SammanfattningVår undersökning handlar vad de anställda inom en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats sersom viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen. I linje med vad tidigare forskning inomområdet kommit fram till visar vårt resultat att de anställda på den mansdominerade och kvinnodomineradearbetsplatsen värderar skilda faktorer som viktiga vid lönesättningsprocessen.Bakgrund:Lönen är ett ämne som belysts från flera olika forskningsområden. Mycket av detta kan bero på att den såhårt kan kopplas till dagens arbetsliv. Begreppet lönearbete ligger här helt i linje med forskningen påområdet och påtalar det mer kapitalistiska förhållningssättet att separera produktionen från hushållet. Settfrån dagens perspektiv är det av betydelse att få en förståelse för hur de enskilda arbetstagarna ser på dekontinuerliga lönesamtalen och hur deras förutsättningar till förändringar i löneanspråk och slutgiltig lön tarform. Tidigare forskning visar bland annat att alla människor är olika och att personliga egenskaper som kön,kompetens, utbildningsnivå, ålder, attityder, uppfattningar etcetera är viktiga påverkansfaktorer för vadindividen kommer att värdera som belöning. Personers materiella, sociala och/eller privatekonomiskaförhållanden utgör också en variabel i inställningen till lönen som instrumentell eller symbolisk. Individersolika situationer och egna motivation till arbetet kan alltså rimligen antas påverka deras inställning till, ochtillfredsställelse till sin lön.Syfte:Syftet med denna undersökning var att undersöka vad de anställda inom en kvinno- respektivemansdominerad arbetsplats ser som viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen, samtundersöka eventuella skillnader gällande faktorerna arbetsplatserna emellan. Utöver detta undersöktes ävensynen på tillfredsställelse, jämställdhet samt påverkansmöjlighet inom lönesättningsprocessen och även omdet fanns några skillnader gällande dessa aspekter mellan arbetsplatserna.Metod:Kvantitativ metod i form av enkätundersökning. För att sammanställa våra resultat användes ANOVA ochMann-Whitney U test.Resultat:Det som framkom av resultatet gällande vad som borde anses viktigt för de anställda när lönerna bestämsskilde sig markant åt mellan de båda arbetsplatserna i och med hur de rankade de olika faktorerna. Deanställda på den kvinnodominerade arbetsplatsen värderade vid lönesättningen faktorer som formellutbildning, anställningstid samt sättet att bemöta brukare/klienter som allra viktigast vid lönesättningen. Påden mansdominerade arbetsplatsen i vår undersökning värdesätter de anställda mer hårda faktorer somansvar och befogenheter samt resultatet av arbetet, vilket skulle kunna tyda på en mer instrumentellinställning till arbetet och på så vis även till de faktorer som bör påverka lönesättningen. När det gäller synenpå tillfredsställelse, möjlighet till påverkan och uppfattningen av jämställdheten inom lönesättningsprocessengav vårt resultat enbart signifikanta skillnader mellan de båda arbetsplatserna när det gällde jämställdhet.Dock uppmättes här ett högre F-värde om man delade upp grupperna efter kön. Vi kunde även se signifikansmellan månadslön och tillfredställelse samt mellan månadslön och påverkansmöjlighet ilönesättningsprocessen. Även vilket årtionde man var född gav signifikans gällande upplevelsen avtillfredställelse.

