Der Aufsatz befasst sich mit der Frage, ob sich eine wachsende Politisierung der Ministerialbürokratie und eine zunehmende Bürokratisierung der Politik in einer Hybridisierung der Karriereverläufe von Spitzenbeamten und Exekutivpolitikern auf Bundes- und Landesebene in Deutschland nachweisen lässt. / Switches between political and administrative positions seem to be quite common in today’s politics, or at least not so unusual any longer. Nevertheless, up-to-date empirical studies on this issue are lacking. This paper investigates the presumption, that in recent years top bureaucrats have become more politicised, while at the same time more politicians stem from a bureaucratic background, by looking at the career paths of both. For this purpose, we present new empirical evidence on career patterns of top bureaucrats and executive politicians both at Federal and at Länder level. The data was collected from authorized biographies published at the websites of the Federal and Länder ministries for all Ministers, Parliamentary State Secretaries and Administrative State Secretaries who held office in June 2009.

År 1994 bildades World Trade Organization, en handelsorganisation som har ökad frihandel som mål. Organisationen har kritiserats hårt och motståndet mot frihandel har uppmärksammats alltmer. En vanlig kritik i debatten är den gällande utvecklingsländer och deras roll i samarbetet. Bland dessa länder finns en grupp på 48 länder som klassas som de Minst Utvecklade Länderna i världen. Handel från dessa länder utgör en liten del av världshandeln och har minskat under de senaste åren. Är den ökade frihandeln en bakomliggande orsak? Syftet med uppsatsen är dels att sammanställa debatten kring frihandelns för- och nackdelar för MUL-länder och dels att undersöka huruvida en ökad frihandel handelsmässigt kan gynna MUL-länder.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ha arbetat i u-land genom organisationen Läkare utan gränser. Studien genomfördes som en intervjustudie baserad på semistrukturerade frågor. Fyra sjuksköterskor som under de senaste två åren arbetat i u-land deltog i studien. Resultatet visade att viljan att rädda liv i kombination med spänning och äventyr motiverade sjuksköterskorna att arbeta. Innan uppdragen fick sjuksköterskorna gå en förberedande kurs genom Läkare utan gränser. De tyckte att det var bra att ha yrkeserfarenhet innan uppdragen. Arbetsuppgifterna handlade mycket om att utbilda och handleda lokalbefolkningen samt att organisera arbetet och det stämde inte alltid överrens med sjuksköterskornas förväntningar. Alla upplevde någon form av stress och frustration. Gemensamt var stressupplevelsen av att ha ett stort ansvar. Rädsla för smitta vara inget som förekom bland sjuksköterskorna då de använde sig av basala skyddande medel. Mötet med den nya kulturen och befolkningen upplevdes som både positivt och negativt. I studien framkom positiva upplevelser av att göra någonting för folket ute i världen. Negativa aspekter i volontärarbetet var bristen på resurser, det stora ansvaret och känslan av att inte räcka till. Sjuksköterskorna som deltog i studien rekommenderade intresserade sjuksköterskor att arbeta i u-land. Det är viktigt att som person vara flexibel, ödmjuk och ha människokärlek och man växte som människa.

Tidigare forskning har belyst problematik gällande SRI och menar att begreppet variera främst mellan olika länder och kulturer. Det har även forskats kring om olika typer av hållbarhetsarbete påverkar de finansiella prestationerna. Syftet med denna studie är därför att skildra länders olika värderingar gällande SRI samt testa hur SRI-fonders riskjusterade avkastning varierar med hänsyn till SRI-värdering.    Utgångspunkten för studien är tidigare forskning angående SRI i olika länder. Vidare är portföljvalsteorin den övergripande teorin som kompletteras med tidigare forskning angående risk och aktiv förvaltning. Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ metod där data i form av avkastning samlats in för SRI-fonder i Sverige, Frankrike och Storbritannien med investeringsfokus i Europa. Tre riskjusterade avkastningsmått har sedan använts för att kunna jämföra ländernas prestationer och acceptera alternativt förkasta formade hypoteser.   Resultatet av studien visar att SRI-värderingar skiljer sig mellan länderna, det har dock inte kunnat konstateras vilket land som anses vara mest hållbart. Vidare visar resultatet att de brittiska SRI-fonderna har högst riskjusterad avkastning vilket troligen kan förklaras av den frekventa användningen av engagemang och röstning. Studiens slutsats är att riskjusterad avkastning skiljer sig mellan länderna vilket kan förklaras av olika SRI-värderingar.

