Sammanfattning Inledning:       När journalsystemet Cosmic infördes i Region Jönköpings län (RJL) 2007 tillsattes superanvändare och så småningom även kontaktpersoner. Rollernas uppdrag var givna och arbetet rullade på. Nästan tjugo år senare är uppdragsbeskrivningarna samma trots att arbetet under årens lopp har förändrats. Sektion e-hälsa som är ansvarig för arbetet i Cosmic upplever en känsla av att arbetet inte fungerar optimalt och initierade ett förbättringsarbete. Men ett förbättringsarbete kan inte byggas på en känsla. Syfte:               Syftet med denna studie är att kartlägga superanvändarnas och kontaktpersoners upplevelse av uppdraget, vilka förväntningar som finns på uppdragen och hur kontakten med Sektion e-hälsa fungerar. Metod:         För att besvara syftets frågeställningar har en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag använts. Genom intervjuer och fokusgrupper har fördjupande frågor kunnat ställas och deltagandet i Sektion e-hälsas möten och informationsträffar har gett en helhetssyn över förvaltningsorganisationen. Slutsats:         Uppdragen som superanvändare och kontaktperson behövs för att säkerställa ett enhetligt arbetssätt inom RJL:s olika verksamhetsområden. Idag finns ingen etablerad struktur kring uppdragen vilket gör att rollernas ansvarsområden flyter ihop. Många upplever sina uppdrag som meningsfulla men känner samtidigt en stress över att inte hinna med dem. En allmän önskan är att förbättra kommunikationen till och samarbetet med Sektion e-hälsa. Den kompetens som finns ute i verksamheterna behöver bli sedd och tas med i förbättringsarbeten för Cosmic. / Abstract Introduction: When the journal system Cosmic was introduced in Region Jönköpings län (RJL) in 2007, super users and eventually also contact persons were appointed. The assignments of the roles were given, and the work continued. Almost twenty years later, the mission statements are the same even though the work has changed over the years. Sektion e-hälsa, which is responsible for the work in Cosmic, experiences a sense that the work is not working optimally and initiated an improvement work. But improvement work cannot be built on a feeling. Purpose:         The purpose of this study is to map the superusers and contact persons experience of the assignment, what expectations there are on the assignments and how the contact with Sektion e-hälsa works. Method:       To answer the questions of the purpose, a quantitative survey with qualitative elements has been used. Through interviews and focus groups, in-depth questions have been asked and participation in Sektion e-hälsas meetings and information meetings has provided a holistic view of the administrative organization. Conclusion:   The assignments as superuser and contact person are needed to ensure a uniform way of working within RJL's various areas. Today, there is no established structure around the assignments, which means that the roles' responsibilities flow together. Many people experience their assignments as meaningful but at the same time feel a stress about not having time for them. A general desire is to improve communication to and cooperation with Sektion e-hälsa. The expertise that exists in the operations needs to be seen and included in improvement work for Cosmic. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

The electricity demand in Norrbotten County is expected to increase from 8 TWh in 2019 to 107 TWh in 2050. A contributing role to the large electricity demand in Norrbotten County is that LKAB will make large investments within the company. LKAB's electricity needs will increase from 2 TWh in 2020 to 50 TWh in 2040. LKAB believes that wind power is one of the best options for getting energy quickly at a low cost. The land construction, which is a large wind power project in Piteå municipality, was planned to build 1101 wind turbines that would produce 10–12 TWh per year. To build all the wind turbines, a land area of 450 square kilometers needs to be used. If you start from the ground construction, they will need 5000-5500 wind turbines to produce 50 TWh of energy. The area that needs to be used to build 5000-5500 wind turbines is then 2000-2,250 square kilometers. This means that future wind power installations will need access to large areas of land. But there are other interests that also have an interest in the same land and may have to compete with wind power for land in the future. The purpose of the study is to investigate and analyze which other interests are competing with potential new wind power establishments for land in Norrbotten County and to contribute to future wind power projects being sustainable.   The result shows that there are other interests that are also interested in land in Norrbotten County. The result also shows that trade-offs are made between different interests and that wind turbines have an impact on us humans. The interests brought out in the study and which may compete with wind power for land in the future are, outdoor life, nature conservation, reindeer husbandry, national park, nature reserve, water protection area, natura 2000, the Armed Forces, unbroken mountains, cultural environment conservation, commercial fishing, facilities for communication and human interests.