I dagens samhälle förekommer könssegregering på arbetsmarknaden, vilket gör att kvinnor och män har skilda yrken. En del yrken betraktas som manliga och andra som kvinnliga. Trots detta väljer en del kvinnor ändå att arbeta inom mansdominerade arbetsplatser. Studiens syfte är att undersöka hur kvinnliga högskolelärare upplever arbetssituationen inom en mansdominerad sektion respektive en kvinnodominerad sektion, på en högskola. Vår studie belyser kvinnliga högskolelärares trivsel, vilka hinder och motstånd kvinnliga högskolelärare möter, kvinnliga högskolelärares samarbete med sina manliga kollegor och hur de hanterar dessa omständigheter, inom båda sektionerna. Studien bygger främst på två teorier, nämligen organisations- och genusteori. Studien utgår ifrån en hermeneutisk analys, och kvalitativa intervjuer med fem kvinnliga högskolelärare från den kvinnodominerade sektionen och fem kvinnliga högskolelärare från den mansdominerade sektionen. Studiens resultat visar att kvinnligare högskolelärare från båda sektionerna upplever bra bemötande och trivsel på arbetsplatsen, men att det i större utsträckning förekommer hinder och motstånd såsom att klättra upp i organisationens hierarki, makt och negativa kommentarer från manliga arbetskollegor, inom den mansdominerade sektionen. Detta gör att ojämställdhet kvarstår främst inom den mansdominerade sektionen. Att ständigt diskutera jämställdhetsfrågor är väldigt viktigt för att dessa könsrelaterade problem ska minska. / In today's society there is gender segregation in the labor market, which means that women and men have different professions. Some occupations are regarding as male and others as female. Despite this, some women choose working in male-dominated workplaces. The study aims to examine how female university teachers experience the work situation in a male- dominated section and in a female-dominated section at a college. Our study illustrates female university teachers’ well-being, what obstacles and hardships female university teachers face, female university teachers’ cooperation with their male colleagues and how they handle these circumstances, in both sections. The study is based on two theories, namely organizational perspective and gender theoretical perspectives. The study is based on a hermeneutic analysis, and interviews with five female university teachers from the female-dominated section and five female university teachers from the male-dominated section. The study’s results shows that women from both sections experienced good attitude and satisfaction at the workplace, but there are larger extent obstacles and resistance as to climb up in the organizational hierarchy,  power  and  negative  comments  from  male  colleagues,  in  the  male-dominated section. This means that the gender inequality remains mainly in the male-dominated section. To constantly discuss gender issues is very important so that these gender issues will be reduced.

Syftet med studien var att undersöka mäns subjektiva upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö inom förskole- och fritidsverksamheten, detta utifrån positionen som minoritet och könstillhörighet som man, i ett yrke som till antalet domineras av kvinnor. En kvalitativ studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer där intervjupersonernas upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö var i fokus. Det insamlade materialet analyserades slutligen med hjälp av en induktiv tematisk analys. Huvudresultatet påvisade att männen utifrån sitt kön och minoritetsposition både upplevde för- och nackdelar i sin yrkesroll. Flertalet av männen vittnade om kränkande särbehandling på arbetsplatserna, men många upplevde också stora fördelar gällande positiv särbehandling och utökade rekryteringsmöjligheter samt karriärmöjligheter. Vidare visade resultatet på betydelsen av det sociala stödet från ledning och kollegor. / The purpose of the study was to investigate how men in a subjective way experienced their psychosocial work environment in preschool and leisure activities, a profession that is dominated by women. Their subjective experience of their psychosocial work environment was based on their position as a minority and gender as a man. A qualitative study was conducted with eight semi-structured interviews in which the participants experiences of their psychosocial work environment were in focus. Finally, the collected material was analyzed using an inductive thematic analysis. The main result showed that the men, on the basis of their gender and minority position, both perceived and suffered in their professional role. Several of the participants described experiences of discriminatory abuse, but many also experienced great benefits regarding positive discrimination in the workplace, recruitment opportunities and career opportunities. Furthermore, the result showed the importance of social support from management and colleagues.

This study focuses on women managers in women-dominated organisations. They are leaders in organisations where the majority of the managers as well as the employees are women. In Sweden today most women and men of working age carry out paid work. Women’s salaried employment in Sweden, along with other Nordic countries, is well above the EU-average. The labour market is however divided both horizontally and vertically according to gender. Men and women tend to work in different sectors and industries, perform different tasks and hold different positions. In the public sector, 64 per cent of all managers are women. This means that quite a large proportion of women managers in Sweden work in the public sector. The empirical material consists of interviews with managers, employed in the public sector, working with care for the elderly and disabled. The results were also based on observations of the managers’ places of work as well as written material. The overall aim of the thesis is to: understand how gender power relations are produced, reproduced and changed through describing and analysing the working conditions of women managers, their room for manoeuvre, and how this (re)produces and changes in organisations dominated by women. The studied organizations are large organisations that supply a vast number of care services. The managers describe their job as compelling and stimulating and they enjoy having the power to shape the organization. Results of the analysis suggest that being in majority opens up for various ways of challenging male constructions of management. The managers do not have to relate to pre-existing notions of management. They are comfortable in the power position. They constitute the norm for management in the sense that it is what they do at work that defines management. Moreover, they do not perceive themselves as part of a gendered category as managers. The manager’s working conditions are characterized by large areas of responsibility. They are responsible for budget, staff, organizational development and day-to-day operations. Despite this, managers in woman-dominated operations are paid lower salaries than managers in both male-dominated municipality activities and in the private sector. How can it be that such highly qualified and challenging managerial practice is not rewarded high status and high salaries? In the analysis a misogyny discourse is identified which exists at the level of society and is passed on to the organisations studied. The misogyny discourse contributes to devaluing and making women’s work invisible. In parallel with misogyny, there is also a discourse glorifying men. The glorification of men gives men in minority a dominant status above the women in majority. Power relations are nevertheless not only reproduced. The results show that the women managers apply both individual and collective resistance strategies to alter subordination. The prevailing unequal conditions are thus both reproduced and challenged. / <p>QC 20131125</p>

