Afhandling, Umeå Universitet. / Med litteraturhenvisninger.

I detta arbete används begreppet ”kvalitativt god matematikundervisning” i syfte att ringa in matematikundervisning som är framgångsrik och leder till meningsfullt lärande i matematik. Mot bakgrund av att svenska skolelevers resultatnedgång i matematik väcker frågor kring vad kvalitativt god matematikundervisning är, syftar denna studie till att: beskriva vad som kan anses utgöra kvalitativt god undervisning i matematik och försöka överföra beskrivningen till en för lärare användbar undervisningsmodell. För studiens genomförande har forskningsfrågorna varit: Vad kännetecknar kvalitativt god matematikundervisning? och vilka roller och ansvar innebär kvalitativt god matematikundervisning för läraren och eleverna? En metaanalytisk inspiration ligger till grund för en metodologi baserad på systematisk översyn av aktuell svensk matematikdidaktisk forskning. I urvalet ingår sju doktorsavhandlingar och en vetenskaplig rapport publicerade mellan åren 2006 och 2013. Granskningen utav de åtta forskningspublikationerna visar att kvalitativt god matematikundervisning kännetecknas utav en kommunikativt vital undervisningsmiljö där gemensamma och utforskande aktiviteter används för att etablera en konceptuell förståelse i matematik. I kvalitativt god matematikundervisning behandlas öppna och matematiskt rika problem som kräver tolkningsförmåga och tränar elever i att matematisera sitt språk och sitt tänkande. Läraren bör eftersträva insyn i hur elevernas uppfattningar och matematiska förståelser är beskaffade genom hela undervisningsförloppet för att bemöta dem med relevant återkoppling. Läraren arbetar som en ciceron och erbjuder elever möjligheter till lärande genom att bjuda in till möten med matematiska lärandeobjekt. Eleverna är aktiva och delaktiga i diskussioner och återkopplingar genom undervisningen och fungerar därmed både som sina egna, varandras och lärarens resurser. Matematikundervisningens olika kvalitetsaspekter sammanfattas i en modell med viss potential att fungera även som lektionsmall. Modellens och resultatens giltighet diskuteras mot tidigare forskning vilket åskådliggör likheter med faktorer för framgångsrik undervisning överlag, ej enbart i matematik.

Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål, ett av dessa är Hav i balans samt levande kust och skärgård. I uppsatsen studeras detta måls uppföljningsarbete, vilket är baserat på indikatorer. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Våra övergripande frågeställningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, täcker de i så fall upp alla aspekter av miljömålet och finns det behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömålsansvarig myndighet, två länsstyrelser och två kommuner för att få inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar på de olika nivåerna. Under intervjuerna framkom det att målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är komplext och därför svårt att arbeta med. Det finns en inneboende konflikt i målet, där det strävas både efter utveckling och bevarande. Det är svårt att ta fram indikatorer till målet, vilket till viss del beror på att det inte finns klara definitioner av vad som menas med exempelvis levande skärgård. Respondenterna är överens om att det finns olika typer av indikatorer och att det är nödvändigt att anpassa indikatorerna efter dess syfte. Det framkom även att vissa saker är svårare att mäta än andra, såsom de kvalitativa aspekterna. De kvalitativa aspekterna måste göras mätbara för att fungera i praktiken. Heltäckande indikatorer behövs inte, menar respondenterna. Eftersom indikatorns syfte är att visa på trender kan en grupp av indikatorer tillsammans besvara om utvecklingen är på väg åt rätt håll. Men det är fortfarande viktigt att ha indikatorer som representerar alla aspekter av målet. Intervjupersonerna pekar på att det finns svårigheter med uppföljningsarbetet, såsom att det finns behov av mer bakgrundsfakta och att indikatorer kan begränsa uppföljningsarbetet. Men trots det är respondenterna överlag positiva till indikatorbaserat uppföljningsarbete. Vi menar att det finns alla förutsättningar för att indikatorerna ska bli bra, men än är det en bit kvar.

