Bakgrund: Demenssjukdom kan innebär förlust av identitet och hinder i det dagliga livet. Hinder i det dagliga livet beskrivs genom att bli allt mer beroende av omvårdnadspersonalen, inte kunna göra omvårdnadspersonalen förstådda eller att inte få ta egna beslut. Vård och omsorg bör ges utifrån personcentrerad omvårdnad för att bemöta personer på ett värdefullt sätt. Personcentrerad omvårdnad anses vara medmänsklig moral, humaniskt sätt att vara mot andra.  Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom.  Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats enligt Evans.  Resultat: Förtrogenhet upplevs genom att se personer genom livsberättelser och att synliggöra personer i omvårdnaden. Förtroende var betydelsefullt för att skapa relation med personer, och även samarbetet med omvårdnadspersonalen. Påfrestning upplevdes genom att förstå personerna och att ta sig tid.  Slutsatser: Personcentrerad omvårdnad har stor inverkan på att arbeta med personer med demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad är ett viktigt redskap för att kunna fullfölja och genomföra en god och personcentrerad omvårdnad. Omvårdnadspersonalen bör ha vetskap om personcentrerad omvårdnad. Dess inverkan på personer med demenssjukdom kan leda till att personerna kan leva det livet de gjort innan sjukdomen, uppleva välbefinnande, känna sig trygg och ha tillit.  Nyckelord: Demens, erfarenheter, kvalitativa studier, omvårdnadspersonal, personcentrerad omvårdnad.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma musiklärare och musiker i Sverige resone- rar kring begreppet personligt uttryck. Detta görs genom kvalitativa intervjuer. Det teoretiska perspektivet är hermeneutik. I resultatet framkommer flera olika sätt att se på, och förhålla sig till begreppet personligt uttryck, som visar sig vara svårdefinierat. Personligt uttryck kan tol- kas som ett sätt att vara och förhålla sig till musik och livet som stort eller till exempel som resultatet av de estetiska val musikutövaren gör när den spelar. I diskussionskapitlet dras slut- satser om att personligt uttryck kan visa sig på flera olika sätt, och upplevas på flera olika sätt. I diskussionen diskuteras hur hantverksmässiga och tekniska kunskaper kan ställas i relation till personligt uttryck, och det visar sig att det finns åtskilda sätt att resonera kring detta. / The purpose of the study is to investigate how active music teachers and musicians in Sweden argue about the concept of personal expression. This will be done through qualitative inter- views. My theoretical perspective is hermeneutics. The result shows several different ways of looking at, and relate to the concept of personal expression, which proves to be difficult to define. For example, you can see personal expression as a way of being and referring to music and life as big, or as the result of the aesthetic choices the musician makes when playing. The discussion chapter concludes that personal expression can be manifested in several different ways, and is experienced in several different ways. The discussion discusses how craft and technical knowledge can be put in relation to personal expression, and it appears that there are separate ways to reason around this.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn och barns behov konstrueras i förskolan. Studien syftar till att synliggöra diskurser och konstruktioner kring barns behov både generellt men också utifrån social bakgrund. Det material som samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare har analyserats och därifrån diskuterats utifrån de teman eller mönster som uppkommit. Genom en tematisk analys har materialet bearbetats med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att barns behov konstrueras utifrån barn i behov av stöd, barns behov utifrån ålder samt barns behov av svenska språk, med fokus på icke-svenskspråkiga barn i socioekonomiskt utsatta områden. Resultaten visar också diskurser av institutionalisering och att dessa implementeras i förskolan som därmed bidrar till en konstruktion av en viss typ av ’idealbarn’ eller ’normbarn’. Resultaten visade även på att förskollärarna hade en tilltro till verksamhetens förmåga att möta alla barns behov samtidigt som de beskrev en känsla av otillräcklighet. Detta gällde framförallt de barn som framställdes som normalfungerande utan större behov av extra stöd. Dessa normbarn beskrevs ha andra behov än de icke-normativa barnen, framförallt behov av utforskande vilket tolkades som en konstruktion kring det kompetenta och nyfikna barnet. Förskollärarna uttryckte behov av kompetensutveckling för att möta barnens behov så att de kan nå måluppfyllelserna. Förskollärarna visade också en viss osäkerhet i att möta de icke-normativa barnens behov.