This study aims to investigate whether male leaders in women-dominated industries describe their leadership as masculine or feminine in accordance with the writers own designed model “Masculine leadership versus feminine leadership”. The model is based on previous research. Furthermore if there are other explanatory models for the leaders description. This study also answers whether male leaders in women-dominated branches seem to adopt a feminine leadership or stick to the typical leadership attached to male leadership. A qualitative approach has been applied throughout the study to create an in-depth understanding of the topic with a total of six male respondents who participated in a semi-structured interview. Historically, and from the theoretical point of view, it is most common for men to exercise a leadership style of masculine leadership. This study concluded that four out of six respondents have leadership styles that are consistent with the typical leadership applied to male leaders and that two respondents describe themselves as adopting a feminine leadership style. / Syftet med denna studie är att undersöka och förklara huruvida manliga ledare i kvinnodominerade branscher beskriver sitt ledarskap som maskulint eller feminint i enlighet med författarnas sammanfattade modell “Maskulint ledarskap kontra feminint ledarskap”, baserat på tidigare forskning, eller om andra förklaringsmodeller kan beskriva detta. Vidare undersöker författarna om manliga ledare tycks anamma en kvinnlig ledarskapsstil i kvinnodominerade branscher eller om de behåller den normtypiska ledarskapsstilen för manliga ledare. Ett kvalitativt angreppssätt, tematisk analys och abduktiv metod har tillämpats genom undersökningen för att skapa en djupgående förståelse inom området med totalt sex manliga respondenter som deltagit i en semistrukturerad intervju. Historiskt sett och baserat på teoretiska ståndpunkter har det i stor utsträckning visat sig att män utövar en ledarskapsstil utav maskulina ledaregenskaper. Denna studie resultat visar att fyra av sex respondenter besitter maskulina ledarskapsstilar och att två respondenter beskriver sig som att de anammar en feminin ledarskapsstil.

Bakgrund: Den svenska vården är, trots det till synes jämställda samhället, starkt könssegregerad och manliga medarbetare lyser med sin frånvaro. För att motverka rådande personalbrist i vården som ett resultat av hög arbetsbelastning och ohållbara arbetsförhållanden krävs stora insatser för att åstadkomma en attraktiv arbetsplats för samtliga potentiella medarbetare, kvinnor som män.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva jämställdhetsarbetet inom vård och omsorg i en kommunal verksamhet i Skaraborg samt beskriva hur ökad jämställdhet och en jämnare könsfördelning kan förbättra vårdens arbetsförhållanden. Metod: Genom en induktiv forskningsansats har en kvalitativ fallstudie genomförts där empiri samlats in via semistrukturerade intervjuer samt organisationsdokument. Empirin har tolkats och analyseratsmed hjälp av en tematisk analys där tre huvudteman; organisationen idag, ledarskap och rekryteringhar identifierats för att beskriva hur organisationen arbetar med jämställdhetsfrågor och vad en jämnare könsfördelning skulle kunna innebära. Slutsats: Studiens resultat belyser brister och utvecklingsmöjligheter inom organisationens jämställdhetsarbete, framför allt gällande den ojämna könsfördelningen som råder i vårdenheterna. Samtidigt visar studien på att en jämnare könsfördelning genererar positiva effekter för hela organisationen. Studien resulterar i fyra praktiska åtgärdsförslag som genom implementering eventuellt skulle kunna resultera i en ökad personalstyrka, jämnare könsfördelning och bättre arbetsförhållanden. Förslagen lyder; att implementera ett strategiskt och systematiskt jämställdhetsarbete, att medvetandegöra enhetschefer kring betydelsen av målgruppsanpassade jobbannonser, att utnyttja både formell och informell kompetens samt att införa administrativt chefsstöd för att öka förutsättningarna för ett framgångsrikt ledarskap. / Background: Despite the seemingly equal society, Swedish care is strongly gender-segregated and the lack of male employees is clear. To counter staff shortages as a result of high workloads and unsustainable working conditions, major efforts are required to make the healthcare more attractive to all potential employees, both women and men. Purpose: The purpose of the study is to describe the work with gender equality within the healthcare of a municipality in Skaraborg and to describe how increased equality and a more even gender distribution can improve the working conditions in healthcare. Method: Through an inductive research approach, a qualitative case study has been used to collectempirical evidence via semi-structured interviews and organizational documents. The empirical datahas been interpreted and analyzed using a thematic analysis where three main themes; the organization today, leadership and recruitment have been identified to describe how the organization works with equality issues and what a more even gender distribution could result in. Conclusion: The study's results highlight shortcomings and development opportunities within the organization's gender equality work, above all regarding the uneven gender distribution that prevails in the healthcare units. At the same time, the study shows that a more even gender distribution generates positive effects for the entire organization. The study results in four practical action proposals which, through implementation, possibly could result in an increased workforce, more even gender distribution and better working conditions. The proposals are as following; to implement strategic and systematic gender equality work, to make first line managers aware of the importance of target group-adapted job advertisements, to utilize both formal and informal competence and to introduce administrative managerial support to increase the conditions for successful leadership.

