<p>The purpose of this thesis is to investigate the market potential of producer services in Jönköping County. In relation to the main purpose, the idea is to examine which factors that have a positive impact on the development of a long run qualitative producer service industry in the region.</p><p>The favourable location of Jönköping County is one of the main factors for why the county has one of the highest densities of manufacturing firms in Sweden. Moreover, the region has comparative advantages in several products, for an example; wood, rubber, machinery and electronically goods. Earlier research and comparisons with other international manufacturing clusters indicates that these areas tend to contain highly developed producer service industries. The thesis gives a case example of how the beneficial, mutual interaction between the manufacturing and producer service industries works in the car industry in Germany. However, to be able to establish a successful and close relationship between the above mentioned industries, the theoretical framework distinguishes several important factors; for instance, education and infrastructure are assumed to be the two most vital ingredienses. Nonetheless, also the firms’ production milieu and technology affects the successful development of a cluster district. Furthermore,when relating the theoretical assumptions to the descriptive statistics, with the intention to elucidate the industrial structure of Jönköping County, one can differentiate three major producer service sectors, namely; “Transport and mail”, “Consulting, marketing, law” and finally “Rentals of premises, labour and machinery”. Nevertheless, several alarming observations can be noticed concerning the wage level, education intensity, productivity and gross profit percentage within the county’s producer service industry; where all these features are below the domestic average. Nevertheless, the empirical analysis indicates that the region has a varying, but yet a positive market potential in the majority of the county’s municipalities. With correct priorities, Jönköping County has good future prospects to reach a high competitive position, but to accomplish this; the education intensity has to be improved.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att utreda om Jönköpings län besitter marknadspotential inom närindustriella tjänster. I relation till syftet är avsikten också att ta reda på vilka faktorer som kan underlätta utvecklingen av en långsiktig kvalitativ service industri i länet. Den fördelaktiga geografiska positionen är en av faktorerna till varför Jönköpings län har blivit ett av Sveriges industritätaste områden; där regionen har komparativa fördelar i trä, gummi, maskin och elektroniska produkter. Genom tidigare forskning och vid jämförelser med andra internationella tillverkningskluster hävdas det att det finns tydliga tecken på att dessa områden bör innerhålla starkt utvecklade centra för närindustriella tjänster. I uppsatsen nämns framförallt den tyska bilindustrin som ett exempel på hur nära samarbetet mellan tillverkning och service industrin kan bedrivas. För att kunna nå en nära samverkan mellan de nämnda industrierna så pekar teoridelen ut flera viktiga ståndpunkter, där bland annat utbildning och infrastruktur är av allra högsta vikt. Men även företagens produktionsmiljö och teknologi reflekterar hur ett framgångsrikt klusterområde utvecklas. När man därefter relaterar dessa utgångspunkter till den deskriptiva statistiken med syfte att klargöra Jönköpings läns industristruktur, kan man konstatera att den största industritjänsten utgörs av transport och logistik. Därefter följer marknadsföring,redovisning och juridisk rådgivning, medan den tredje och sista tjänsten är uthyrning av lokaler, maskiner och personal. Dock påträffas flera oroväckande iakttagelser gällande lönenivåer, utbildningsintensitet, produktivitet och bruttovinstandelar inom produktionstjänster i länet, då samtliga faktorer hamnar under riksgenomsnittet. Vidare indikerar de empiriska resultaten och analysen på att det finns en varierande men positiv marknadspotential i majoriteten av länets kommuner. Med rätta prioriteringar så finns det således goda framtidsutsikter för att regionen skall kunna skaffa sig en hög konkurrenskraft i framtiden. Men då krävs det framförallt en högre utbildningsgrad bland den arbetsföra befolkningen i länet.</p>

This thesis investigates the public transport system in the city of Uppsala in Sweden. This thesis bases itself on the fact that the development of a new ticketing and payment system is about to start. The purpose of the thesis is to help increase the number of journeys travelled with public transport. To achieve this, the goal of the thesis is to present a vision for UL’s new payment and ticketing system with concepts of interaction design in mind whilst investigating whether a simplified system might increase travel with public transport. The thesis uses surveys, interviews and usability testing of the present-day system. The opinions can be summarised such that people in general find difficulties in grasping the different fare zones of the public transport system and do therefore experience difficulties in buying the correct ticket for their specific journey.  The new ticketing system should consist of a redesigned fare structure, where a complete removal of the fare zones would create perhaps the most intuitive ticketing system. The new ticketing system should also be able to handle contactless payments, easing the burden on bus drivers who will not need to issue tickets to passengers. In general, a downscaling of the current ticketing system is preferable to avoid confusing travellers. It is of the essence to consider the ticketing and payment system as a sociotechnical system since investigating neither technology nor people alone will lead to a successfully implemented system. They need to be investigated jointly.