Syftet med studien är att få insikt i hur musiklärare i kulturskoal erfar ämnesintegrerade projekt samt hur inkluderingsarbete kan främjas av sådana projekt. För att kunna uppnå detta syfte utgår studien från följande forskningsfrågor: Vilka erfarenheter har musiklärare av ämnesintegrerade projekt i kulturskolan? Och i vilken utsträckning upplevs ämnesintegrerade projekt kunna påverka inkluderingsarbete i kulturskolan? Studiens kunskapsteoretiska utgångspunkt är interpretativism och den vetenskapsfilosofiska utgångspunkten fenomenologi. För att uppnå syfte och svara på frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre musiklärare som arbetar på varsin musik- eller kulturskola i Sverige. Resultatet presenteras i två övergripande teman. Teman är Resurser för och motivation till kreativt arbete samt social interaktion. I resultatet framkommer många likheter i de intervjuade musiklärarnas utsagor vilka till stor del handlar om en positiv inställning till utförandet av ämnesintegrerade projekt och främjandet av inkluderingsarbete i musik- och kulturskolan. Möjligheten och motivationen till att vilja utföra projekt skiljer sig däremot åt mellan musiklärarna vilka bland annat påverkas av tillgång till resurser och samarbete mellan kollegor. / The purpose of this study is to get a view of how music teachers in the Swedish music schools experience projects where different art subjects are integrated with each other and to see if these projects can facilitate that more people get included in these schools. In order to achieve this purpose, the study is based on the following research questions: In what ways does music teachers experience subject integrated projects in the Swedish music schools?, In what way can subject integrated projects facilitate that more people get included in the Swedish music schools according to music teachers? The theoretical foundation of the study is interpretivism and the philosophical perspective is phenomenology. Semi-structured interviews were conducted with three music teachers whom where all working in one music school each. The result is presented in two overall themes. Resources and motivation for creative work is the first theme. The second theme is Social interaction. The result reveal that the experience the music teachers describes when it comes to subject integrated projects and the work with including more people to the music schools are quite similar too each other. The experience is however different within the teachers answes when it comes to the possibility and the motivation to participate or lead a subject integrated project. The result reveal that possibilities and motivation is affected by resources and the cooperation in between colleges.

Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv har föreliggande studie som syfte att studera några instrumentallärare inom kulturskolan angående kreativitet i instrumentalundervisning. I bakgrundskapitlet tas litteratur och forskning som berör området kreativitet upp. Sju informanter intervjuades med semistrukturerad kvalitativ intervju som metod. Tolkningar av transkriptionerna gjordes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar att det fanns gemensamma uppfattningar om kreativitet. Kreativitet uppfattades av lärarna som att bryta sig ur etablerade tankemönster, skapande och att skapa nya idéer. Förutsättningar för kreativitet uppfattades vara trygga miljöer och att läraren är trygg i sin lärarroll. Elever ansågs vara kreativa men att det är läraren som lockar fram deras kreativitet. Vissa förutsättningar för elevers kreativitet var nyfikenhet, intresse och motivation. Resultatet visar att lärarnas egen utbildning har varit en källa till hur de uppfattar kreativitet. De viktigaste faktorerna var deras egna lärare och att få spela med andra vilket i sin tur har påverkat hur lärarna undervisar sina egna elever. / From a hermeneutic perspective, the present study aims to examine how cultural school teachers perceive creativity and how these perceptions have grown. The background chapter presents literature and research that concerns the area of ​​creativity. Seven informants were interviewed with semi-structured qualitative interviews. Interpretations of the transcriptions were made by applying the hermeneutic circle. The result shows common views of creativity. Creativity was perceived as breaking out of established thought patterns, creation and creating new ideas. Prerequisites for creativity were perceived to be safe environments and that the teacher is comfortable in his or her teaching profession. The view was that all pupils are creative, but the teacher needs to attract creativity. Some prerequisites for students were curiosity, interest and motivation. The result shows that the teachers' own education has been a source of how they perceive creativity. The most important factors were their teachers and to play music in ensembles with others. In turn this have influenced how teachers teach their students today.

Denna studie avser att undersöka vilket syfte pedagoger i förskolan har med läsning under läsvilan. Studien består av två delstudier: en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie. Detta innebär att studiens empiri samlades in med två metoder. Metoden för delstudie 1 bestod av en digital enkätundersökning med 464 respondenter som är verksamma i förskolan. I delstudie 2 genomfördes kvalitativa intervjuer med 5 deltagande pedagoger. Studiens resultat analyserades och diskuterades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt de centrala begreppen: 1) Mediering och medierande redskap; 2) Den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att förskolans pedagoger ger olika beskrivningar av vad läsning under läsvilan syftar till. Aktiviteten beskrivs inte enbart som undervisning eller vila. Istället framgår en skildring av att läsvila bidrar med båda delar. Därutöver visar resultatet en beskrivning av läsning under läsvilan som lärorikt, exempelvis vad gäller barns literacy- och språkutveckling. I resultatet framkom pedagogernas förhållningssätt som en betydelsefull faktor i arbetet med läsning under läsvilan. I resultatet noterades dock att läsning är ett ämne som inte alla pedagoger reflekterar över regelbundet. Slutligen resonerar vi utifrån studiens resultat att fortbildning skulle bidra med att utveckla pedagogers arbete med läsning under läsvilan i förskolan.

