Denna uppsats vetenskapliga grund hämtas främst från ekofeminism med tanken om jämställdhetsarbetets samband med miljövård, samt närvarons politik med teorier kring representationens betydelse för den politik som förs. Ekofeministisk teori menar att det finns betydelsefulla samband mellan förtrycket av kvinnor, icke-vita människor, och fattiga på ena sidan och den icke-mänskliga naturen på andra sidan. Detta innebär att kvinnor på ett bättre sätt förstår det förtryck som finns mot icke-mänsklig natur än män. Teorin om närvarons politik menar att det styrande idéfokuserade politiska systemet går miste om viktiga perspektiv och kunskaper som en mer representativ politik kan ge. Närvarons politik utgår från att politiskt underrepresenterade sociala grupper kan bidra med perspektiv och kunskaper som annars förblir ohörda. Utifrån grunden i dessa två vetenskapliga teorier syftar denna uppsats till att undersöka det potentiella sambandet mellan kvinnorepresentationen i EUländernas parlament och EU-ländernas miljöprestanda i Yale University Environmental Performance Index. Detta samband testas med sambandsmåttet Pearsons r samt en multipel regression där fler förklaringsvariabler kontrolleras. Resultatet visar att ett positivt samband existerar och kvarstår även vid kontroll av andra förklaringsvariabler med multipel regression. Dock kan endast 45,8% av den multipla regressionsmodellens variation förklaras av de oberoende variablerna. Det finns alltså relativt stort utrymme för felmarginal, samt att andra faktorer påverkar den beroende variabeln EPI. Resultat ger en statisk bild av verkligheten och kan endast ge svar om sambandet mellan de utvalda variablerna med de avgränsningar som satts och kan inte ge några allmänna sanningar om kvinnorepresentationens betydelse för miljöarbetet i allmänhet. Denna uppsats har belyst sambandet mellan kvinnorepresentationen i EU-ländernas parlament samt deras miljöprestanda utifrån Yale Univeristy Environmental Performance Index. Studien bidrar med intressanta indikationer om kvinnorepresentationens betydelse för det nationella miljöprestanda arbetet samt ger inspiration och stöd för ny kvalitativ forskning inom ämnet.

I denna uppsats genomförs både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökning av sportbilagorna i tre av de största svenska dagstidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, med syfte att utröna hur stort utrymme kvinnliga respektive manliga idrottare tilldelas på sportsidorna, samt hur idrottskvinnorna och männen framställs i texten. Den kvantitativa studiens ansats var att mäta den marginalisering kvinnliga idrottare utsätts för i de undersökta medierna. Den kvalitativa textanalysen genomfördes för att urskilja och uppmärksamma tendenser till en könsstereotyp framställning av idrottarna genom språkliga formuleringar. Det vill säga fall där den journalistiska texten, medvetet eller ej, förstärker redan befintliga föreställningar och fördomar om hur kvinnor och män ska vara. Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att utrymmet tillägnat kvinnliga idrottarefortfarande år 2010 är oproportionerligt litet i jämförelse med manliga idrottares, och bara har ökat marginellt sedan en liknande undersökning publicerades i boken Sporten i spalterna av Ulf Wallin för snart 13 år sedan. Som vår undersökning visar uppmärksammas kvinnliga idrottare fortfarande i ett färre antal artiklar, i till storleken mindre artiklar och illustrerade med färre antal bilder än de artiklar som handlar om idrottsmän. Den kvalitativa analysen visar på att ett språkbruk som befäster en könshierarki inom idrottsvärlden fortfarande används. Exempel tagna ur de undersökta artiklarna redovisar fall av språkliga formuleringar som framställer kvinnliga idrottare på ett könsstereotypt vis.