The purpose of this thesis is to investigate the market potential of producer services in Jönköping County. In relation to the main purpose, the idea is to examine which factors that have a positive impact on the development of a long run qualitative producer service industry in the region. The favourable location of Jönköping County is one of the main factors for why the county has one of the highest densities of manufacturing firms in Sweden. Moreover, the region has comparative advantages in several products, for an example; wood, rubber, machinery and electronically goods. Earlier research and comparisons with other international manufacturing clusters indicates that these areas tend to contain highly developed producer service industries. The thesis gives a case example of how the beneficial, mutual interaction between the manufacturing and producer service industries works in the car industry in Germany. However, to be able to establish a successful and close relationship between the above mentioned industries, the theoretical framework distinguishes several important factors; for instance, education and infrastructure are assumed to be the two most vital ingredienses. Nonetheless, also the firms’ production milieu and technology affects the successful development of a cluster district. Furthermore,when relating the theoretical assumptions to the descriptive statistics, with the intention to elucidate the industrial structure of Jönköping County, one can differentiate three major producer service sectors, namely; “Transport and mail”, “Consulting, marketing, law” and finally “Rentals of premises, labour and machinery”. Nevertheless, several alarming observations can be noticed concerning the wage level, education intensity, productivity and gross profit percentage within the county’s producer service industry; where all these features are below the domestic average. Nevertheless, the empirical analysis indicates that the region has a varying, but yet a positive market potential in the majority of the county’s municipalities. With correct priorities, Jönköping County has good future prospects to reach a high competitive position, but to accomplish this; the education intensity has to be improved. / Syftet med denna uppsats är att utreda om Jönköpings län besitter marknadspotential inom närindustriella tjänster. I relation till syftet är avsikten också att ta reda på vilka faktorer som kan underlätta utvecklingen av en långsiktig kvalitativ service industri i länet. Den fördelaktiga geografiska positionen är en av faktorerna till varför Jönköpings län har blivit ett av Sveriges industritätaste områden; där regionen har komparativa fördelar i trä, gummi, maskin och elektroniska produkter. Genom tidigare forskning och vid jämförelser med andra internationella tillverkningskluster hävdas det att det finns tydliga tecken på att dessa områden bör innerhålla starkt utvecklade centra för närindustriella tjänster. I uppsatsen nämns framförallt den tyska bilindustrin som ett exempel på hur nära samarbetet mellan tillverkning och service industrin kan bedrivas. För att kunna nå en nära samverkan mellan de nämnda industrierna så pekar teoridelen ut flera viktiga ståndpunkter, där bland annat utbildning och infrastruktur är av allra högsta vikt. Men även företagens produktionsmiljö och teknologi reflekterar hur ett framgångsrikt klusterområde utvecklas. När man därefter relaterar dessa utgångspunkter till den deskriptiva statistiken med syfte att klargöra Jönköpings läns industristruktur, kan man konstatera att den största industritjänsten utgörs av transport och logistik. Därefter följer marknadsföring,redovisning och juridisk rådgivning, medan den tredje och sista tjänsten är uthyrning av lokaler, maskiner och personal. Dock påträffas flera oroväckande iakttagelser gällande lönenivåer, utbildningsintensitet, produktivitet och bruttovinstandelar inom produktionstjänster i länet, då samtliga faktorer hamnar under riksgenomsnittet. Vidare indikerar de empiriska resultaten och analysen på att det finns en varierande men positiv marknadspotential i majoriteten av länets kommuner. Med rätta prioriteringar så finns det således goda framtidsutsikter för att regionen skall kunna skaffa sig en hög konkurrenskraft i framtiden. Men då krävs det framförallt en högre utbildningsgrad bland den arbetsföra befolkningen i länet.

