<p>Sammanfattning</p><p>Vår studie bygger på sex intervjuer av elever från två yrkesförberedande program på gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan påverka deras motivation till lärande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som påverkar motivationen.</p><p>För att nå detta mål genomförde vi utöver intervjuerna även en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vår empiriska undersökning utgick vi från en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering.</p><p>Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna visade att det är främst sex faktorer som påverkar elevers motivation, dessa är: läraren, arbetssättet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för ämnet. I våra intervjuer framkom även att de elever som hade ett mål med sin utbildning också hade en högre grad av motivation. Studien visade även vikten av att lärarna betraktar eleven ur ett helhetsperspektiv och möter eleven utifrån dennes aktuella förutsättningar.</p><p>Avslutningsvis har vi genom undersökningen kommit fram till att en väg för att bibehålla och höja elevers motivation är att få dem aktiva och delaktiga i undervisningen.</p><p>Nyckelord: elever, motivation, lärarens roll, delaktighet, aktiva, arbetssätt, intresset och</p><p>nyttan med kunskapen.</p>

Många elever är idag omotiverade vad gäller skolarbetet. I den här uppsatsen har vi försökt att hitta förklaringar till elevers inställning till undervisningen, lärare och skolan. Vi har även tagit del av lärarnas arbete och deras arbetsplats. Genom de böcker vi läst har vi fått vissa centrala tankar som vi har använt oss av i de intervjuer som vi har gjort. Vi har valt att göra djupintervjuer med 6 elever och 6 lärare i en större östgötsk stad. En pojke respektive en flicka ur årskurserna sju, åtta och nio har intervjuats. Eleverna är valda utifrån hur motiverade de är. Lärarna har vi valt utifrån hur många år de varit yrkesverksamma och de har i huvudsak arbetat på högstadiet med språkundervisning. Av intervjuerna att döma var relationen mellan lärare och elever det viktigaste för elevernas motivation. Detta gällde framförallt de mindre motiverade eleverna som tappade intresset för ämnet och därmed blev omotiverade om inte relationen med läraren fungerade.

Färska rapporter visar att svenska elevers kunskap i matematik sjunker i förhållande till övriga världens. Samtidigt visar forskning, att den traditionella undervisningen i skolan gynnar vissa elever mer än andra. Detta fick oss att fundera över om lärstilsmetodiken kunde tillföra något till dagens matematikundervisning. Vid undersökningar där undervisningen matchat elevernas lärstilar har elevernas resultat anmärkningsvärt förbättrats Vår studie har därför ett huvudspår - lärarens roll och undervisnings­metoder. För att ta reda på hur lärare undervisar i matematik och hur de tänker sig nå alla elever, genomförde vi en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av sex lärare i år 1-3. Vårt resultat bekräftade å ena sidan det som internationell forskning visat om undervisning i allmänhet, nämligen att de visuella och auditiva eleverna gynnas. Å andra sidan blev resultatet ändå överraskande då skillnaden mellan de gynnade eleverna och elever med andra perceptuella preferenser var nedslående stor. Undervisningen matchade sällan eller aldrig elever med taktil eller kinestetisk preferens.

Sammanfattning Vår studie bygger på sex intervjuer av elever från två yrkesförberedande program på gymnasiet. Syftet var att undersöka vad som kan påverka deras motivation till lärande i undervisningssituationen genom att utröna vilka faktorer som påverkar motivationen. För att nå detta mål genomförde vi utöver intervjuerna även en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskare skrivit om elevers motivation i ett skolsammanhang. I vår empiriska undersökning utgick vi från en kvalitativ intervjumetod. Intervjumaterialet analyserades genom meningskoncentrering. Resultatet från litteraturstudien och intervjuerna visade att det är främst sex faktorer som påverkar elevers motivation, dessa är: läraren, arbetssättet, delaktigheten i undervisningen, dialogen i undervisningssammanhanget, nyttan med kunskapen samt intresset för ämnet. I våra intervjuer framkom även att de elever som hade ett mål med sin utbildning också hade en högre grad av motivation. Studien visade även vikten av att lärarna betraktar eleven ur ett helhetsperspektiv och möter eleven utifrån dennes aktuella förutsättningar. Avslutningsvis har vi genom undersökningen kommit fram till att en väg för att bibehålla och höja elevers motivation är att få dem aktiva och delaktiga i undervisningen. Nyckelord: elever, motivation, lärarens roll, delaktighet, aktiva, arbetssätt, intresset och nyttan med kunskapen.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur påverkar lärarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som någonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett gränsland i vilket förskolans och skolans kultur möts. Syfte med den här studien är att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lärarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvärlden och därmed utövar inflytande på vem som arbetar i förskoleklassen. Studien är baserad på öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen är utförd utifrån ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgångspunkt för studien används gränslandsteori. Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lärarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet. Andra centrala begrepp som diskuteras i samband med lärarens roll i förskoleklassen är kompetens, samverkan, yrkesstatus och läroplanen. Skolledares uppfattningar visar båda likheter och skillnader. Samtidigt framkommer det att i sina resonemang skolledare rör sig i gränslandet.