Denna studie syftar till att undersöka fenomen som inkludering och exkludering inom lek i förskolan. Datainsamlingen skedde genom två kvalitativa metoder som bestod dels av pedagogers deltagande i intervjuer och etnografiska observationer på barn under den fria leken. Med hjälp av intervjuer undersöktes förskollärarnas och barnskötarnas uppfattning om och arbete i anknytning till inkludering och exkludering. Den etnografiska ansatsen bidrog till material angående barnens samspel och förhållningsätt i relation till lek. Det insamlade materialet har analyserats och diskuterats utifrån Vygotskijs teori och Corsaros begrepp inom barndomssociologi samt tidigare forskning.   Inkludering och exkludering är ett vanligt fenomen som ofta förekommer i olika kamratkulturer. I studiens resultat blir det synligt att barnen oftast använder sig av tillträdesstrategier för att få tillträde till lek, strategier som även observerats av Corsaro. I resultatet framkommer det att barnen förhandlar om sina statuspositioner för att göra sig själva och andra medvetna om sina möjligheter i den fria leken. Att ha en hög status inom kamratkulturen innebär att barnet har makt, vilket ger möjlighet till att kunna bestämma utifrån närhetsprincipen vilka som ska bli inkluderade samt exkluderade från gemenskap. Majoriteten av pedagogerna har en uppfattning om att exkludering av barn oftast sker i form av sekundär anpassning. Det vill säga att barnen visar att institutionens regler som alla-får-vara-med upprätthålls med vissa undantag i form av villkorat deltagande då barn blir tilldelade en oönskad eller underordnad roll i leken. Resultatet visar även på att pedagogernas närvaro kan ha påverkan på barnens förhandling i leken eftersom pedagogernas auktoritet värderas högre och därmed sker exkludering i mindre grad. Resultat visar också på att pedagogerna har en uppfattning om att språket har en betydelse i barnens lek och kan vara en faktor till varför barnen blir exkluderade från gemenskapen och lekar. I syfte att motverka exkludering och stärka barnens gemenskap och språkutveckling arrangeras olika uppstyrda lekar och samarbetsövningar, men även metoder som ”bra kompis”.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare verksamma i förskola och förskoleklass upplever sin genusmedvetenhet samt hur de säger att de konkretiserar arbetet i verksamheten. Studien syftar även till att undersöka vilka likheter och skillnader som finns representerade i de två olika verksamheterna vad gäller genusmedvetenhet. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med förskollärare verksamma i förskola samt förskollärare verksamma i förskoleklass. Materialet analyserades utifrån tematisk analys och bearbetades med utgångspunkt ur ett genusteoretiskt och sociokulturellt perspektiv och dess centrala begrepp.I studiens resultat framkom att det fanns likheter och skillnader i de båda institutionerna i förskollärarens syn på genus samt hur de säger sig konkretisera genusmedvetenheten i verksamheterna. Resultaten indikerar på att det finns en medvetenhet och ett intresse kring genus i de båda institutionerna men det framgår att förskollärare verksamma i förskola tenderar att arbeta mer genusmedvetet samt att arbetet genomsyrar deras verksamhet på ett mer naturligt och konkret sätt. Förskollärare verksamma i förskoleklass utrycker istället en avsaknad av ett mer konkret arbetssätt kring genus då de uppger att arbetet inte ges tillräckligt stort utrymme i skolan.

Educare är ett begrepp som används inom förskolan och är en kombination av lärande och omsorg. Förskolan strävar i Sverige efter att ge varje barn en likvärdig uppväxt som består av omsorg, lärande och socialisation oberoende av vårdnadshavarnas socioekonomiska bakgrund. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdnadshavare skapar mening kring sitt val av förskola i fristående respektive kommunal. Syftet var även att få en förståelse för vad vårdnadshavare förväntar sig av förskolan som verksamhet. Genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide har vi fått en ökad förståelse för varför vårdnadshavarna väljer som de gör samt ökat vår förståelse för vad dessa vårdnadshavare anser är viktigt att förskolan gör för deras barn. Med utgångspunkt i ett sociologiskt perspektiv har vi analyserat det empiriska materialet genom Bourdieus teori om kapital och habitus, vilket ingår i hans sociala reproduktionsteori. Studiens resultat visar att det som alla vårdnadshavare har gemensamt är att omsorg prioriteras högt när det gäller förskolans verksamhet. Vårdnadshavares syn på att förskolan är skolförberedande varierar mellan de fristående och kommunala förskolorna. Somliga vårdnadshavare ser skolförberedelse som central i socialisationsprocessen vilket betyder att barnen lär sig fungera i grupp, medan andra betonar kunskap som lärande. Vårdnadshavarna som valt kommunal förskola känner tillit till kommunen gällande förskolans tillsyn, vilket grundar sig i olika erfarenheter. Vårdnadshavarna på fristående förskola grundar sitt val på förskolans inriktning. Det som alla vårdnadshavare har gemensamt är att närhetsprincipen har en stor påverkan på deras val av förskola.