I Sverige har endast 3 av de 30 vanligaste yrkena jämn könsfördelning vilket innebär att det råder kraftig könssegregering på arbetsmarknaden. Det finns dock ett fåtal kvinnor och män som väljer att arbeta i ett yrke som är dominerat av det motsatta könet. Enligt studier får dessa kvinnor och män utstå en del motstånd. Ofta härleds motståndet till att individerna i minoritetsgruppen bedöms utifrån sociala och kulturella föreställningar om kön istället för som enskilda individer. För män kan detta fenomen medföra både positiva och negativa konsekvenser. Syftet med studien har varit att bekräfta alternativt modifiera resultat från tidigare forskning angående fem aspekter av stereotypa föreställningar riktade mot män i kvinnodominerade yrken. Data har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem manliga undersköterskor om deras upplevelser av stereotyper riktade mot dem. Resultatet visade att aspekter som innefattar negativa stereotyper av män inte kan bekräftas i samma utsträckning som de positiva stereotypa bilderna. Ett annat resultat visade att majoriteten av de manliga undersköterskorna upplevde att det finns en bild i samhället av att män i kvinnodominerade yrken skulle vara homosexuella eller feminina. Denna stereotyp stämde dock inte överens med hur deras omedelbara omgivning bemötte dem.

Jag har gjort ett försök att ta reda på vad det är som får ett kön att bryta sig in i ett yrke som så totalt domineras av det motsatta könet. Närmare bestämt vad som i detta fall har påverkat kvinnorna att välja utbildningen/yrket för att bli anläggningmaskinister. Branschers efterfrågan på arbetskraft varierar över tid och den personliga situationen för arbetaren lika så. Därför bör vi värna om en mer flexibel arbetsmarknad där fler därigenom får en större möjlighet att pröva på och byta bransch under sitt arbetsliv. Inte bara kvinnorna skulle vinna på en mer jämlik arbetsmarknad. Om kvinnorna i större utsträckning kommer in på mansdominerade arbetsplatser skulle acceptansen inte bara öka för kvinnorna men även för de män som vill in i de kvinnodominerade yrkena. Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringen i andel kvinnor i yrket anläggningsmaskinförare samt att belysa några tänkbara förklaringar till denna förändring. Frågorna är många och arbetet gör inte anspråk på att vara heltäckande. Men däremot skall arbetet låta oss möta svaren från personer som valt att bryta tidigare genusmönster och sökt sig en yrkeskarriär i ett yrke där det motsatta könet dominerar.   20 påståenden och frågeställningar har tagits fram och som jag hoppas skall kunna tydliggöra vad som kan vara avgörande för processen att bryta tidigare könsroller i arbetslivet. Påståendena och frågeställningarna har först delats upp i två grupper där de inriktar sig mot valet av utbildning, för att sedan gå över mot valet av att arbeta i ett mansdominerat yrke och till slut mynna ut i några självstående delar.   Andelen kvinnor i utbildningen för anläggningsmaskinförare har enl. Byggindustrins yrkesnämnd (BYN) haft en liten ökning mellen åren 2005-2009, undantaget för år 2006 som hade en marginell minskning och år 2007 som därimot hade en kraftig ökning. BYN vill dock reservera sig för exatheten i dessa siffror. Yrket anläggningsmaskinförare har enl. Statistiska centralbyrån (SCB) haft en liten men tydlig ökninga av andelen kvinnor mellan åren 2005-2009. Resultatet av frågeenkäten visar att respondenten själv har gjort sitt val av utbildning och att intresset spelar en stor roll för valet av utbildning och yrkesval. I resultaten påvisas också att svarsalternativen Jag själv och Intresse bekräftar varandra i frågan om vad som påverkat deras utbildningsval. Genom att ambitionen är hög hos politiker, skola och delar av branschen för att nå en större acceptans av kvinnor i yrket, har motstånden nu minskat så pass att kvinnorna har sett det genomträngligt och möjligt för dem att nå yrket och samtidigt ha en rimlig chans att kunna stanna kvar. Enkätsvaren tyder också på en vilja från kvinnorna att visa att yrket även passar kvinnor. Merparten har inte valt utbildning/yrke för att få arbeta vid en mansdominerad arbetsplats. Det visar sig att de söker sig till utbildningen/yrket fast den inte är som de själva önskar med avseende på jämställdhet. De är beredda att själva ändra på utvecklingen utan garantier för att jämställdhetsutvecklingen kommer att gå skyndsamt framåt och påverka deras vardag.

