Titel: Hafva vi i Norrland ett Wästindien? – En kvantitativ, beskrivande studie om användningen av begreppet Norrland i riksmedierna   Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt   Kurs, termin och år: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014   Antal ord i uppsatsen: 10 831   Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers rapportering leder till att människor får stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett användande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i läsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhälleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland. Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlägger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utsträckning Norrland framställs som ett problemområde i artiklar där begreppet Norrland används. Vi får svar på vilken geografisk nivå nyhetsartiklar som innehåller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv används som måttstock i artiklar där Norrland används som geografisk referens och i vilken utsträckning artikelförfattare använder postkoloniala gestaltningar från orientalismen i texter där ordet Norrland ingår.   Metod och material: Med kvantitativ innehållsanalys med gestaltningsteorin och frågeställningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsrapporteringen från och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under åren 2005, 2009 och 2013.   Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsrapportering är stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svår att finna.   Nyckelord: Gestaltning, Norrland, Norrlänning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehållsanalys, Rikstidningar.

Radio är en av många plattformar och arenor där offentlig debatt kan äga rum. Och just som medium når radio ut till en stor mängd människor. Med den bredden kommer även ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna på Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information så att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhälleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det är både intressant och relevant att kika närmare på Sveriges radio, och specifikt på programmet P1 Debatt. Vi har valt att kolla hur genusrepresentationen ser ut på P1 Debatt. Syftet med studien är att se rent konkret hur genusrepresentationen ser ut i stort. Även att undersöka om det finns något mönster av typiska könsroller som yttrar sig i de olika avsnitten samt i vilka roller män respektive kvinnor har som medverkar i programmet. Vi har valt att utföra analysen genom en kvantitativ innehållsanalys. Materialet vi har undersökt täcker nio avsnitt som är två timmar långa vardera. Analysenheterna som vi har analyserat består av repliker. Alltså blir varje gång någon har börjat tala eller uppträda en ny analysenhet. Resultatet av genusrepresentationen har visat sig vara jämn, det om man endast räknar det totala antalet män respektive kvinnor som har medverkat i programmet. Men när man bryter ut avsnitt för avsnitt kan man se stora skillnader i könsfördelningen. Alltså kan P1 Debatt se jämställt ut vid första anblick men går man in på djupet så får man en helt annan bild.

Barns deltagande i fritidsaktiviteter har kopplats till ett antal positiva effekter och en givande fritid är en av barnens rättigheter. Frågan är om barn från olika familjestrukturer har samma möjligheter att delta och kan barns möjligheter till deltagande påverkas av föräldrarnas och barnens könstillhörighet. Som teoretiskt ramverk används Doing gender och Berger och Luckmanns socialisationsprocesser. Tidigare studier har inga entydiga resultat när det rör familjestrukturens påverkan, inte heller barnets könstillhörighet eller föräldrarnas klass har visats sig ha klara effekter, däremot har ekonomin det. Vad de flesta inte har gjort är att se till föräldrarnas könstillhörighet, något denna uppsats gör i form av att se till om barnet bor med båda föräldrarna eller med modern eller fadern oavsett om familjen har en styvförälder med. Detta har lett till att studien fått ett antal resultat värt att nämna, ett är att i studiens alla tre datamodeller över idrottslig fritidsaktivitet var de som bodde med sin far inte signifikant skilda från de som bor med båda sina föräldrar, medan det var genomgående negativt signifikant för de som bodde med sin mor, såväl när det gäller idrottslig som övrig aktivitet. Det fanns inga signifikanta samband för kön oavsett fritidsaktivitet. För än mer givande resultat kan vidgning av aktivitetstyper som undersöks och en bredare uppdelning av familjestruktur utföras i framtida studier.