Den här studien har genomförts för att undersöka hur attityder kan påverkas av den sociala interaktionen som uppstår i mötet, mellan den arbetssökande ungdomen och handläggaren på Arbetsförmedlingen. Studien har genomförts kvantitativt med hjälp av elektroniska enkäter som vi har publicerat på Facebook, och länkat i ett mail till samtliga studenter på högskolan i Skövde. Målgruppen på våra respondenter var mellan 19-23 år och med kravet om att de skall eller har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen. Syftet med studien är att undersöka bland annat hur handläggarens engagemang påverkade den arbetssökande individen till att aktivt söka arbete efter det första besöket på Arbetsförmedlingen. Exempel på andra variabler vi har valt att studera är om handläggarens ålder och tillgänglighet påverkar den arbetssökandes inställning till denne, respektive engagemang till att aktivt fortsätta söka arbete. Teorierna vi valt att utgå ifrån har varit attributionsteorin, kognitiv teori och social identitet. Resultatet visade på ett signifikant samband, som innebar att handläggarens engagemang påverkar den arbetssökandes fortsatte engagemang till att söka arbete. Även handläggarens ålder och tillgänglighet hade signifikanta samband och påverkade därför den arbetssökande ungdomens inställning gentemot denne, samt engagemang till att aktivt fortsätta söka arbete. Tidigare forskning har bland annat visat att interaktionen mellan handläggaren och den arbetssökande ungdomen är av vikt. Vi har kommit fram till att det bemötandet ungdomen får av handläggaren är av betydande art i fråga om attityder gentemot hur de betraktar Arbetsförmedlingen som organisation.

Uppsatsen utgår från terrordåden i Norge den 22 juli 2011. Med Dagens Nyheters webbpublicerade artiklar om Behring Breivik som material gjordes en kvantitativ innehållsanalys. Bland annat tittades på hur Dagens Nyheter beskrev varför Behring Breivik begick dessa handlingar, om rapporteringen varit objektiv och i vilken utsträckning webbspecifika företeelser, såsom filmklipp och bildspel nyttjats. Resultatet blev att webbspecifika företeelser fanns om än inte i någon större utsträckning och att de förekom mestadels i direkt närhet till terrordåden. En webbspecifik företeelse skiljde sig från ovanstående resultat och det var nyheter som uppdaterats vilket skett i 23 % av alla kodade artiklar. Dessa var dessutom spridda över kodningsperioden utan någon direkt logisk fördelning. Svar på frågan varför enligt Dagen Nyheter blev att Behring Breivik begick dåden p g a sina högerextrema åsikter och eller högerpopulistiska partier. När det gäller frågan om Dagens Nyheter var objektiv i sin bevakning har inget entydigt svar kunnat noteras. Vad som kan konstateras är att Dagens Nyheter varit återhållssam i sin publicering av Behring Breiviks egna bilder men att manifestet återgivits eller citerats i nästan en tredjedel av alla artiklar. I uppsatsen förekommer även en generell diskussion om hur journalister bör bevaka ett terrordåd. Svårigheterna och ansvaret.

No description available.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan. Med tidigare forskning som stöd formuleras hypotesen att jämställdhet i det omgivande samhället påverkar såväl kvinnors som mäns hälsa positivt. Hypotesen får stöd kontrollerat för faktorer på individnivå. När mått på socialt och materiellt välstånd förs in i analysen försvinner emellertid sambandet, något som delvis kan förklaras av att mer jämställda samhällen också tenderar att präglas av högre nivåer av välfärd. När hänsyn tas till förekomsten av en interaktionseffekt, där ökad jämställdhet påverkar kvinnors och mäns hälsa i olika utsträckning, blir sambandet mellan jämställdhet och hälsa av negativ karaktär. Resultaten tyder på att den negativa effekten på hälsa är större för män än kvinnor vilket kan föras tillbaka på mäns förluster av tidigare samhällsprivilegier parallellt med en fortsatt hälsovådlig livsstil. Att också kvinnors hälsa i viss mån påverkas negativt kan bero på att kvinnor i takt med ökat arbetsdeltagande tar sig an traditionellt maskulina hälsobeteenden samtidigt som de fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för hem- och barnomsorg. Samband av detta slag är komplexa, för att vidare utröna på vilka sätt individuell hälsa och jämställdhet mellan könen samverkar fordras mer forskning på området.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan. Med tidigare forskning som stöd formuleras hypotesen att jämställdhet i det omgivande samhället påverkar såväl kvinnors som mäns hälsa positivt. Hypotesen får stöd kontrollerat för faktorer på individnivå. När mått på socialt och materiellt välstånd förs in i analysen försvinner emellertid sambandet, något som delvis kan förklaras av att mer jämställda samhällen också tenderar att präglas av högre nivåer av välfärd. När hänsyn tas till förekomsten av en interaktionseffekt, där ökad jämställdhet påverkar kvinnors och mäns hälsa i olika utsträckning, blir sambandet mellan jämställdhet och hälsa av negativ karaktär. Resultaten tyder på att den negativa effekten på hälsa är större för män än kvinnor vilket kan föras tillbaka på mäns förluster av tidigare samhällsprivilegier parallellt med en fortsatt hälsovådlig livsstil. Att också kvinnors hälsa i viss mån påverkas negativt kan bero på att kvinnor i takt med ökat arbetsdeltagande tar sig an traditionellt maskulina hälsobeteenden samtidigt som de fortfarande har det huvudsakliga ansvaret för hem- och barnomsorg. Samband av detta slag är komplexa, för att vidare utröna på vilka sätt individuell hälsa och jämställdhet mellan könen samverkar fordras mer forskning på området.