This study intends to gain understanding of male assistant nurses’ experiences of working in a female-dominated industry. The empirical material is based on eight interviews with male assistant nurses working in elderly care. To understand the experiences that have been illustrated we have used Connells (2009) and Hirdmans (2003) gender theories and Alvesson & Billings (2011) theory about the labour markets segregation.   The majority of the male assistant nurses described the career choice as a coincidence, although a number of underlying factors emerged. Such as the social factor and good job opportunities in elderly care. The characteristics that the male assistant nurses believed where required for the job where the ability to empathize and to be calm. They also highlighted the differences they experienced in terms of the characteristics between men and women. The male nurses claimed to possess physical strength and efficiency, while women possess the opposite characteristics. The experiences also illustrated the division of labour that appears in the elderly care, where men are expected to do tasks that are technically, mentally and physically demanding more frequently than female colleagues. The male assistant nurses’ experiences also portrayed prejudices and resistors from female patients when it comes to tasks that include personal hygiene. Some female patients do not want the help from men. The men also pointed out the advantages they experience when it comes to tasks such as cleaning and laundry, privileges they possess due to gender.   The result shows that it appears gender stereotypes regarding the division of labour as portrayed by the male nurse’s experiences. Tasks are often distributed by gender, which leads to a gendered division in the elderly care. This means that the male nurse’s masculinity is maintained even if the elderly care is associated with women. When men enter elderly care a gendered division of labour emerges. There also emerges some sort of balance between acting and behaving masculine due to gender, whilst maintaining female characteristics that the job requires.

Ledarskap är en avgörande faktor för huruvida en organisation är framgångsrik eller inte. Historiskt har män dominerat på arbetsmarknaden vilket inneburit att ledarskapsforskningen till stor del haft män i chefsposition i fokus. Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om kvinnliga chefers perspektiv, mer specifikt deras uppfattningar om sitt ledarskap. Studien har genomförts med kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med kvinnliga chefer varav tre stycken från kvinnodominerade branscher och tre stycken från mansdominerade branscher. Detta har möjliggjort en diskussion om eventuella skillnader i ledarskapet beroende på arbetsplatsens könssammansättning. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt med utgångspunkt i teorier om transformellt och transaktionellt ledarskap och kompletterats med ett teoretiskt perspektiv på minoritets- och majoritetsproblematik i organisationer. Resultatet visar att informanterna beskriver sin ledarstil som omtänksam, tydlig, individanpassad, inkluderande och motiverande. Resultatet avseende skillnader i ledarskapet mellan mans- och kvinnodominerade branscher har genererats genom att analysera informanternas uppfattningar om andra kvinnor på arbetsplatsen samt deras upplevelser av organisationskulturer på de egna arbetsplatserna. Enligt informanterna påverkade könssammansättningen ledarskapet genom att de ofrivilligt anpassat sig till stereotyper.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en överordnad ställning. Denna överordning bottnar dels i att männens könstillhörighet utgör norm i en samhällelig könsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen innebär en inflytelserik position. Intresseområdet för denna studie har varit att utforska manliga chefers tvåfaldiga överordning när de utgör minoritet på en kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med studien har närmare bestämt varit att undersöka hur manliga verksamhetschefer på en kvinnodominerad arbetsplats beskriver sin karriärväg och sin arbetssituation. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med manliga verksamhetschefer som arbetar inom äldreomsorgen. För att förstå verksamhetschefernas beskrivningar har vi använt Christine L. Williams teori om glashissen samt Raewyn Connells teori om genusdimensioner. Studiens resultat visar att de manliga verksamhetscheferna beskriver innebörden av sin minoritetssituation som fördelaktig. Detta beskriver männen avspeglas i karriärmöjligheter, bemötande från kollegor och kunder samt i deras chefsroll. Resultatet visar vidare att männens beskrivningar av sitt yrke och sitt arbete ger uttryck för olika könsföreställningar. Bland annat framkommer beskrivningar av hur äldreomsorgen är en kvinnligt kodad bransch och hur könstillhörigheten påverkar bemötande och samtalsämnen på arbetsplatsen. Manliga chefers överordning föranleder en mäktig minoritetssituation vilket gör begreppet “Manoritet” adekvat för att förklara denna situation.

Studien syftar till att undersöka huruvida kvinnliga ledare i mans- respektive kvinnodominerade branscher beskriver sitt ledarskap som manligt eller kvinnligt utifrån modellen “Kvinnligt jämfört med manligt ledarskap”, eller om det finns andra förklaringsmodeller. Studien undersöker särskilt om kvinnliga ledare i mansdominerade branscher beskriver sig anamma en manlig ledarstil. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer med åtta kvinnliga ledare och grundar sig främst på respondenternas beskrivningar kring sitt ledarskap tillsammans med modellen, ”Kvinnligt jämfört med manligt ledarskap”. Studiens resultat visar att våra respondenter i mansdominerade branscher inte beskriver sig anamma en manlig stil i sitt ledarskap. Den mest betydelsefulla upptäckten är att respondenterna främst beskriver sig ha kvinnliga ledaregenskaper och färre manliga ledaregenskaper oberoende av vilken bransch de arbetar i. Studiens avslutande slutsats är att ledarskapet formas utefter individens personlighet och personliga egenskaper.