Syftet med föreliggande kvantitativa studie är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni. Sambandet mellan klassposition och hälsa kan ta sig uttryck i två riktningar - något som avhandlas i kausalitetsteorin och selektionsteorin. Kausalitetsteorin utgår från att en individs klassposition påverkar ens framtida hälsa, där en lägre klassposition riskerar att leda till sämre hälsa. I kontrast till detta utgår selektionsteorin från att en individs hälsa påverkar klasspositionen, där ohälsa tenderar att leda till en lägre klassposition. Dessa teorier utgör föreliggande studies teoretiska utgångspunkt. Datamaterialet som används är “Stockholm Birth Cohort” (SBC), vilket är resultatet av en sannolikhetsmatchning mellan två avidentifierade material. Materialet består av longitudinell kohortdata som sträcker sig från år 1953 till år 2008. Analysmetoden i föreliggande studie är multipel logistisk regressionsanalys vilket är lämpligt då utfallsvariabeln har gjorts binär. Resultatet som nås är att det existerar ett signifikant samband mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni, även när sambandet kontrollerats för föräldrarnas socioekonomiska klassposition, psykiska hälsa, utbildning, inkomst, alkoholmissbruk samt familjetyp och kohortmedlemmens kön. Då denna infallsvinkel är relativt outforskad är detta resultat därför ett relevant bidrag till forskningsfältet. Vidare har försök gjorts att undersöka riktningen på detta samband och utifrån genomförda tester verkar det som att både kausalitets- och selektionsteorin har ett förklaringsvärde beroende på ifall klassposition mäts utifrån föräldrarnas eller individens klassposition. Rimligtvis är socioekonomisk klassposition och schizofreni ömsesidigt sammanlänkande över individens livsförlopp.

Revisionskvalitet är något som ständigt verkar vara ett aktuellt ämne. Forskare har genom åren använt flera olika mått och metoder för att försöka mäta denna kvalité. Vi har i denna studie valt att använda oss av ett kvalitetsmått som heter Kvalitetshotande beteende (KHB) som innebär att vi istället för att mäta kvalitet, undersöker vad som kan hota revisionskvaliten. Exempel på kvalitetshotande beteenden kan vara att revisorn av olika anledningar hoppar över steg i kontrollpunkterna i revisionen eller godtar en klients svaga förklaring utan att själv titta närmare på fallet. Faktorer som skulle kunna påverka revisorer att begå dessa felaktigheter är flera, men vi har i vår studie valt att fokusera på olika stressfaktorer och kompetensfaktorer. Tillsammans med olika bakgrundsvariabler har vi försökt hitta samband mellan kvalitetshotande beteende, stressfaktorer och kompetensfaktorer. Studiens problemformulering lyder: Hur upplever revisorer i mindre revisionsbolag stress och vikten av kompetens och påverkar det kvalitén i deras arbete?Syftet med studien är att undersöka om de olika individuella faktorerna stress och kompetens påverkar kvalitén på utfört arbete i mindre revisionsbolag. Studien är kvantitativ och i form av en enkätundersökning. Med hjälp av regressionsmodeller, vår positivistiska kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt har vi analyserat och kartlagt huruvida dessa faktorer påverkar hur revisorer på de mindre revisionsbolagen uppleverarbetssituationen och om detta i förlängningen påverkar revisionskvalitén. De tydligaste sambanden i vår studie visar att: Stressfaktorerna: Det finns ett positivt signifikant samband mellan Kvalitetshotande beteende och Tidsbrist att inte hinna slutföra arbetsuppgifterna på ett så bra sätt man önskar. Även Oklara arbetsuppgifter visade på ett positivt signifikant samband med Kvalitetshotande beteende. Kompetensfaktorerna: Det finns ett negativt samband mellan Kvalitetshotande beteende och variabeln som behandlar revisorernas uppfattning att det är Påfrestande att bli granskad av FAR/RN. Den tredje regressionsmodellen, där samtliga oberoende variabler samt bakgrundsvariablerna ingår, visar ett positivt signifikant samband mellan Kvalitetshotande beteende och Tidsbrist att inte hinna slutföra arbetsuppgifterna på ett så bra sätt man önskat. Vår kartläggning av revisorernas upplevelser inom området har även gett oss en hel del intressanta svar. Exempelvis visar vår studie att majoriteten av revisorerna inte upplever tidsbristen som något problem i deras yrkesutövande. Som författare till denna uppsats ter sig detta något förvånande då vi fått känslan av att revisorer har ett mycket pressat tidsschema. Vår kartläggning visar även att 50 procent av de som idag arbetar på en mindre revisionsbyrå har en tidigare bakgrund i någon av Big 4-byråerna.