Uppsatsens syfte var att utreda ett område som tidigare forskning inom miljöhistoria inte har utforskat rörande myggproblematiken vid Nedre Dalälvsområdet mellan åren 1985-1995. Tanken var att utreda de möjliga myggbekämpningsmetoderna som föreslogs, vilka aktörer det var som förespråkade dessa, samt naturens påverkan på närområdet under samma tid. Forskningsläget beskriver tankesättet bakom miljöhistorisk forskning, ger en bakgrund till myggförekomsten i Nedre Dalälvsområdet från år 2000 och framåt, och belyser relationen mellan människa och natur. Länsstyrelsen Västmanlands rapport från 2003 täcker hur invånare i Heby kommun lyfte frågan om myggproblematik till kommunal nivå år 1985. Hebys kommunarkiv erhöll två samlade ärenden rörande den aktuella perioden. Undersökningen utgår från en förklarande kvalitativ analys av två kommunstyrelseärenden hos Heby kommunarkiv namngivna som KS.1985.292 och KS.1991.552. Källmaterialet omfattar 95 sidor av sammanträdesprotokoll, inbjudningar till informationsträffar, forskningsrapporter,informationsdokument och diverse övriga handlingar som ej kan kategoriseras. Undersökningsresultaten visar att Heby kommun under den aktuella perioden av 1985-1995 inte vidtog åtgärder i form av myggbekämpning, även om flertalet förslag fanns representerade i kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll. Anledningen till varför myggbekämpningen uteblev har troligtvis flertalet faktorer som exempelvis kommunens ekonomiska begränsning, kommunstyrelsens motvilja att bruka kemiska bekämpningsmetoder, eller att kommunstyrelsen inväntade svar från andra, större samhällsorgan.Bekämpningsmetoderna som förespråkades var dels biologiska metoder som inplantering av inhemsk fisk och groddjur, eller kemisk bekämpning i form av besprutning med insekticider.

Under de senaste årtiondena har klimatförändringarna påverkat naturliga och mänskliga system världen över, och som en följd har extrema väderhändelser inträffat oftare och blivit mer intensiva. Många ekosystem och mänskliga system är både mycket sårbara och exponerade, däribland jordbruket. Klimatförändringarna innebär ökade risker för översvämningar och torka, behovet av växtskyddsåtgärder kommer öka, djur riskerar att drabbas av värmestress oftare, samt förändringar inom sjukdomsspridning och insektsinvasioner förväntas. Dessa förändringar kommer leda till ökad instabilitet som påverkar kvalitén och tillgången på mat, det kan förändra den sociala och ekonomiska stabiliteten, och den regionala konkurrenskraften inom jordbruket. Sverige drabbas årligen av översvämningar, och sommaren 2018 präglades av en torka som sträckte sig över stora delar av landet. De ovanligt torra och varma förhållandena varade i ca tre månader och orsakade en halvering av den normala skördenivån. Det blir samtidigt allt tydligare att samhällen måste gå från en reaktiv, oplanerad katastrofhantering till ett proaktivt fokus. Teorin om resiliens förklarar att socioekologiska system behöver ha en förmåga att absorbera störningar, kunna utvecklas genom lärande och anpassning, och att kunna hålla sig inom de mänskliga och miljömässiga gränserna och samtidigt uppnå en kontinuerlig utveckling. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för hur jordbrukssektorn operationaliserar resiliens för att hantera extrema hydrologiska händelser. Detta ska uppnås genom att undersöka de strategier som införts för att hantera torka och översvämningar och analysera dessa med ”the Disaster Resilience Of Place” (DROP) modellen. Denna studie syftar även till att undersöka vilka förutsättningar som skapar möjligheter och hinder för aktörer inom jordbrukssektorn att bygga resiliens. Studiens metod är en kvalitativ fallstudie av Västra Götalands jordbrukssektor med ett abduktivt förhållningssätt. Genom ett kombinerat strategiskt urval och snöbollsurval har relevanta respondenter från länsstyrelsen, Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och jordbruksföretag inkluderats i studien. Baserat på DROP-modellen utvecklades semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ textanalys. En triangulering genomfördes med en dokumentanalys för att stärka studiens validitet. Resultatet analyserades och diskuterades utifrån DROP-modellen. Resultatet visade att jordbrukssektorn operationaliserar resiliens med många olika strategier inom kommunikation och samarbete, lärande, förebyggande och förberedande, samt anpassning. Jordbrukssektorn visade en god anpassnings- och samarbetsförmåga, och vilja att arbeta proaktivt för att hantera vädervariationer. Viktiga förutsättningar för att bygga resiliens var de lokala förhållandena, tidigare erfarenheter, samt jordbrukspolitiska och ekonomiska strukturer. Resultatet visade att sociala system är komplexa och att strategier både kan bygga resiliens och öka sårbarheten. / Climate change have had an impact on natural and human systems worldwide over the last decades, causing higher frequency and intensity of extreme weather events. Many ecosystems and human systems are both highly vulnerable and exposed, and agriculture is one of them. The climate change causes increased risks for droughts and floods, increased need for plant protection measures, heat stress among animals will likely increase, and changes in spread of disease and insect invasions are expected. These changes are expected to cause increased instability that impacts the quality and supply of food, it can change the social and economic stability, and the regional competitiveness within the agricultural sector. Floods occurs annually in Sweden and the drought of 2018 was an exceptional event that extended throughout most regions of the country. The unusual dry conditions lasted for about three months and caused decreased yields. It has become clearer that societies must go from a reactive, unplanned disaster management, towards a more proactive focus. The theory of resilience explains that socio-ecologic systems needs a capacity to absorb disturbances, be able to develop through learning and adaptation, and be able to keep itself within the human and natural boundaries and at the same time sustain a continuous development. The purpose of this study is to obtain a deepened understanding for how the agricultural sector operationalise resilience in order to manage extreme hydrological events. This will be accomplished by reviewing strategies implemented by the sector to handle droughts and floods and analyse these with the Disaster Resilience of Place (DROP) model. This study will also review the requisites that enables and hinders actors in the agricultural sector in Västra Götaland County to build resilience. The method is a qualitative case study of the agricultural sector in Västra Götaland County with an abductive approach. Relevant respondents from the county administrative board, LRF, and agriculture companies where selected through a mix of strategic and snowball sampling. Semi-structured interviews where developed based on the DROP-model, they were transcribed and analysed with a qualitative text analysis. A triangulation including a document analysis was done in order to strengthen the study’s validity. The result was analysed and discussed based on the DROP-model. The results showed that the agricultural sector operationalise resilience through a range of different strategies, including communication and cooperation, learning, preparedness and preparations, and trough adaptation. The agricultural sector showed a good adaptive and cooperative capacity, and a will to work proactively in the management of weather variations. Important requisites to build resilience included the local conditions, experience, and agricultural political and economic structures. The results showed that social systems are complex and that strategies can both cause increased resilience and increased vulnerability.