Bakgrund: Nätmobbning har länge varit ett omfattande problem bland barn och ungdomar, särskilt i skolverksamheten. I och med den snabba utvecklingen av internet har mobbning börjat uttryckas i en ny domän, nämligen internet. Detta fenomen kallas för cybermobbning. Syfte: Syftet med följande uppsats är att undersöka upplevelsen av nätmobbning samt vilka strategier som finns för att bekämpa nätmobbning. Metod: För att besvara det som efterfrågas i uppsatsen har en litteraturstudie av kvalitativ ansats använts. Resultat: Resultatet visar att barn och ungdomar som utsatts för mobbning kan få bestående problem, både socialt och intellektuellt. Slutsats: Det främjande arbetet bör innehålla information om konsekvenserna av nätmobbning. Vuxna som är uppväxta under andra omständigheter där internet inte varit lika omfattande i vardagen bör även få en vidgad uppfattning av nätmobbning. / Background: Cyberbullying has long been a problem among children and young people and especially in school activities. With the rapid development of the internet, bullying has begun to be expressed in a new arena, namely the internet. This is often called cyberbullying. Purpose: The purpose of the following paper is to investigate the experience of cyberbullying and what possible strategies exist to combat cyberbullying. Method: To answer the purpose, a literature review with qualitative approach has been used. Results: The results show that children and young people who have been bullied can have lasting problems, both socially and intellectually. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the following study is that the promotion work should include information on the consequences of cyberbullying. Adults who grew up in other circumstances where the internet has not been as extensive in everyday life should also have a broader perception of cyberbullying.

Företagsförvärv har ökat expansivt med den globala utvecklingen. Dessa förvärv genomförs med syfte att strategiskt öka ett företags konkurrenskraft med den resterande marknaden. Denna strategi har däremot historiskt visat att försämra företags resultat. Vad som gör detta ämne intressant är hur tidigare forskning visat blandade resultat angående hur företagsförvärv tas emot av marknaden. Dessa studier har utförts i olika länder, men främst etablerade ekonomier i västvärlden. Denna studie har därför formats för att se om länder med olika ekonomiska förutsättningar skapar liknande reaktioner på marknaden varav länderna Sverige och Sydafrika valdes som analysobjekt. Även egenskaperna finansieringsmetod och om landet är inhemskt eller mellan ett annat land kommer att granskas för att påvisa om det påverkar marknadens reaktion. För att genomföra studien observerades 100 företagsförvärv 50 från Sverige och 50 från Sydafrika. Dessa företagsförvärv analyserades med en kvantitativ metod och deduktiv ansats. Genom en eventstudie metodik, regression, T-stat och P-värde kunde marknadens reaktion kring företagsförvärven analyseras. Studien kom fram till att majoriteten av båda ländernas företagsförvärv inte skapade någon reaktion på marknaderna.Det visades även att båda länderna uppvisade en ineffektiv marknadseffektivitet då ett antalreaktioner inträffat före och efter förvärvets annonseringsdag. Utifrån de reaktioner som uppstod visades den svenska marknaden reagera mer positivt än Sydafrika. Varav en kontant finansieringsmetod, en finansieringsmetod med aktier och om förvärv skedde mellan ett annat land inte skapade en abnormal avkastning på båda ländernas marknader i majoriteten av fallen.