The aim of this study was to determine to what degree the framing of the political party the Sweden Democrats had changed in swedish media, from 2010 in contrast to 2012. Particular interest was directed towards the framing of the party as a problem.This was done by studying the news articles during 12 weeks in 2010, and 12 weeks in 2012, in the newspapers Aftonbladet and Expressen. These particular newspapers were especially interesting to study since they have been outspokenly critical of the party. Both of the newspapers can be said to be among the most clearly critical towards the Sweden Democrats.I studied 256 published articles retrieved through the news database Newsline. Quantitative content analysis was used to determine patterns and tendencies. The theories used to determine variables and the analysis of the articles were the framing theory of Robert Entman (1993) and Jesper Strömbäck (2009). Theories regarding the function of news media in democracy were also used in the analysis from the context of Nord & Strömbäck (2012).The study showed that a slightly more negative framing of the party occurs in 2012. Framing of the party as a problem for the democratic principles occurred less, and moral evaluations were similar between the years. The term xenophobic was mostly used to describe the party in the the overall few instances it was used during both years, with a slight shift towards more neutral and less evocative descriptions like immigration critical in 2012.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige ökar och äldre personer använder allt fler läkemedel. Med stigande ålder sker kroppsliga förändringar vilket ökar risken för läkemedelsbiverkningar/-interaktioner. Dessa läkemedelsrelaterade problem kan minska livskvaliteten för äldre personer men sjuksköterskor/distriktssköterskor kan med rätt kunskaper och genom att arbeta tvärprofessionellt bidra till att minska problemen. Syfte: Syftet var att studera hur sjuksköterskor och distriktssköterskor inom hemsjukvård uppfattar kunskaper om läkemedel samt det tvärprofessionella arbetet kring läkemedel. Metod: Studien hade en kvantitativ design och genomfördes som en enkätstudie riktad till sjuksköterskor/distriktssköterskor inom hemsjukvård. Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS 22. För korrelationer användes Mann-Whitneys U-test, Wilcoxon´s rangsummetest och Spearman´s rangkorrelation. Resultat: Deltagarna ansåg att läkemedelskunskaper var viktiga men att det var svårt att identifiera läkemedelsrelaterade problem. Distriktssköterskorna kände sig säkrare på läkemedelsrelaterade frågor efter sin utbildning. Deltagarna ansåg att det fanns otillräckligt med tid avsatt med läkare och omvårdnadspersonal för att diskutera läkemedelsrelaterade frågor. De kände sig trygga med att omvårdnadspersonal tog kontakt vid läkemedelsrelaterade problem men upplevde att det var svårt att få tag på läkare tillräckligt snabbt. Konklusion: För att minska läkemedelsrelaterade problem inom hemsjukvården finns behov av ökade läkemedelskunskaper hos sjuksköterskor/distriktssköterskor samt ökat samarbete med läkare och omvårdnadspersonal. / Background: Average life span in Sweden is increasing and elderly use more and more medication. With age, alterations in body constitution take place, leading to an increased risk of adverse drug reactions. These drug related problems can decrease quality of life for elderly people but with right knowledge and by working multidisciplinary nurses/district nurses can decrease them. Aim: The aim was to study how nurses and district nurses within home nursing view drug knowledge and multidisciplinary work on drugs. Metod: A quantitative design was used and the study was conducted as a questionnaire survey, adressed to nurses/district nurses within home nursing. Data was analysed using the statistics software of SPSS 22. Mann-Whitneys U-test, Wilcoxon´s sign-rank test and Spearman´s rho were used to find statistical correlations. Results: The participants considered drug knowledge to be important but found it hard to identify drug related problems. The district nurses felt more secure in drug related issues after graduation. The participants considered that the amount of time scheduled with physicians and nursing assistants to discuss drug-related matters were insufficient. They felt confident in that nursing assistants would contact them in event of adverse drug reactions but stated it was hard to reach physicians quickly enough. Conclusion: To decrease drug related problems within home nursing there is need for increased drug knowledge amongst nurses/district nurses as well as an increased cooperation with physicians and nursing assistants.

Opioidberoende är en kronisk sjukdom, som behandlas med substitutionsbehandling för att hjälpa personen till ett drogfritt liv med en god livskvalité. Beroendesjukdomar har en hög psykiatrisk samsjuklighet. En eventuell följd av ett opioidberoende är att om drogen har injicerats så kan personen ha smittats med en hepatit C, då det är den vanligaste smittvägen. Stigmatisering är ett sätt att märka en individ med en egenskap eller ett attribut som visar att personen ofördelaktigt avviker från mängden/normen. Specialistsjuksköterskan inom psykiatri skall vårda personcentrerat och med ett etiskt förhållningssätt med en strävan mot hållbar utveckling. Patientcentrerad vård kan beskrivas utifrån livsvärldsperspektiv där specialistsjuksköterskan utgår ifrån patientens egna upplevelser. Syftet var att undersöka förekomst av stigmatisering hos individer i substitutionsbehandling samt att undersöka eventuella skillnader mellan grupperna som uppger psykiatrisk samsjuklighet och hepatit C gentemot övriga studiedeltagare. En tvärsnittsstudie gjordes genom att dela ut en enkät inom en substitutionsverksamhet i västra Sverige. Deskriptiv statistik användes för att beskriva förekomst av stigmatisering och analytisk statistik användes för att analysera gruppskillnader. Resultatet visar att en klar majoritet av deltagarna har erfarenhet av stigmatiserande upplevelser. Det förväntade sambandet med psykiatrisk samsjuklighet och hepatit C kunde ej verifieras. Resultatet kan användas för att ge vårdpersonal ökad förståelse för patienters situation inom substitutionsbehandling och också till att ta hänsyn till detta utifrån patientens livsvärld. Vidare studier rekommenderas med kvalitativ ansats för att få en djupare förståelse av fenomenet.