Denna kandidatuppsats fokuserar på manliga sjuksköterskor på den svenska arbetsmarknaden. Sjuksköterskeyrket är kraftigt könssegregerat och andelen män uppgår till cirka 10 procent. Detta utgör ett problem då yrket är i behov av arbetskraft och att rekrytera från båda könen ökar möjligheten att tillgodose behovet av arbetskraft. Det finns betydligt mer forskning om kvinnor i mansdominerade yrken än forskning om män i kvinnodominerade yrken, samt relativt få studier genomförda i Sverige inom området. Med det som bakgrund är syftet med kandidatuppsatsen att ur ett genusperspektiv få en större förståelse för manliga sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke, samt hur könsnormer konstruerar yrkesvalet. Studien har utgått från en kvalitativ metod och tillvägagångssättet har inspirerats av empirisk fenomenologi. Åtta semistrukturerade intervjuer med manliga sjuksköterskor har genomförts och analyserats genom tematisk analys. Den teoretiska referensramen består av genusteorier samt teorier om minoritetsgrupper. Vidare presenteras tidigare forskning relaterad till studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att manliga sjuksköterskor upplever övervägande fördelar i sin minoritetssituation men även att de bemöter stereotypa uppfattningar med koppling till deras kön och yrkesroll. Vidare visar studien att vanliga motiv till att männen valde sjuksköterskeyrket är den sociala aspekten med yrket, en vilja att hjälpa andra samt att en betydande faktor bakom yrkesvalet är att ha fått en inblick i yrket genom exempelvis arbete inom omsorgen då yrket ofta framställs ur en negativ synvinkel. Resultatet samt statistik visar att det är en könssegregering inom yrket där män i stor utsträckning följer den manliga normen inom sjuksköterskeyrket genom att vidareutbilda sig till ambulanssjuksköterska. Den teoretiska referensramen och genusperspektivet har underlättat vid tolkning av studiens resultat och bidragit till förståelse kring vikten av att vara medveten om hur minoritetsgruppers sociala status påverkar upplevelsen av arbetsplatsen. Vidare bidrar studien med förståelse för hur kön och könsnormer påverkar kvinnor och män på arbetsmarknaden samt vikten av att arbeta med ett genusperspektiv. / This bachelor's thesis focuses on male nurses on the Swedish labour market. The nursing profession is gender-segregated and approximately 10 percent of the workforce consists of men. This is a problem since the profession is in need of labour and recruiting both men and women would make it easier to meet the labour demands. There is significantly more research on women in male-dominated professions compared to research on men in female-dominated professions, and relatively few studies have been conducted in Sweden in this field of research. Therefore the aim of this study is to gain a greater understanding from a gender perspective of male nurses experiences of working in a female-dominated profession, as well as how gender norms construct the choice of profession. The study has a qualitative approach and is inspired by empirical phenomenology. Eight semi-structured interviews with male nurses have been done and analysed through thematic analysis. The theoretical framework is based on gender theories and theories related to minority groups. The study also presents previous research relevant to the purpose and research questions of this study. The study reveals that male nurses primarily experience advantages in their minority situation, but also how they encounter stereotypical perceptions related to their gender and professional role. The study demonstrates that common motivations for men choosing the nursing profession include the social aspect of the job, a desire to help others, and gaining insight into the profession for example through work in caregiving professions, as the profession is often presented from a negative point of view. The results indicate a segregation within the profession, where men tend to follow the masculine norm in the nursing profession by becoming ambulance nurses. The theoretical framework and gender perspective contribute to a greater understanding of the findings in this study and the importance of being aware of how the social status of minority groups affects the workplace experience. Furthermore, the study contributes to understanding how gender and gender norms impact women and men in the labour market, as well as the importance of working with a gender perspective.

