleverna självkänsla och att de känner till spelreglerna i salen. Det verkar som att slöjdlärare anpassar undervisningen till elevernas olikheter redan i planeringsstadiet. Feedback tycks till stor del ske i det pågående arbetet och riktas mot nästa steg i arbetet. Alla lärare vi intervjuat uttrycker att eleverna har betydelse för varandra i slöjden. De intervjuade lärarna anser att eleverna har goda förutsättningar för att arbeta självständigt och stor möjlighet att reflektera över val de gjort. Att arbeta självständigt ses av de intervjuade lärarna som en del av att själv kunna styra över sin process.