Denna studie undersöker inköpen av offentlig konst i fyra kommuner (Botkyrka, Haninge, Järfälla och Solna) i Stockholms län under åren 2009-2011. Målet med undersökningen har varit att jämföra kommunernas inköp och att utifrån resultaten ställa frågan om hur den offentliga konstens praktik och placering förstås i kommunerna. Undersökningen har också ställt frågor om hur denna praktik ser ut i jämförelse med samtida diskussioner om hur offentlig konst kan och skall förstås. En kortare introduktion till enprocentregeln och hur den använts i Stockholms kommuner ges också i denna uppsats. Studien omfattar totalt 199 verk från dessa fyra kommuner inköpt under 2009-2011 och innehåller allt från textilcollage, grafisk konst som litografier och bronsskulpturer till verk som innehåller ”mänsklig aktivitet”. Som resultaten kom att visa så köpte kommunerna mer löskonst, i mer traditionell stil som målningar och litografier. Endast en kommun av de fyra hade köpt in konst som liknade den som förekommer i dagens diskussioner om offentlig konst. / This study examines the purchases of public art in four municipalities (Botkyrka, Haninge, Järfälla and Solna) in Stockholm County during the years 2009-2011. The objective of the study was to compare the municipalities' procurement and raise questions on the practice and position of public in these municipalities. The objective was also to compare these results with contemporary art debates on how public art can be understood today. This essay also gives a short introduction and history to the “one percent rule” and how it has been used, particularly in Stockholm County. The study includes a total of 199 pieces of art from these four municipalities purchased under 2009-2011. The purchased works of art consists of everything from textile collages, graphic art like lithography and bronze sculptures to art containing "human activity". The results of this study showed that these municipalities mainly bought more traditional art in the form of paintings and lithography, than “solid” art like sculptures. Only one of the municipalities had invested in art that reminded of the type of art that is discussed in today’s press.

The aim of this two years master thesis in Library and Information Science is to examine how librarians and library managers in the three Stockholm suburbs of Alby, Fisksätra and Rinkeby think and reason about the role of public libraries in the integration process. The aim is also to examine whether their perception differ from that of local politicians at the municipal level. The theoretical framework is Marianne Andersson and Dorte Skot-Hanses model for analysis of the local library profile, and Jose Alberto Diaz theory on the integration process. The method used is qualitative interviews. The interviews were recorded and the content was analyzed using qualitative content analysis.  The results of this study show that the library services in the three suburbs, rather than being stipulated by the legal demand for special services towards immigrants, are based on the needs of the local population. Since a majority of the populations in the three suburbs are of foreign origin, no specific conceptual apparatus (such as immigrant) is required. Furthermore, the study shows no significant differences between library personnel and local politicians in their perception of the public librarys role in the integration process. There were, however, in the case of Fisksätra, different views expressed concerning the primary purposes of the local library.  According to Diaz model of the integration process, the library primarily plays a role in the social, communicative and personal integration dimension. All of the library's four roles (identified by Andersson and Skot-Hansen  as a cultural centre, a knowledge centre, an information centre and a social centre) are of importance for the integration, but the roles sometimes compete, indicating a lack of sufficient economic and human resources.

The aim of this thesis is to analyse how the road allotment system functioned as an institution to mobilise resources and organise the provision of roads. Through this institution every peasant was made responsible for certain parts of a road. The analysis focuses on road repair and maintenance in the Swedish region of Västmanlands län c. 1750–1850. Previous research has described the allotment system as unfair, unprofessional and ineffective in providing a functioning road system and has contrasted it against modern road management based on cash taxes or fees, a central administrative body and professional engineers and workers. The results indicate that the allotment system under certain circumstances helped minimise administrative expenses for mobilising resources and organising work. Through the allotment system local resources throughout the area could be exploited and there was no need to convert tax revenue into output. When roads had been divided into parts it was not necessary to continually plan and manage work efforts, and through the quality inspections punishment could easily be enforced and road standards guaranteed. The allotment model also enabled peasants to perform road work at a convenient time and to make long-term improvements in their road parts. This was only possible when there were no ambiguities concerning limits and occupants of every road section, and a high degree of societal continuity, which was enabled by tying the obligation to homesteads through a constant taxation index. Without these preconditions there was a risk that a section of the road was not maintained at all, making it necessary to redistribute road parts, which was a complicated, time-consuming, and costly process. This was due to difficulties in making small adjustments without influencing all road parts within a large area. Furthermore, an equal distribution of road sections was hard to accomplish since traffic and natural conditions varied, and every part was at a different distance from the gravel pit and from the peasants’ farms. The possibility to mobilise resources within the allotment system was also restricted in time and by the availability of maintenance materials. / Det svenska vägnätets uppbyggnad 1750-1944