Bakgrund: Jämställdhet definieras av Jämställdhetsmyndigheten (2022) som att “...kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter”. En första jämställdhetslag antogs i Sverige år 1979 som ett första steg i att främja kvinnors rättigheter. Vidare har ytterligare lagar och initiativ tillkommit för att fortsatt driva jämställdhetsarbetet i rätt riktning, däribland diskrimineringslagen och Agenda 2030. I dagens lagstiftning finns inte tydliga riktlinjer kring vad företag ska rapportera om i sin hållbarhetsrapport. I och med de vaga riktlinjerna togs ramverket GRI fram i syfte att hjälpa företagen förstå och kommunicera rätt information vad gäller hållbarhetsrapportering. Tidigare forskning har studerat hur mansdominerade branscher presenterar sitt jämställdhetsarbete. Däremot har studier inte fokuserat på en kvinnodominerad bransch och inte heller jämförelsen mellan branscherna. Därav kommer denna studie genomföras på totalt sex svenska företag inom en kvinnodominerad bransch och en mansdominerad bransch. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur svenska företag redovisar deras jämställdhetsarbete i års- och hållbarhetsrapporter, inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch. Vidare syftar studien till att identifiera skillnader vad gäller redovisning av jämställdhetsarbete mellan dessa två branscher. Metod: Studiens forskningsstrategi har varit kvalitativ med kvantitativa inslag. Datainsamlingen har genomförts med en innehållsanalys via sex företagens års- och hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2021. Vidare har data analyserats med hjälp av ett kodschema och en kodmanual som inspirerats av tidigare forskning på området. Kodmanualen har innefattat både kvantitativa och kvalitativa frågor för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultat och slutsats: Studien kan visa på att skillnader vad gäller jämställdhetsrapportering förekommer mellan den mansdominerade branschen och den kvinnodominerade branschen. Båda branscherna är medvetna i hög grad om den ojämna könsfördelningen inom branschen. Dock kan studien konstatera att den mansdominerade branschen har fler initiativ för att förändra branschen medan detta inte kan identifieras inom den kvinnodominerade branschen. Vidare kan studien påvisa att den kvinnodominerade branschen nämner jämställd tidigare än den mansdominerade branschen samt har en jämnare frekvens av begreppet jämställd inom den kvinnodominerade branschen. / Background: Equality is defined as “…women and men have the same rights, obligations and opportunities” (Jämställdhetsmyndigheten 2022). A first equality law was adopted in Sweden in the year 1979 as a first step to encourage women's rights. Moreover, additional laws and initiatives have been added to continue to drive gender equality work in the right direction, including the law against any discrimination and 2030 Agenda. In today's legislation, there are no clear guidelines regarding what companies must report on in their sustainability report. With the vague guidelines, the GRI framework was developed with the aim of helping companies understand and communicate the right information regarding sustainability reporting. Previous research has studied how male-dominated industries present their gender equality work. However, studies have not focused on a female-dominated industry, nor the comparison between the industries. Hence, this study will be focusing on a total of six Swedish companies within a female-dominated industry and a male-dominated industry. Aim: The aim of this study is to contribute with knowledge of how Swedish companies report about gender equality in their annual and sustainability reports, in a male dominated industry and a female dominated industry. Furthermore, the study aims to identify the differences in the reporting of gender equality between the two industries. Method: The study's research strategy has been qualitative with a quantitative element. Data collection has been made with a content analysis of six companies annual and sustainability reports for the financial year 2021. Furthermore, has the data been analyzed with a code scheme and a code manual inspired by previous research. The code manual includes both quantitative and qualitative questions to enable an answer to the research questions. Results and conclusion: This study can show that differences in terms of equality reporting occur between the male-dominated industry and the female-dominated industry. Both industries are well aware of the uneven gender distribution within the industry. However, this study can state that the male-dominated industry has more initiatives to change the industry, while this cannot be identified within the female-dominated industry. Furthermore, can this study demonstrate that the female-dominated industry mentions equality earlier than the male-dominated industry and has a more even frequency of the concept of equality within the female-dominated industry.