Vestibulit anses vara den vanligaste orsaken till smärta vid samlag och drabbar uppskattningsvis 2-5% av kvinnor i 20-30 årsåldern. Det är ett smärttillstånd i underlivet med en inte helt klarlagd etiologi vilket gör att kunskapen samt förståelsen är låg kring ämnet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med vestibulit. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys, detta för att fånga kvinnornas upplevelser, utifrån de fyra frågeställningarna: Hur upplevs den psykiska hälsan när man lever med vestibulit? Hur upplevs sexualiteten när man lever med vestibulit?  Hur upplevs relationer av att leva med vestibulit? Hur upplevs vardagslivet av att leva med vestibulit? Den kvalitativa innehållsanalysen är baserad på fyra bloggar och fem intervjuer av kvinnor som lever med vestibulit. Analysen är utförd systematiskt enligt Bengtsson (2016) genom ett flertal steg som dekontextualisering, rekontextualisering, kondensering, kategorisering och kompilering. Analysen resulterade i elva slutkategorier: att känna sig nedstämd, att känna hopp och hopplöshet, att få ett förändrat självförtroende, att vara i behov av stöd, att uppleva smärta vid samlag, att få en förändrad sexlust, att vilja vara sexuellt aktiv, att erfara hur relationer förändras, att känna sig otillräcklig, att se smärtan som en central del i vardagen och att smärtan utgör ett hinder i vardagen. Resultatet visade att dessa kvinnor påverkas psykiskt, sexuellt, relationsmässigt och i sitt vardagsliv av att leva med vestibulit. Det resulterade i att avstå från en mängd aktiviteter och påverkade kvinnorna och deras livsstil, relationer, sociala kontakter och välbefinnande. Resultatet från denna litteraturstudie kan användas som ett hjälpmedel för sjuksköterskor till att öka förståelsen för hur det är att leva med vestibulit. Det finns ett ökat behov av omvårdnadsforskning inom ämnet för att kunna bedriva en bättre individanpassad vård där man identifierar och tillgodoser dessa kvinnors behov.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som blir allt vanligare. Personer som diagnostiserats med sjukdomen behöver bryta gamla rutiner och tillämpa livsstilsförändringar som är anpassade för sjukdomen. För att kunna genomföra dessa livsstilsförändringar krävs kunskap om diabetes mellitus typ 2. Hälso- och sjukvårdspersonalen har ett stort ansvar att ge personerna relevant och personcentrerad patientundervisning för att livsstilsförändringar ska kunna ske.Syfte: Att beskriva vad personer med diabetes mellitus typ 2 upplever främjar och hindrar livsstilsförändringar. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och ett induktivt förhållningssätt gjordes. Resultat: Det framkom att bra bemötande och personcentrerad patientundervisning av hälso- och sjukvårdspersonal genererade god självhantering och motivation till livsstilsförändringar hos personerna med diabetes mellitus typ 2. Bristande kunskap om sjukdomen på grund av otillfredsställande patientundervisning ledde till osäkerhet om behandlingen, och oro över att göra fel hindrade personerna att utföra livsstilsförändringar. Slutsats: En personcentrerad patientundervisning är nyckeln till goda livsstilsförändringar för personer med diabetes mellitus typ 2. När personerna får individanpassad undervisning genererar det god kunskap om sjukdomen som förbättrar personernas genomförande av livsstilsförändringar. / Background: Type 2 diabetes mellitus is an increasingly common disease. People diagnosed with type 2 diabetes mellitus need to break old routines and apply lifestyle changes that are appropriate for the disease. To be able to implement these lifestyle changes, knowledge of type 2 diabetes mellitus is required. The healthcare staff have a huge responsibility to give the persons relevant and person-centred patient education, so that lifestyle changes can take place. Purpose: to describe what people with diabetes mellitus type 2 experience promote and prevent lifestyle changes.Method: A literature review with qualitative design and an inductive approach was made. Result: It emerged that a good encounter and person-centred patient education of healthcare professionals generated good self-management and motivation for lifestyle changes in the persons with type 2 diabetes mellitus. Lack of knowledge about the disease due to unsatisfactory patient education led to uncertainty about the treatment, and concerns about wrongdoing prevented people from lifestyle changes. Conclusion: A person-centred patient education is the key to good lifestyle changes for people with type 2 diabetes mellitus. When the individuals receive individualized education, it generates good knowledge of the disease that improves the self-management and performance of lifestyle changes.

