Denna studie undersöker sociala mediers påverkan på människor med fokus på mat och hälsa. Med hjälp av en kvantitativ enkätstudie har vi undersökt hur och på vilket sätt de sociala medierna spelar in i hur människor äter. Fokus ligger på vilket medie människor i åldern 18 år och uppåt väljer för att få inspiration till hälsosam mat, i vilken grad sociala medier förändrat människors medvetenhet och intresse kring hälsa och mat samt huruvida den här påverkan upplevs som positiv (inspirerande) eller negativ (stress/förvirring). Resultatet visar att de sociala medierna inte tagit över som inspirationskälla då de traditionella medierna, så som tidskrifter, TV och böcker, visade sig vara vanligast för att inspireras och skaffa sig inspiration kring mat. De sociala medierna fungerar snarare som ett komplement och har större popularitet hos den yngre generationen. Vidare visar studien att sociala medier delvis bidragit till att öka medvetenhet och intresse kring mat och hälsa. Majoriteten angav att de snarare inspireras än känner stress/förvirring till de hälsobudskap kring mat som florerar på sociala medier och studien visade ett tydligt mönster att kvinnor är både mer negativt och positivt påverkade än männen.

Uppsatsens syfte var att belysa regionfrågan. Att undersöka om politikernas åsikter, iBlekinge och dess grannlän, möjliggör en framtida regionbildning där Blekinge ingår. Studienbyggde på en kvantitativ enkätstudie där ordinarie förtroendevalda i samtliga Blekingeskommuner samt i Blekinge Landsting, Kalmar Landsting, Region Kronoberg och RegionSkåne fick möjlighet att säga sin åsikt. Svaren speglades i regionteori och analysen visade ensplittrad svarsbild. Uppsatsens hypotes var att Blekinge inte har en given och självklarframtida regiontillhörighet och att synen på framtiden skiljer sig beroende på var i länet dubor. Frågeställningen som uppsatsen avsåg att besvara var: ● Hur ser de förtroendevalda politikerna på Blekinges möjligheter till en framtidaregionbildning? Enkätundersökningen byggde på svar från 264 av de 597 ledamöter som tillfrågats och visadepå tydliga tendenser som stödde hypotesen. Uppsatsens frågeställningar kunde besvaras.Blekinge har inte en självklar regiontillhörighet, i alla fall inte hos de förtroendevalda. De undersökta gruppernas svar hade konsensus om att Blekinge borde ingå i en större region,74,2% ansåg detta. Samtidigt menade 47,7% att Blekinge inte hade en självklarregiontillhörighet. När de som ansåg att Blekinge borde ingå i en större region, eller att hadeen självklar regiontillhörighet, fick svara på hur en framtida region där Blekinge bäst skulle seut blev svarsbilden splittrad.De förtroendevalda politikerna som medverkade i undersökningen ser inte samma framtidgällande Blekinge och vad som är en bra regiontillhörighet. Detta gäller, med ett enstaka undantag, oavsett partitillhörighet eller geografisk verksamhetsort.

<p>Begagnade bilar köps och säljs i allt högre utsträckning mellan privatpersoner, något som drabbar bilhandlare genom en för dem minskad försäljning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur privatpersoner väljer var de ska köpa begagnad bil. Vi vill utforska hur de söker efter information om bilar, samt vilka faktorer som påverkar valet av inköpsställe. En kvantitativ enkätundersökning har utförts bland privatpersoner som köpt begagnad bil och resultaten av denna undersökning visar att priset på bilen är den mest avgörande faktorn vid val av inköpsställe. I slutsatsen kan även konstateras att Internet är det ledande informationssökningsredskapet innan köp av bil.</p>