<p>Detta är en genusvetenskaplig uppsats och syftet är att undersöka förutsättningarna för de kvinnliga ledarna i en kvinnodominerad ledningsgrupp. Undersökningen är kvalitativ och baseras på intervjustudier och fältanteckningar från företaget som gjorts under okt-dec-2006. Deltagandeobservation av ett gruppmöte samt företagets årsredovisningar och lönelistor har använts som kompletterande material. De teoretiska ramverken har varit Moss Kanters teori om organisationer och La Clau och Mouffes diskursanalys. Resultatet och analysen är indelade i tre avsnitt.</p><p>I första avsnittet behandlas chefsideal och normer för ledarskap, och dess könsmärkning problematiseras. Hårda krav på prestationer och bemötande gäller för de kvinnliga ledarna när de mäts mot idealchefen. Andra avsnittet handlar om hur ledningsgruppens förutsättningar formar gruppkulturen och fortplantar sig i organisationen. Tredje avsnittet behandlar motstånd och försvar mot diskursiva uppfattningar om kön och ledarskap. Ledningsgruppens situation kan beskrivas som att de befinner sig i ett konstant tillstånd av ifrågasättande, men de har de utvecklat en ledarstil som minskar trycket på de kvinnliga ledarna.</p> / <p>This essay is written from a gender perspective and investigates the conditions of female leaders in a female dominated management group. The investigation is qualitative, and based on interviews, the annual report of the corporation and field notes from participant observations in the autumn 2006, when we frequently visited the corporation. The theoretical framework is Moss Kanters theory on corporations and La Clau and Mouffes discourse analysis. The result and the analysis are different in three sections. The first deals with gendered ideals and norms created around leadership and the image of the “boss”/ manager. Demands of performance and treatment are harder on the female leaders when measured against male norms, and expectations of female gender. The second part discusses how the conditions of the management group repeats through the organisation. The third part treats combating and defence of discourses on gender and leadership. The situation of the management group can be described as being under a constant pressure, but the leaders have constructed a form of leadership that facilitates the pressure on the female heads.</p>

Detta är en genusvetenskaplig uppsats och syftet är att undersöka förutsättningarna för de kvinnliga ledarna i en kvinnodominerad ledningsgrupp. Undersökningen är kvalitativ och baseras på intervjustudier och fältanteckningar från företaget som gjorts under okt-dec-2006. Deltagandeobservation av ett gruppmöte samt företagets årsredovisningar och lönelistor har använts som kompletterande material. De teoretiska ramverken har varit Moss Kanters teori om organisationer och La Clau och Mouffes diskursanalys. Resultatet och analysen är indelade i tre avsnitt. I första avsnittet behandlas chefsideal och normer för ledarskap, och dess könsmärkning problematiseras. Hårda krav på prestationer och bemötande gäller för de kvinnliga ledarna när de mäts mot idealchefen. Andra avsnittet handlar om hur ledningsgruppens förutsättningar formar gruppkulturen och fortplantar sig i organisationen. Tredje avsnittet behandlar motstånd och försvar mot diskursiva uppfattningar om kön och ledarskap. Ledningsgruppens situation kan beskrivas som att de befinner sig i ett konstant tillstånd av ifrågasättande, men de har de utvecklat en ledarstil som minskar trycket på de kvinnliga ledarna. / This essay is written from a gender perspective and investigates the conditions of female leaders in a female dominated management group. The investigation is qualitative, and based on interviews, the annual report of the corporation and field notes from participant observations in the autumn 2006, when we frequently visited the corporation. The theoretical framework is Moss Kanters theory on corporations and La Clau and Mouffes discourse analysis. The result and the analysis are different in three sections. The first deals with gendered ideals and norms created around leadership and the image of the “boss”/ manager. Demands of performance and treatment are harder on the female leaders when measured against male norms, and expectations of female gender. The second part discusses how the conditions of the management group repeats through the organisation. The third part treats combating and defence of discourses on gender and leadership. The situation of the management group can be described as being under a constant pressure, but the leaders have constructed a form of leadership that facilitates the pressure on the female heads.

No description available.

The principal profession has historically been a male-dominated profession. However, as women entered the industry and became the majority, both salary and status decreased. With that, the responsibility and the amount of work tasks increased to the principal’s role. In the past, studies around female leadership have been focused on the woman in a minority position within a male-dominated industry. Hence, the purpose of this study was to explore how women in a female-dominated industry experience their leadership in relation to their professional role. This has been done with a qualitative study that was carried out using semi-structured interviews, where seven female principals in Uppsala were interviewed about their experiences regarding what it is like to be a female leader in a female-dominated industry. The study was based on an inductive approach where the goal was to be able to present a result based on the empirical data collected through the interviews. Yvonne Hirdman's theories on gender structures and gender contracts was used as the main theory to analyze the results, but also how power is interpreted through theories by Wahl et al. and Kanter. To structurize the result and analysis, a thematic analysis was used. Contrary to what previous leadership research has presented, the results showed that gender has little or no significance when it comes to how the women experienced their leadership and the situation they were in. According to the women in the study, the important parts of their leadership was creating good relationships with their co-workers and involving them in the activities to run the school together. The major parts that were highlighted in their leadership styles, was clarity in their leadership as well as transparency. The resistance and difficulties that could be an effect of the fact that they are female leaders were by the informants as likely to be referred to personal and individual reasons, as to reasons of being women.