Formål: Formålet med studiet var at opnå en fordybet forståelse af, hvordan kvinder med nyopdaget kræft i æggestokkene oplever egen mestring og hvordan mening og identitet konstrueres i den første periode efter diagnosen er stillet. Metode: Der er anvendt en kvalitativ metode med narrative interviews af seks kvinder, som har fået diagnosticeret kræft i æggestokkene indenfor et halvt år. Til analyse af data anvendtes en narrativ analysemetode ”The Holistic Content Perspective” for at få et helhedsbillede af informanternes selv, som det blev præsenteret i deres fortællinger.  Resultater: Studiet viser tre forskellige udviklingsveje, som må ses i sammenhæng med kvindernes alder, livsperiode samt sygdommens udbredelse. En udviklingsvej anvendtes af de yngre kvinder, som oplever sygdommen så truende for identiteten, at de forsvarer sig ved at fornægte sygdommens alvorlighed og på ingen måde identificerer sig med denne. De vælger at leve livet uændret som før de blev syge og oplevelsen af mening forsøges fastholdt ved hjælp af fornægtelse af sygdommens alvorlighed. En anden udviklingsvej viste sig hos de ældre kvinder, som forstår sygdommen som en del af livet og som hurtigt begynder en proces af meningsdannelse og tilpasning af identiteten, hvor de forholder sig til sygdommen og dens mulige konsekvenser som tab af livet. Disse kvinder lærer at leve med sygdommen, som en del af deres identitet. En tredje udviklingsvej viste sig hos de kvinder, hvor sygdommen var i et fremskredet stadie og hvor fysiske og sociale lidelser bliver dominerende. Disse kvinder har svært ved at opretholde eller finde mening, i stedet præges de af meningsløshed samtidig med, at identiteten er svær at opretholde, idet selvbilledet og selvforståelsen forsvinder, da de ikke længere kan kende sig selv. Konklusion. Konstruering af mening og identitet som en del af det at mestre livet med nyopdaget kræft i æggestokkene er vigtig for kvinderne, men processerne omkring, hvordan kvinderne mestrer, er forskellige afhængig af alder, livsperiode og sygdommens udbredelse. Sundhedsfremmende indsatser for at forbedre mestringsprocesserne hos disse kvinder må derfor tilpasses de forskellige udviklingsveje for at sikre størst mulig sundhed. / Purpose: The purpose of the study was to obtain an increased understanding of how women with newly diagnosed ovarian cancer are experiencing their own coping and how meaning and identity constructed in the first period after the diagnosis Method: Used a qualitative approach with narrative interviews with six women who have been diagnosed with ovarian cancer within six months. Data analysis used a narrative analysis method "The Holistic Content Perspective" to get an overall picture of the informants' themselves, as it was presented in their stories Result: The study shows three different development paths that must be considered in conjunction with women's age, life period, and the spread of disease. A development path used by younger women who experience the disease as threatening to the identity that they defend themselves by denying the seriousness of the disease and in no way identify with this. They choose to live life the same as before they became ill and the experience of meaningful attempts maintained through denial of the seriousness of the disease. Another path of development emerged in the elderly women who understand the disease as a part of life and quickly begin a providing of meaningful and maintenance of identity, how they relate to disease and its potential consequences such as loss of life. These women learn to live with the disease as part of their identity. A third path of development was found in women where the disease was in an advanced stage and the physical and social suffering becomes dominant. These women struggle to retain or find meaning, instead characterized by meaninglessness, while identity is difficult to maintain, with self image and self-understanding recover from, because they can no longer know themselves Conclusion: The construction of meaning and identity as a part of it to cope with newly discovered cancer of the ovary are important for women, but the processes around how women cope, is different depending on age, life duration and spread of the disease. Health promotion interventions to improve coping processes among these women must keep pace with these different development paths to ensure maximum health. / <p>ISBN 978-91-86739-05-8</p>

Självskadebeteenden är vanligt förekommande, särskilt bland tonåringar inom psykiatrin. Behandling inriktad specifikt mot självskadebeteenden har under de senaste åren uppmärksammats och undersökts i ökad utsträckning. Hur personer med självskadebeteende själva upplever vården och bemötandet de får är av stor vikt att undersöka för att fortsätta utveckla vården i rätt riktning. Studiens syfte var att undersöka hur personer som under tonåren hade ett självskadebeteende upplevde vården och bemötandet de fick fem år tidigare. Arbetet utgick från semistrukturerade intervjuer med 26 unga kvinnor som under tonåren hade ett aktivt självskadebeteende och fick vård för detta.  Svaren analyserades med tematisk analys och genererade tre huvudteman: Tillbakablickande förståelse, Innehåll och konceptualisering, och Relationens avtryck. Resultaten visade en mognadsprocess som har skett hos deltagarna gällande självbild och inställning gentemot omvärlden och vården. Tydlig struktur och samstämmighet kring behandlingens inriktning och innehåll var avgörande för huruvida den upplevdes som hjälpsam eller inte. Slutligen betonades ett stort behov av en trygg behandlingsrelation som genomsyras av ett från behandlaren validerande förhållningssätt. Resultatens förhållande till tidigare forskning samt kliniska implikationer för vården diskuteras.