<p>C-uppsats, 15 poängMedie- och Kommunikationsvetenskap, 61-90 poängSammanfattningSofie Hjelm, MKV 5"Dramat där alla är förlorare"-en fallstudie av Blekinge Läns Tidnings rapportering av Rödebydramat"The drama without winners"-a case study of Blekinge Läns Tidnings coverage of the Rödeby shootingHösten 2007 hamnade den lilla byn Rödeby och delar av Karlskrona kommun i fokus i landets samtliga medier. Anledningen var att en sen oktoberkväll sköt en pappa i desperation och förvirring mot en grupp pojkar som befann sig i hans trädgård. En av pojkarna avled på gräsmattan, en annan skottskadades allvarligt.Det var en av nyhetshändelse som ställde hårdare och större krav än vanligt på allsidig nyhetsförmedling, objektivitet och etiska ställningstaganden.Blekinge Läns Tidning (BLT) är den ledande tidningen i Blekinge, med mer än femtio procents hushållstäckning i Karlskrona, Ronneby och Sölvesborg. Även i Karlshamn är tidningen stark, med 47 procents täckning. Svagast är man i Olofström, där tidingen täcker 34 procent av hushållen.Det här är en fallstudie av BLT:s rapportering av dramat, från skotten till domslutet i tingsrätten. Det som undersöks är objektivitet, neutralitet och i viss mån den etiska nivån i rapporteringen. Utgångspunkterna som har stor betydelse för studien är bland andra Hvitfelts teorier om nyhetsvärdering, Westerståhls objektivitetsmodell och de pressetiska regler som utformas av Pressens Samarbetsnämnd och som gäller samtliga medier i Sverige.Frågeställningarna handlar om parternas utrymme, enskilt och i relation till varandra, hur de benämns och om BLT:s objektivitet i rapporteringen. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys.Genrellt sett så är BLT överlag objektiv och allsidig i rapporteringen. Tidningen håller en hög etisk nivå och samtliga parter ges utrymme och citeras. Däremot brister BLT något ifråga om benämningarna på de inblandade, där värderingar stundtals smyger sig in. I enlighet med god pressetik är BLT försiktig med såväl namn- som bildpublicering. Merparten av de namn som förekommer är de som bärs av mer eller mindre offentliga personer, och majoriteten av publicerade bilder föreställer inte någon av de inblandade parterna.                                                                                                                                                                        Nyckelord: Objektivitet, kvantitativ innehållsanalys, etik, nyhetsvärdering, Rödeby, Blekinge Läns Tidning</p>

Syftet med denna studie var att undersöka samspelet mellan genus och matlagning samt hur deras roller utspelas i matlagningsprogrammen. Ett urval av tidigare forskning som behandlar vårt specifika ämne samt hur vår studie särskiljer sig från dem återfinns under kapitel två. Med hjälp av de två metoderna kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys analyserades innehållet i utvalda avsnitt ur ”Mat” och ”Vad blir det för mat?”. Urvalet av de avsnitt som studerade skedde med ett systematiskt urval. Med Erving Goffmans teori och utvalda nyckelbegrepp skapades ett kodschema som vi sedan applicerade i studiens analysdel. Vi har på ett detaljerat sätt studerat programmen för att se vem som gör vad samt på vilket sätt det presenteras med genusperspektivet i åtanke. Det vi kom fram till var att genus var en väsentlig faktor till de främsta skillnaderna i programmen som i sin tur påverkade aktörernas roller. / The purpose of this study was to examine the interaction between gender and cooking, and how their roles unfolding in cooking programs. A selection of previous research that addresses our specific topic and how our study differs from those found in chapter two. Using the two methods quantitative and qualitative content analysis analyzed the contents of selected passages from "Mat" and "Vad blir det för mat? '. The selection of the sections studied were made with a systematic sample. With Erving Goffman's theory and selected key concepts created a coding scheme which we then applied in the study analysis section. We have a detailed manner studied programs to see who is doing what and how it is presented with a gender perspective in mind. What we came up with was that gender was a significant factor for the primary differences in the programs, which in turn affected the actors' roles.