The digital era has led to technical advances that have transformed the role of the public library from being a place that is used only through physical visits and material, into also being a virtual space that can be accessed by users from outside the library through Internet-based access to e-media such as e-books and streamed or downloadable audiobooks. The aim of this study is to examine how the role of public libraries in Stockholm County has changed in the process of developing into digital libraries: how this has affected their organisation, work methods and strate- gies, as well as their accessibility. The theoretical framework of the study draws on Michael K. Bucklands theory of information accessibility, which is based on six factors of access that are determined by different types of barriers. The methodology is based on a combination of quantitative and qualitative methods. Primary data was gathered through an empirical survey, which consisted of a structured questionnaire distributed to most of the public libraries in Stockholm County and semi-structured interviews with selected librarians and experts for further in-depth understanding. Secondary data in the form of literature and documents were used to inform the study conceptually and theoretically. The results indicate that the digital library has led to increased accessibility of public libraries in Stockholm County supported by the existence of a broad range of e-media types for different types of user such as e-books and streamed or downloadable audiobooks. The use of digital resources has increased significantly amongst users in recent years, which has also resulted in new work methods concerning information- and knowledge mediation in order to make these available. While the digital library has resulted in improved accessibility, the research also confirmed various types of barriers, such as technical difficulties and varying levels of resources to respond changing demands. The research was undertaken for a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