Bakgrund: Compassion Fatigue (CF) är ett fenomen som erkändes på 50-talet när man undersökte sjukvårdspersonal som arbetade med traumatiserade patienter i kombination med hög arbetsbelastning. Compassion Fatigue kallas även för empatisk utmattning och är ett tillstånd som kan uppstå när sjuksköterskan hänger sig empatiskt åt patienter utan chans till återhämtning. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av CF Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med induktiv ansats då denna metod ansågs ge största möjligheten att utforska individers upplevelser. En kvalitativ innehållsanalys enligt Bengtsson (2016) genomfördes och baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier: “Förlorad arbetsglädje på grund av utmattning”, “Etisk stress och emotionell utmattning”, “Motvilja och emotionella barriärer”, “Negativ inverkan på privatliv och relationer” och “Skyddsfaktorer och förebyggande åtgärder”. Slutsats: Resultatet visade att stress, hög arbetsbelastning, för lite återhämtning, höga förväntningar och svårt sjuka patienter var starka riskfaktorer för att drabbas av CF. De skyddsfaktorer som identifierades var jobb-fritid-balans, en hälsosam livsstil, bra sömnrutiner och värdefulla sociala relationer. Sjuksköterskor som drabbats av CF påverkas starkt av både psykiska och fysiska symtom som har en negativ inverkan på deras arbete och deras privatliv. Det går att förebygga och att återhämta sig från CF men det krävs interventioner  på arbetsmiljö- och individnivå. Nyckelord: Compassion Fatigue, empatisk utmattning, sjuksköterskor, upplevelser, kvalitativt, litteraturstudie, omvårdnad.

Hatbrott är ett problem idag som strider mot allas lika värde och väcker oro bland många i vårt samhälle, samtidigt har kritik riktats mot Sverige för utvecklingen av hatbrott och den utbredda rasismen. Flera förebyggande insatser mot hatbrott har därav i Sverige vidtagits, detta trots brist på forskning kring hatbrott generellt men framförallt förebyggandet av hatbrott. Föreliggande uppsats vill därför skapa en förståelse för hur olika aktörer i Malmö arbetar för att förebygga hatbrott, hur aktörerna tänker kring orsakerna till varför hatbrott begås och eventuella utmaningar i det förebyggande arbetet. För att besvara uppsatsens frågeställningar intervjuas tio personer från olika verksamheter i Malmö utifrån deras roll som en del av det förebyggande arbetet mot hatbrott. Resultatet visar att händelser i omvärlden, bristande kunskap, kultur och historia samt fördomar, ses som möjliga orsaker till varför hatbrott begås. Media och internets påverkan ses som bidragande faktorer till hatbrott. För att förebygga hatbrott betraktas olika former av utbildningsinsatser vara de mest framstående och effektiva, men några få mer direkta insatser nämns också. Ur resultatet framstår det att hela samhället har ett ansvar i det förebyggande arbetet och att alla aktörer måste arbeta gemensamt för ett mer inkluderande samhälle. Det är också viktigt att hantera det aktuella mörkertalet i hatbrottsstatistiken och stärka förtroendet mellan minoriteter och myndigheter. Uppsatsens informanter påpekar också att mer resurser måste läggas på det preventiva arbetet mot hatbrott. Vidare ger uppsatsen förslag på framtida forskning som bör undersöka vilka konkreta insatser de olika aktörerna i samhället ska vidta för att förebygga hatbrott, samt studera ämnet utifrån fler perspektiv. / Hate crime is a problem today that goes against everyone's equal value and arouses concern among many in our society, meanwhile Sweden has been criticized for the development of hate crimes and the widespread racism. Therefore, Sweden has implemented several preventive strategies against hate crimes, despite a lack of research on hate crimes in general and the sizable lack of research regarding prevention of hate crimes. The essay wants to create an understanding of how different actors in Malmö works to prevent hate crimes, what they consider causes hate crimes and possible challenges in the preventive work. To address the inquiries posed by the essay, ten people from different functions in Malmö are interviewed, based on their role as part of the preventive work against hate crimes. The results show that events in the world, lack of knowledge, culture and history, as well as prejudices, are possible reasons why hate crimes are committed. The influence of the media and the internet are seen as contributing factors to hate crimes. To prevent hate crimes, various forms of educational efforts are considered to be the most prominent and effective. Also, a few more direct interventions are mentioned. The result shows that the whole society has a responsibility in the preventive work and actors must work together for a more inclusive society. It is also important to deal with the current darkness in hate crime statistics, and enhancing trust between minority groups and authorities. The essay's informants also highlight that more resources must be put into preventive work against hate crimes. Furthermore, the essay suggests that future research should examine what concrete efforts various societal actors should take to prevent hate crimes. Future research should also approach the subject from different perspectives.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I