Das Ziel dieser Examensarbeit ist ausfindig zu machen, wie Kultur in dem Lehrplan des schwedischen Gymnasiums definiert wird und wie drei Lehrwerke (Lieber Deutsch 3, Ausblicke 3 und Deutsch Na klar! 3) auf dem schwedischen Gymnasium sich mit dem Thema Kultur befassen und auf den Lehrplan eingehen. Diese Examensarbeit untersucht Themen wie deutschsprachige Länder, Alltagskultur und regionale Variationen betreffend Sprache und kulturelle Phänomene. Es wird auch untersucht, wie die Aufgaben und Übungen der Lehrbücher sich mit Kultur beschäftigen und ob die deutschsprachigen Länder vielseitig oder stereotypisch beschrieben werden. Diese Lehrwerksanalyse befasst sich auch mit wissenschaftlichen Perspektiven des Kulturbegriffes. Die Studie zeigt, dass der Lehrplan keine genaue Definition des Kulturbegriffs formuliert und auch keine konkreten Beispiele den Lehrer*innen vorschreiben will. Die untersuchten Lehrwerke befassen sich einheitlich mit Themen wie Freizeitinteressen, Schulsystem, Essen und Erfinder*innen und haben darüber hinaus noch andere Themen. Geografisch stehen Deutschland und Berlin im Mittelpunkt. In den zwei älteren Lehrwerken fehlt es an Diversität der ethnischen und sozialen Faktoren, sowie der Repräsentation der Geschlechter, Alter, Familienkonstellationen, Sexualitäten, Ethnizitäten, Konfessionen. Außerdem fehlt es an Vielseitigkeit der deutschsprachigen Länder durch Bilder, Texte und Übungen.

Läroböcker har en central roll i undervisningen i den svenska skolan och undersökningar visar att eleverna värderar läroböckernas framställning som sann utan vidare kritiskt tänkande. Det är västerlandet, främst Europa och USA, som står i läroböckernas fokus och en utredning från 2006 menar att svenska läroböcker är vinklade till västerlandets fördel och andrafierande gentemot övriga världen. Med tanke på den ekonomiska och politiska maktposition som asiatiska länder både har och haft genom historien, undersökte vi hur framställningen av asiatiska länders historia ser ut i historieläroböcker på gymnasial nivå. Detta gjordes genom att både kvalitativt och kvantitativt analysera innehållet i fem historieläroböcker. Själva texten analyserades i den kvalitativa delen och här användes ett analysverktyg format efter begreppen eurocentrism, orientalism och orientalistiska klausuler. Dessa tre begrepp användes eftersom de är teorier om processer som alla bidrar till västerlandets position som vi och asiatiska länders position som dem. Den kvantitativa delen bestod av att mäta utrymmet som västerlandet kontra asiatiska länder får i både antal sidor och textstycken. De slutsatser vi kunnat dra från resultatet är att de analyserade läroböckerna består till största del av historia skriven med ett västerländskt perspektiv. Framställningen av asiatiska länder är många gånger andrafierande och vi har kunnat identifiera eurocentrism, orientalism och orientalistiska klausuler i de olika läroböckerna. Trots att den asiatiska historien ofta är skriven ur ett västerländskt perspektiv får asiatiska länder mycket utrymme i relation till det utrymme som ges övriga världsdelar.