AbstraktTitel: Är Guldkunderna lönsamma? Nivå: C -uppsats i Företagsekonomi Författare: Patrik Sandberg & Fredrik Östman Handledare: Ann Wetterlind Dörner Datum: 2011 – Maj Syfte: Uppsatsens syfte är att, på uppdrag av Länsförsäkringar Skaraborg, undersöka om företagets kundbonussystem är lönsamt för företaget i praktiken. Metod: Uppsatsen bygger i huvudsak på en kvantitativ metod där data som har behandlats erhållits från uppdragsgivaren i form av ett Excel-dokument. X2- tester har gjorts i statistikprogrammet Minitab för att på så sätt undersöka den verkliga effekten av bonussystemets utformning. Resultat & slutsats: Utifrån de uppgifter och data som har erhållits visar resultaten på att bonussystemet är lönsamt för företaget även i praktiken. Förslag till fortsattforskning: I uppsatsen har hänsyn tagits till redan givna variabler. Ytterligare variabler skulle kunna vägas in i analysen för att på ett kvantitativt plan öka trovärdigheten för resonemanget och på ett kvalitativt plan öka förståelsen för kundernas agerande. Uppsatsens bidrag: Resultaten i den här uppsatsen har visat att kundbonussystemet är lönsamt för företaget även i praktiken. Ett resonemang har förts om var de största effekterna finns och detta kan eventuellt sedan användas för att effektivisera verksamheten.

Denna kandidatuppsats behandlar det arbete som konsulter från tre konsultfirmor inom chefsutveckling bedriver. Syftet är attbeskriva och jämföra dessa tre konsultfirmors utbildningsverksamhet gällande ledare med särskilt fokus på ledarutveckling ochledarskapsutveckling. Detta syfte har brutits ner till tre frågeställningar för att besvara hur dessa tre konsulter uppfattar vadledarskap innebär, hur konsulter arbetar med utbildningsprogram för ledare gällande utveckling samt vilka likheter och skillnadersom finns mellan konsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram för utveckling. Den undersökningsmetod som jagvalde att använda är kvalitativa intervjuer. Denna studie utgår vidare från en hermeneutisk ansats där det inte går att säga att detresultat som jag har tolkat genom teori och förförståelse är en absolut sanning. Jag har därför försökt att undersöka och tolkahelheten genom att noga väga av den empiri som har erhållits genom tre semistrukturerade intervjuer, mot min egen förförståelsefrån arbetslivet och från den litteratur som utgör den teoretiska referensramen. De tre respondenterna har en lång erfarenhet inomområdet chefsutveckling och har därför kunnat bidra till ett intressant resultat. Resultatet av denna studie är att uppfattningen kringledarskap skiljer sig, även om det också finns många likheter. Respondenterna ansåg bland annat att ett ledarskap innebärfärdigheter gällande kommunikation samt att kunna ha självinsikt. Om exempelvis ledarskap är något medfött eller ej är svårt attslå fast då samtliga respondenter hade skilda uppfattningar kring detta. Däremot kunde jag se ett tydligt mönster mellankonsultfirmornas arbetssätt gällande utbildningsprogram inom utveckling av ledare. Ofta användes feedback och coaching somutvecklingsmetoder inom grupputveckling där ledaren tillsammans med det närmaste teamet utförde case-baserade övningar, bådepraktiskt och teoretiskt. Intervjuer bland ledare och team var också vanligt förekommande när konsulten skulle diagnostiseraproblematiken. Resultatet visade även att likheterna mellan konsultfirmornas arbetssätt var fler och av en mer omfattande karaktärän de skillnader jag kunde se.

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer. För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal). I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna. Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått. För samtliga värden gällande Swedbank föreligger positiv autokorrelation.