Denna studie handlar om hur forskning kommuniceras utifrån forskarens perspektiv och kontexten är Landstinget i Jönköpings län. Enligt högskolelagen finns det ett krav på att forskare i universitetsvärlden ska samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, den så kallade tredje uppgiften. Syftet med studien är att undersöka vilken syn forskare inom Landstinget i Jönköpings län har på den tredje uppgiften och hur kommunikation tillämpas i samband med forskningsfrågor. Landstinget i Jönköpings län ser sig som ett forskningslandsting och effekten av forskningen ska på relativt kort tid kunna komma patient och verksamhet till nytta. Därför är kommunikationsaspekten intressant.Studien utgår från sändarens perspektiv och har en kvalitativ ansats, sex disputerade medarbetare inom landstinget med olika yrkesbakgrund har intervjuats. Den teoretiska grunden finns inom forskningsområdet Public relations (PR) och intresseområdet strategisk kommunikation. En forskande medarbetare inom landstinget har en fot i verksamheten och en annan i akademin. Arbetet med den tredje uppgiften ses till viss del som en naturlig del av vardagen då forskaren redan är en del av det omgivande samhället, det vill säga den kliniska vardag där han eller hon är verksam som läkare, sjuksköterska eller inom något annat vårdyrke. Men samverkans- och spridningsfrågor kräver utöver det en strategi och kunskap om kommunikation för att ge resultat.Synen på forskningskommunikation bland landstingets forskare kan sammanfattningsvis beskrivas enligt följande fyra punkter: Den tredje uppgiften är viktig. Vilja att arbeta med uppgiften finns hos forskarna. Behov av en fördjupad kunskap inom ämnet forskningskommunikation finns. Tiden är en begränsande faktor i samverkans- och spridningsarbetet. Forskningskommunikation upplevs ha flera positiva effekter: kommunikationen med olika målgrupper öppnar upp för nya relevanta forskningsfrågor, den tredje uppgiften kan leda till deltagande i nya forskningsmiljöer och forskningsprojekt, öka möjligheterna för fortsatta anslag, uppmärksamhet i media och nya karriärvägar kan öppnas. Det finns en önskan om att ge något tillbaka, forskningsresultat ska återkopplas till finansiären och inte minst komma patient och verksamhet till nytta.Respondenterna är till viss del självkritiska och efterlyser mer kreativitet och större kunskap om forskningskommunikation. Många gånger fastnar kunskapen i forskarvärlden och den egna yrkesgruppen. Det är lätt att förbise andra målgrupper som politiker, allmänhet, patienter, närstående och media. Respondenterna uppskattar när forskningen de medverkat till väcker intresse och upplever att det finns en efterfrågan på deras medverkan. De ställer gärna upp om möjligt, när de blir tillfrågade att medverka. Däremot kan tidsfaktorn begränsa initiativet att själv bjuda in sig eller fundera över målgrupper, det vill säga det strategiska förarbetet. Oavsett om hindret är avsaknad av tid eller praktiska förutsättningar är det betydelsefullt att forskaren får bästa möjliga stöd från organisationen. Att forskare bör erbjudas kurser i forskningskommunikation för en större färdighet föreslås i såväl studiens teori- som empiridel, liksom att strategisk och praktisk support från informatörshåll är önskvärd för att uppnå en framgångsrik forskningskommunikation.

The County Administrative Board is an authority with big variations in their work. The fact that the County Administrative Board work with so many different issues makes it difficult for the general public to get an insight in what they do and what kind of archival material they create. This handbook is made to illustrate what the County Administrative Board do and how you can find your way to the archives and its documents, both as an employ and as a public visitor. The Handbook begins with a historical overview of the County Administrative Board, from the 17th century to today, with focus on the County Administrative Board of Uppsala. As the Handbook is made for both employees and for the general public several ways to enter the archives are described. Since the employees at the County Administrative Board of Uppsala have access to the archives them self the Handbook also provides detailed descriptions about how to find the way to the records. These descriptions both explains the way to archives organized in dossier and archives organized in chronological order, both provided at County Administrative Board of Uppsala. All the records that the County Administrative Board of Uppsala has generated though the years are not available in the building of the County Administrative Board but at The National Archive in Uppsala. The records are listed in charts in the end of the Handbook.

Denna rapports mål är att få en geografisk överblick över vilka församlingar Derome Skog AB gör många respektive få råvaruinköp i. Hur mycket den verkliga volymen skiljer sig från den uppskattade, samt hur stor andel av antalet inköp som är PEFC – certifierade. Information om virkesåren 2005-2007 hämtades och studerades från företagets affärssystem och kartprogram. Resultatet visade att antalet inköp var som störst virkesår 2005. Geografiskt sett hade företaget som flest råvaruinköp i församlingarna i nära anslutning till koncernens egna sågverk. Den verkliga volymen var något större än den uppskattade för alla studerade virkesår. Andelen certifierade inköp låg runt 50 procent, de studerade virkesåren. Geografiskt sett var andelen PEFC - certifierade inköp större i de södra samt mellersta delarna av företagets inköpsområde än i de norra. Följande slutsatser har gjorts: - Företaget är geografiskt sett starkast i de församlingar närmast koncernens sågverk - Företaget måste satsa mer energi på att skaffa nya kontakter i de församlingar där få eller inga inköp görs - Andelen PEFC - certifierade inköp är större i södra och mellersta delarna av företagets inköpsområde - Inköparna måste bli bättre på att certifiera markägare / This report aims to get a geographic overview in which parish Derome Skog AB make many respective few purchase. How much different there is between the real and estimated volume and how big share of the purchase that are certified. Information about the wood year 2005-2007 collected and study’s from the company’s businessystem and mapprogramme. The result shows that the company has as most number of purchases the wood year 2005. Geographical has the company as most purchase in the parish nearest the groups own sawmills. The real volume was a little more than the estimated in all the year that have been study. The share of purchases that are PEFC - certified lie around 50 percent under the three study wood year. Geographical was the share of PEFC - certified purchases bigger in the south and middle of the company’s sphere of activities than in the north. Following conclusion has taken: - The company are geographical strongest in the parish close to the groups own sawmills - The company must put more energy to get new contacts in the parish there are week in - The share PEFC - certified purchase was higher in the southern and middle of the company’s sphere of activies - The inpurchaser have to get better in PEFC - certify the landowner