À partir d’une étude systématique du droit positif des seize Länder de la République Fédérale d’Allemagne, il s’agit de montrer que l’initiative populaire ne relève pas de la démocratie dite directe ou immédiate. Contrairement à la conception communément admise, cette institution démocratique qui permet à un nombre limité de citoyens non élus de participer à l’élaboration de la loi et au contrôle des organes de l’État, s’inscrit bien dans la démocratie médiate. Par l’élaboration d’une typologie des procédures d’initiative populaire en Allemagne, il est alors possible de remettre en question la conception classique tendant à identifier l’initiative populaire au « référendum d’initiative populaire ». Cette approche est en effet réductrice, car elle ne permet pas de rendre compte de la coexistence et de la spécificité des deux types d’initiative populaire mis au jour : l’initiative populaire décisionnelle – qui peut conduire à un référendum, si le Parlement du Land n’adopte pas la demande formulée par les citoyens – et l’initiative populaire propositive – une procédure à vocation non référendaire. Pour démontrer que l’initiative populaire relève de la démocratie médiate, le recours au concept de potentiel populaire permet d’une part de souligner la spécificité théorique de l’initiative populaire par rapport au référendum qui renvoie classiquement à la notion de puissance populaire. D’autre part, cette idée de potentiel populaire permet de redonner à l’initiative populaire une unité conceptuelle, au-delà de la variété des procédures et des types d’initiative populaire, identifiés par l’analyse des droits positifs des seize États fédérés allemands. La proposition de définition du potentiel populaire combine enfin les deux éléments de définition de la démocratie médiate : tout d’abord, le potentiel populaire peut être défini comme l’ensemble des limites juridiques constitutives de l’initiative populaire, ce qui renvoie à l’idée de démocratie représentée, mise en forme et donc nécessairement limitée par le droit qui constitue dès lors le medium de la participation démocratique ; ensuite, ces limites constitutives permettent à la minorité populaire de représenter une possible volonté générale, ce qui permet de justifier la conception de l’initiative populaire, medium d’une volonté générale potentielle, comme institution de la démocratie représentative / Offering a systematic study of positive law in all sixteen Länder of the Federal Republic of Germany, this thesis intends to show that popular initiative does not partake of direct, or immediate, democracy. Contrary to what is commonly thought, this democratic institution, which allows a limited number of non-elected citizens to participate in the elaboration of the law and in the controlling of State organs, does belong squarely in the realm of mediated democracy. By establishing a typology of the different procedures of popular initiative in Germany, one may therefore question the classical conception, which tends to identify the popular initiative with a “referendum by popular initiative.” Such an approach is indeed reductive since it cannot account for the coexistence and the respective singularities of two kinds of popular initiatives: the decision-making popular initiative – which can lead to a referendum if the Parliament of the Land does not grant the citizens’ demand – and the propositive popular initiative – which is not meant to lead to a referendum. In order to demonstrate that popular initiative partakes of a mediated democracy, this thesis resorts to the concept of popular potential, which allows first to underline the theoretical specificity of the popular initiative compared to the referendum, which classically relies on the notion of popular power. Second, with the idea of popular potential, popular initiative can once again be conceived of as a unified concept, beyond the variety of existing procedures and the different kinds of popular initiative in the sixteen federated States of Germany. Finally, the proposed definition of the popular potential combines the two defining elements of mediated democracy: first, popular potential can be defined as the set of legal limits that are constitutive of the popular initiative, which harks back to the idea of a represented and formalized democracy, thus necessarily limited by the law which therefore constitutes the medium for democratic participation; and second, these constitutive limits may allow the popular minority to represent possible the general will, which justifies to conceive of popular initiative, the medium of a potential general will, as one of the institutions of representative democracy

Uppsatsen strävar efter att jämföra svenska hushålls fastighetsinvesteringar i ett EU land(Kroatien) och ett land utanför EU (Montenegro). Uppsatsen analyserar empiriska resultatetför att hitta både det positiva och det negativa som en investering i länderna medför. Kroatienoch Montenegro valdes på grund av författarnas etnicitet och deras kontaktnät medprivatpersoner som investerat i länderna samt likheterna i klimat och kultur för att minskapåverkande faktorer. Författarna strävar för att utöka den vetenskapliga kunskapen omtransaktionskostnader från privathushålls perspektiv I både utvecklade och underutveckladeländer med potential. Det finns massor med vetenskapligt baserad information omtransaktionskostnader tillgängligt men nästan enbart från ett kommersiellt perspektiv.Frånvaron av forskning kring transaktionskostnader för privatpersoner är oroväckande ochjust därför är denna uppsats nödvändig. För att göra detta konstruerades två enkäter för attsamla information om processerna vid dessa typer av internationella investeringar.Information som samlades in analyserades med hjälp av tidigare forskning omtransaktionskostnader och transparens samt teorin om The New Institutional Economics.Sedan diskuterades resultatet och både skillnaderna mellan de utvecklade ochunderutvecklade länderna samt hushållens och kommersiella perspektivet var förvånansvärt. / The study seeks to compare Swedish household property investment in a EU country(Croatia) and a country outside of EU (Montenegro). The study analyzes the empirical resultsto find both the positive and negative that derives from an investment in the countries. Croatiaand Montenegro were chosen because of the origins of the authors and their connections toprivate investors in these countries. The authors seek to broaden the current scientificknowledge about private household property investments in the area of transaction cost andinvestments in both developed countries and underdeveloped countries with potential.Scientifically researched information about transactional cost is a widely available but acommon consensus in these papers is that the subject matter is commercial. The absent ofresearch of transactional cost for private household investors is alarming and to fill this gap,this study is essential. To do this, two surveys were constructed to obtain information on theprocess of investments in these countries. The information obtained from the surveys wasexamined with the help of prior studies on transactional cost and transparency but also withthe theory on the New Institutional Economics theory. The results and findings were laterdiscussed and the difference of both the developed and underdeveloped perspective and thehousehold and commercial perspective were astonishing.