Miljöbedömning används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som ett planerat projekt kan medföra. Enligt miljöbalken är syftet med en miljöbedömning att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande för att främja en hållbar utveckling. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett dokument som tas fram i miljöbedömningsprocessen och ska beskriva den identifierade påverkan samt göra en samlad bedömning av dess konsekvens. Metoden idag för att genomföra en samlad bedömning bygger på en kvalitativ jämförelsematris där konsekvensen är ett utfall av kombinationen av värdet på miljöaspekten samt påverkan ett projekt har på miljöaspekten. Konsekvensen redovisas sedan som en färg.    En litteraturstudie genomfördes med syfte att granska den nuvarande metodiken och dess brister samt alternativ till dagens metodik. De huvudsakliga bristerna ansågs vara avsaknad av transparens, tydliga riktlinjer samt att fler nyanser i bedömningen var önskvärt. En kvantitativ metod, där siffror används istället för färger, ansågs vara ett alternativ som skulle kunna vara en del av lösningen.    En studie genomfördes för att undersöka hur denna kvantitativa metod skulle kunna utformas matematiskt. Konsekvensen är en kombination av värdet och påverkan, där det undersöktes om det ska beskrivas som en summa eller en produkt. En enkät skickades ut till MKB-utövare i branschen, där bedömningar av ett fiktivt MKB-scenario samlades in och analyserades utifrån tre olika matematiska modeller. Detta resulterade i att för en kvantitativ beskrivning av konsekvensen, z, som en kombination av påverkan, x, och värdet, y, var det matematiska uttrycket <img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi?z=%5Csqrt%5B%5D%7B(x%5E2+y%5E2%20)%20%7D" /> lämpligast att använda. / Environmental assessment is used to get an overall view of the environmental impact a planned project can lead to. According to the Swedish Environmental Code, the purpose of an environmental assessment is to integrate environmental aspects into planning and decision making as to promote sustainable development. An Environmental Impact Assessment (EIA) is a document produced in the environmental assessment process and describes the identified impact and makes a comprehensive assessment of its impact. The basis for an overall assessment is based on a qualitative comparative matrix where the consequence is an outcome of the combination of the value and the impact for one aspect, the consequence presents as a color.   A literature study about the review of the current methodology and its shortcomings as well as alternatives to today's methodology was conducted. The main shortcomings were lack of transparency, clear guidelines and more variety in the assessment were desirable. A quantitative method, using numbers instead of colors, was considered an option that could be part of the solution.   A study was conducted to investigate how a quantitative method could be designed. In order to quantify the consequence instead of using a color, an examination how this expression would look like mathematically was performed. The consequence is a combination of the value and impact, where it was examined whter it should be described as a sum or a product. A survey was sent to EIA practitioners, assessing a fictitious EIA scenario was collected and analyzed based on three different mathematical models. The thesis resulted in, for a quantitative description of the consequence, z, as a combination of influence, x, and the value, y, the mathematical expression <img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi?z=%5Csqrt%5B%5D%7B(x%5E2+y%5E2%20)%20%7D" />  was most suitable to use.

This study discusses whether an individualized news consumption leads to a fragmentationamong readers, to the extent that news of social importance, that contribute to a democratic debate are neglected or missed. Areas of interest are how students of a university in the western part of Sweden consume news and in what ways, through the internet, smartphones, computers or newspapers as well as what genres of news are consumed. The uses and gratification theory and theory of the public sphere constitute the theoretical framework of the study. The method used is that of a quantitative nature, more specifically surveys conducted online. The study was not representative for the total population and thus only expresses itself regarding the answers given by the respondents. Finally, the study finds that the respondents use the possibility of an individualized media content more as a tool to consume a little extraof the news genres they find interesting rather than neglect traditional news media completely.