Tidigare studier i USA har påvisat ett positivt samband mellan individuella investerare som köper lotter och deras benägenhet att köpa aktier med liknande karaktärsdrag. Enligt klassisk finansteori bör inte individuella investerare äga så kallade lotteriaktier då de tenderar att generera negativ avkastning – trots detta äger många individuella investerare lotteriaktier. I denna studie undersöker vi om detta samband kan förklaras med hjälp av socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, utbildningsnivå och spelutgifter på länsnivå. Studien behandlar uteslutande svenska data för socioekonomiska faktorer som utgörs av Sveriges befolkning, aktiedata som utgörs av dagliga stängningspriser för samtliga marknadsnoterade aktiebolag, och aktieägardata för samtliga marknadsnoterade aktiebolag som utgörs av svenska individuella investerare. Vidare är samtliga data insamlade från legitima datakällor för perioden 2012–2015. För att möjliggöra undersökandet av vilka individer som äger lotteriaktier väljer vi att definiera lotteriaktier i enlighet med tidigare studier, där lotteriaktier definieras som aktier med lågt pris, hög idiosynkratisk volatilitet och hög idiosynkratisk skevhet. Dessa egenskaper har visat sig attrahera riskbenägna investerare trots sin låga sannolikhet till hög vinst. Studien utgår från teorier inom behavioral finance där individers irrationella beslutsfattanden belyses. Teorier som prospect theory och cumulative prospect theory förklarar hur individer värderar vinster och förluster olika, samt hur individer tenderar att överskatta små sannolikheter och underskatta stora sannolikheter. Dessa teorier skapar ökad förståelse för varför individer agerar som de gör vid beslutsfattanden på finansiella marknader. Dessa teorier ställs i kontrast mot klassiska finansteorier som förutsätter att individer är rationella, kalkylerande och inte påverkas av irrationellt beteende eller känslor. Studiens resultat visar att i de län där antingen spelutgifter per capita är höga eller spelutgifter per nettoinkomst är höga är även andelen lotteriaktier hög, vilket överensstämmer med tidigare forskning i USA. Det visar sig även att antalet lotteriaktieägare och deras portföljexponering mot lotteriaktier ökar kraftigt under perioden, samtidigt som antal aktieägare i Sverige hålls relativt konstant under perioden, vilket indikerar ökande irrationalitet bland svenska individuella investerare på svenska finansiella marknader. / In this thesis, we examine individual investors preferences for lottery-type stocks between January 2012 and December 2015. Lottery-type stocks have shown to have similar characteristics to state lotteries through its low price, high idiosyncratic volatility and high idiosyncratic skewness in previous studies. These characteristics attract risk-seeking investors who aim for a small chance to win big. In detail, we analyze if there is a relationship between socioeconomic factors like unemployment rate, education, gambling expenditures per capita, gambling expenditures per net income and the propensity to hold lottery-type stocks in the individual stock portfolio in Sweden. The analysis is based on aggregated data of Swedish counties and the study is unique in regard to the Swedish stock market. Our results show that there is a positive significant relationship between gambling expenditures per capita, gambling expenditures per net income and a higher proportion of lottery-type stocks in the individuals stock portfolio within a county. These results show that socioeconomic factors that induce greater expenditures in lotteries are associated with greater investments in lottery-type stocks. Finally, our findings contradict the efficient market hypothesis and could thus be a contribution to the field of behavioral finance.

Denna uppsats handlar om lean. Närmare bestämt om lean i de sex halländska kommunerna: Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm, Kungsbacka och Varberg. Syftet med denna uppsats är först och främst att ägna sig åt innebörden av lean för att därefter genomföra en kvalitativ undersökning där intresset är att undersöka vilka kommuner i Hallands län som arbetar med lean samt på vilket sätt kommunerna arbetar med lean. I analysen diskuteras det marknadslika styrinstrumentet, som lean faktiskt är och dess effekter samt påverkan på kommunen. Slutligen diskuteras den marknadslika kommunen samt effekterna av lean i kommunen.

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken. Resultatet från uppsatsen visar på att deltagande aktörer anser att samverkan har lett till en effektivare krisberedskap. Främst genom att en fördelning av kunskaper, kompetenser och erfarenheter har kunnat utbytas mellan deltagande aktörer.

Uppsatsen följer upp SOU utredningen, Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 och den efterföljande propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik där man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförändringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger på Hallands län och arbetet där med att möta klimatförändringarna och förbereda samhället inför dessa, har man gjort något av det som utredningen och propositionen tar upp och slår fast? Uppsatsen är en kvalitativ studie som främst baseras på intervjuer men till viss del även på dokument från de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika långt i Hallands län, vissa kommuner ligger relativt långt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort något alls. En av de främsta förklaringarna till detta, är enligt denna studie, i vilken utsträckning som man hittills drabbats av olika väderrelaterade händelser.