<p>Denna rapports mål är att få en geografisk överblick över vilka församlingar Derome Skog AB gör många respektive få råvaruinköp i. Hur mycket den verkliga volymen skiljer sig från den uppskattade, samt hur stor andel av antalet inköp som är PEFC – certifierade.</p><p>Information om virkesåren 2005-2007 hämtades och studerades från företagets affärssystem och kartprogram. Resultatet visade att antalet inköp var som störst virkesår 2005. Geografiskt sett hade företaget som flest råvaruinköp i församlingarna i nära anslutning till koncernens egna sågverk. Den verkliga volymen var något större än den uppskattade för alla studerade virkesår. Andelen certifierade inköp låg runt 50 procent, de studerade virkesåren. Geografiskt sett var andelen PEFC - certifierade inköp större i de södra samt mellersta delarna av företagets inköpsområde än i de norra.</p><p>Följande slutsatser har gjorts:</p><p>- Företaget är geografiskt sett starkast i de församlingar närmast koncernens sågverk</p><p>- Företaget måste satsa mer energi på att skaffa nya kontakter i de församlingar där få eller inga inköp görs</p><p>- Andelen PEFC - certifierade inköp är större i södra och mellersta delarna av företagets inköpsområde</p><p>- Inköparna måste bli bättre på att certifiera markägare</p> / <p>This report aims to get a geographic overview in which parish Derome Skog AB make many respective few purchase. How much different there is between the real and estimated volume and how big share of the purchase that are certified.</p><p>Information about the wood year 2005-2007 collected and study’s from the company’s businessystem and mapprogramme. The result shows that the company has as most number of purchases the wood year 2005. Geographical has the company as most purchase in the parish nearest the groups own sawmills. The real volume was a little more than the estimated in all the year that have been study. The share of purchases that are PEFC - certified lie around 50 percent under the three study wood year. Geographical was the share of PEFC - certified purchases bigger in the south and middle of the company’s sphere of activities than in the north.</p><p>Following conclusion has taken:</p><p>- The company are geographical strongest in the parish close to the groups own sawmills</p><p>- The company must put more energy to get new contacts in the parish there are week in</p><p>- The share PEFC - certified purchase was higher in the southern and middle of the company’s sphere of activies</p><p>- The inpurchaser have to get better in PEFC - certify the landowner</p>

District heating is an environmentally friendly heating principle that is widely used in Sweden. A problem that has arisen is that while district heating dominates heating of apartment buildings, the district heating companies have difficulties competing in single-family houses. In Örebro, the 7th largest city in Sweden, this problem causes some worries because of the environmental benefits with district heating compared to electricity-based heating alternatives which are more commonly used. The goal of this study has been to calculate the life cycle costs for district heating in Örebro from the house owner’s perspective and to compare these with the life cycle costs for heating by geothermal heat pumps. The study also examines the potential of a few proposed solutions for improved economy for district heating in areas with single-family houses. The calculations estimate the life cycle costs during 30 years for district heating to 697 kkr and 562 kkr for geothermal heat pumps. High energy costs being the primary reason for the district heating’s expensive outcome. A possible solution to improve the situation for district heating is the development of low temperature distribution.This could decrease the heat losses and thereby make district heating less expensive. Another solution that will make district heating more profitable in the future is district heating powered machines such as washing machines, dryers and dishwashers. The use of these machines replaces electricity consumption with heating consumption. For the use of these machines in houses with conventional district heating a separate pipe is needed which makes them not profitable at the moment. In Västerås, a city comparable to Örebro, low temperature grids are being developed with district heated machines in areas with newly built low energy houses. This solution uses a secondary grid with only one pipe for heating, heating of water and the district heated machines. The life cycle costs for this solution is 653 kkr, much less expensive than the conventional district heating in Örebro. An introduction of a similar solution in Örebro could make district heating in one-family houses more profitable, for both producer and consumer.