Naturvetenskaplig vetenskap har en särställning bland vetenskaperna och detta även inom skolans undervisning. Fakta men också normer som presenteras i naturvetenskapliga sammanhang tenderar att respekteras i högre grad än samhällsvetenskaper . Undersökningen syfte är därför att öppna upp för möjligheten att analysera läromedel i biologi ur samhällsteoretiska perspektiv. Syftet har operationaliserats i forskningsfrågor: I vilken utsträckning reproduceras eller utmanas traditionella genus via bild i avseende på tre aspekter - på skillnader i representation av kvinnor och män, på skillnader i gestaltning av kvinnor och män och på gestaltningar av människokroppen. Även den eventuella förändringen över tid i avseende på dessa frågor har undersökts. Med traditionella genus menas en numerär representation av könen där mannen framstår som norm samt uppdelningen i motsatspar definierade av Yvonne Hirdman. Studieobjektet har varit bilder i sex biologiläromedel för högstadiet och metoden som använts är kvantitativ innehållsanalys. Studiens slutsatser kan i huvudsak sammanfattas med att män representeras oftare än kvinnor i flertalet böcker, att motsatspar mellan kvinnor och män i enlighet med traditionell genus förekommer i alla böcker utom en och att det återskapas traditionell genus i gestaltningar av människokroppen i två böcker. Slutsatsen av undersökningen är därmed att läromedels ställning i naturvetenskapliga ämnen bör ifrågasättas på samma grund som andra ämnens läromedel.

Problemformulering och syfte: Medierna rör sig mot digitala plattformar. Samtidigt försöker nyhetstidningar anpassa sig till ett nytt medielandskap för att på bästa sätt möta sin publik. Bland svensk dagspress kämpar många tidningar för sin överlevnad och deras bildredaktioner läggs ner en efter en. Tidningar figurerar allt mer på sociala medier och det bildbaserade sociala mediet Instagram är i skrivande stund mer populärt än någonsin bland svenskarna, ett relativt nytt medium som de svenska tidningarna precis har börjat använda.
Syftet med denna studie var att undersöka om svensk dagspress anpassar sig till det nu rådande digitala landskapet, det vill säga publicerar sig på Instagram. Vi sökte svar på hur deras användning av Instagram såg ut samt om tidningarna hade en policy för mediet, och i dessa fall, hur den såg ut. Metod och material: Mellan 9 och 11 november 2016 undersöktes hur många svenska dagstidningar som använder Instagram, samt vad som publicerades. Detta kompletterades med åtta stycken intervjuer för att få mer djupgående svar kring svensk dagspress Instagramanvändning. Huvudresultat: 86 procent av de svenska dagstidningar hade ett Instagramkonto. Främst publicerades nyhetsbilder, de stod för 45 procent av det totala antalet publicerade bilder. Resterande bilder var till största del behind the scenes-bilder - 16 procent, video - 13 procent och läsarbilder - 10 procent. I de kvalitativa intervjuerna fann vi en svensk dagspress på ett experimentstadie där man testar sig fram med vad som fungerar. De intervjuade (med Instagram) önskade en länkfunktion via Instagram för att kunna flytta läsare till sin webbplats. Denna funktion var i skrivande stund inte möjlig. Samtliga med Instagram såg det som en plattform man bör vara på eftersom det är där publiken och deras läsare finns.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) ses som en av de främsta vårdskadorna i världen och beskrivs ge ett enormt lidande för patienten. Basala hygienrutiner började utvecklas redan på 1800-talet och är idag den huvudsakliga åtgärden för att minska VRI. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal har en skyldighet att följa lagar, författningar och riktlinjer så att omvårdnaden av patienter blir patientsäker. Syfte: Var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Metod: En kvantitativ retrospektiv longitudinell studie som byggde på observationer av vårdpersonal samt punkprevalensmätningar av VRI. Resultat: Det sågs en högre följsamhet till basala hygienrutiner hos vårdpersonalen på medicinkliniken. Medicinkliniken hade även en signifikant förbättring av följsamhet till basala hygienrutiner. Båda klinikerna hade en lägre följsamhet till desinfektion av händer före en patientkontakt än efteråt. Studerande hade högre följsamhet än sjuksköterskor och läkare. Medicinkliniken hade som mest 5 (n=43; 11,6%) patienter med en VRI och kirurgkliniken hade som mest 9 (n=63; 14,3%) patienter. Diskussion: Tidigare forskning visar att det är lägre följsamhet till desinfektion av händer före en patientkontakt än efteråt, något som även setts i resultatet. Tidigare forskning tar även upp möjliga orsaker till en låg följsamhet samt verktyg för att skapa en högre följsamhet till basala hygienrutiner / Background: Healthcare-associated infections (HAI) are one of the leading health damage in the world and described provides immense suffering to the patient. Basic hygiene began to develop early in the 1800s and is today the main arrangements for reducing HAI. Nurses and other health care workers has an obligation to comply with laws, regulations and guidelines so that the care of patients become safe. Objective: To investigate the health care workers’ adherence to basic hygiene routines. Method: A quantitative retrospective longitudinal study based on observations of health care workers and point prevalence surveys of HAI. Results: Showed a higher adherence to basic hygiene among health professionals in the medical clinic. Medical clinic had a significant improvement in adherence to basic hygiene. Both clinics had a lower adherence to hand disinfection before a patient contact than afterwards. Students had higher adherence than nurses and doctors. Medical clinic had at most 5 (n = 43, 11.6%) patients with a HAI and surgery clinic had at most 9 (n = 63, 14.3%) patients. Discussion: Past research shows that there is less adherence to hand disinfection before a patient contact then afterwards, which is also shown in the result. Previous research also mentions possible causes of a low adherence and tool to create a higher adherence to basic hygiene.

I denna uppsats undersöks SVT:s nyhetsprogram Aktuellt och deras användning av experter. Ur ett genusperspektiv undersöks förekomsten av kvinnliga respektive manliga experter i avseende att uppmärksamma könsskillnader i nyhetsmedier. Resultatet jämförs också med tidigare forskning och resultat om könsfördelning och könsmärkning i nyhetsmedier. Det teoretiska ramverket består bland annat av teorier om den manliga normen, mediernas makt och genusslentrian samt könsmärkning inom nyhetsjournalistik. De empiriska materialet utgörs av nyhetssändningar från Aktuellt mellan åren 2001-2016. Konstruerade veckor hjälper till att avgränsa ett omfattande material och förhoppningen har varit att kunna säga något om Aktuellts typiska eller genomsnittliga användning av experter. Totalt har 96 nyhetssändningar och 108 experter undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys, ett användbart verktyg för att ta reda på hur vanligt förekommande något är i ett material eller hur stort utrymme vissa ämnen eller grupper får. Resultatet visar att de hypoteser som prövas delvis bekräftas och delvis falsifieras vilket gett ett mer komplicerat resultat än förväntat. Det framkommer en manlig dominans bland Aktuellts experter och männen är i genomsnitt något äldre än de kvinnliga experterna. Resultatet visar också att stereotyper kring vilka ämnen som är traditionellt manliga respektive kvinnliga delvis påverkar vem som kommenterar vad. Men resultatet avviker också från traditionella mönster. Till exempel visar studien att juridiska frågor, ett traditionellt sett manligt ämnesområde, i större utsträckning kommenteras av kvinnliga experter. I uppsatsen konstateras även att könsbalansen i Aktuellt är bättre än vad mycket av den tidigare forskningen visat. Manliga och kvinnliga experter ges exempelvis nästintill likvärdigt utrymme i form av taltid och antal frågor, och något samband mellan expertens kön och en chefsposition kan inte hittas. Avslutningsvis konstateras att könsbalansen, trots vissa stereotypa drag, har förbättrats över tid. Resultatet kan därmed sägas gå i linje med ett alltmer jämställd samhälle, vilket är ett viktigt steg för demokratin, vår syn på varandra samt våra normer och värderingar.

The main focus of this thesis is the American election of 2016 and how it was reported in four Swedish newspapers; Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. The theoretical approach is based on an analysis of news values, explaining what generally attracts the attention of media outlets, specifically newspapers. A quantitative content analysis shows that Donald Trump was by far the most reported presidential candidate in the leading Swedish newspapers. Hillary Clinton was more seldom reported about. All newspapers had strong strong arguments against Donald Trumps presidential candidature, but the support for Hillary Clinton was at the same time relatively weak.