Syftet med mitt examensarbete är att bidra med ökad kunskap om och förståelse för invandrarelevers situation i skolan vad gäller bemötande, trivsel och lärande. Frågeställningarna jag utgick ifrån var: Hur upplever invandrarelever sig själva och hur blir de bemötta i skolan av lärare och klasskamrater? Vilka möjligheter respektive hinder ser invandrarelever i skolan? Vilka erfarenheter har invandrarelever genom att de vuxit upp i två olika kulturer? Undersökningen grundas på kvalitativa intervjuer med 10 invandrarelever i en mångkulturell skola i en medelstor stad. De flesta av de intervjuade eleverna är födda i Sverige men trots detta ser ingen av eleverna sig som svenskar. Alla invandrareleverna trivs i skolan med sina lärare och klasskamrater. Det mest positiva med skolan är att lära sig olika saker och att träffa kompisar, men få elever har berättat om sitt språk och ursprungsland på lektioner men däremot för kamrater på raster. Språket är ett hinder för de flesta liksom att inte ha några kontakter på fritiden med svenska familjer. Att se annorlunda ut och sakna sina släktingar är nackdelar med att växa upp i två olika kulturer, medan språket är såväl en fördel som en nackdel. Fördelen är att man kan hjälpa någon som inte kan svenska språket samt att kunna tala hemligt med sina landsmän. Nackdelar är däremot att inte kunna behärska det svenska språket eller svenska regler och lagar samt att modersmålet glöms bort.

The purpose of this study is to determine which approach preschool teachers from a Reggio Emilia inspired preschool and a traditional preschool have on children, knowledge, learning and their own role in children’s learning. The two pedagogical approaches have different basic visions; Reggio Emilia follows the thoughts of Lori Malaguzzi and the traditional preschool follows the Swedish curriculum Lpfö 98. The main research questions asked were: What view on children, learning and knowledge does the preschool teacher from a Reggio Emilia inspired preschool have in comparison with a traditional preschool? Which role does the teacher believe that they should take regarding children’s learning? What differences and similarities can be identified in the teachers' perceptions? To carry out this study, I used a qualitative research method. I interviewed four preschool teachers, two from a Reggio Emilia inspired preschool and two from a traditionally operated preschool. The teachers’ approaches have been analyzed by a social constructionist view on the child, knowledge building, learning and the teacher's role. Dewey, Vygotskij and Freinet are the main theoreticians of the view on children and knowledge. Meanwhile modern researchers account for the theory regarding the role of teachers and the educational environment. The result of the study showed that all teachers had the same approach regarding children, knowledge, learning and their own role. My conclusion is that teachers' attitude permeates all activities and that it affects children's learning in the end. Although the pre-schools were conducted with different pedagogical approaches, this study revealed that there were no differences in teachers' ways of looking at the children, knowledge, learning and their own role in children’s learning.

I läroplanens första kapitel beskrivs skolans uppdrag, som bland annat innebär att elever efter genomgången skolgång ska, genom att argumentera och samtala utifrån kunskaper och etiska överväganden, formulera ståndpunkter och visa på ett kritiskt förhållningssätt (Skolverket, 2017d, s.13). Ett kritiskt förhållningssätt kan utvecklas genom att arbeta med critical literacy. Syftet med studien är därför att undersöka hur verksamma lärare i årskurs F-6 arbetar för att elever ska utveckla critical literacy. Studien utgår ifrån frågeställningarna:  - Inom vilka områden i undervisningen berörs critical literacy?  - Vilka verktyg används för att utveckla critical literacy?  - Vad anser lärare att deras uppgift är i arbete med critical literacy?     Studien utgår ifrån intervjuer med fyra verksamma lärare. Intervjuerna är av en semistrukturerad form och lärarna har valts ut genom ett tillgänglighetsurval. Resultatet som framkom i intervjuerna visar att aspekter så som genus, etik, kultur och normer berörs i flera av skolans ämnen, exempelvis bildämnet, de samhälls- och naturorienterande ämnena samt svenska. Lärarna lyfter olika typer av verktyg som kan leda till att critical literacy utvecklas, exempelvis användes diskussioner, iPads, böcker, bilder och läromedel. Resultatet visar också att det finns faktorer lärarna måste ta hänsyn till och dessa är eleverna, planering och planeringstid samt att de i sin undervisning måste vara förebilder genom att förhålla sig kritiskt. / The first chapter of the curriculum describes the school’s obligations, which partly implies that students after they graduate, should reason and discuss on the basis of knowledge and ethical considerations express viewpoints and so indicate a critical approach (Skolverket, 2017d, s.13). A critical approach can be developed thru critical literacy. The purpose of this thesis is therefor to study how working teachers in primary- and middle school are working in order to develop critical literacy. The study are based on the research questions: -Within which areas in teaching are critical literacy brought up?  -Which tools are used to develop critical literacy? -What do teachers consider is their role in teaching that concerns critical literacy?    The thesis is based on interviews with four teachers. The interviews are semi-structured and the teachers have been selected by available range. The result shows that gender, ethic, culture and norms are aspects that the teachers handle in relation to the school subjects art, general science, social science and Swedish. The teachers brought up different types of tools that can be helpful while developing critical literacy, for example discussions, iPads, books, pictures and educational material were mentioned. The results also shows that there are factors that the teachers have to consider and these were the pupils, planning and time for planning and also that they hade to be role models by having a critical approach.

Den här studien syftar till att undersöka lärarens påverkan på elevernas möjlighet att utveckla förmågan att föra resonemang i algebra genom diskussioner i helklass. En systematisk litteraturstudie av forskning från de senaste tio åren har genomförts för att söka kunskap om detta. Resultatet visar att läraren har stor möjlighet att påverka diskussionens kvalitet. Lärarens egen syn på algebraiska resonemang är viktig för att säkerställa att undervisningen blir tillfredsställande. En nyanserad syn på vad algebra innebär och hög förväntan på elevernas deltagande framkommer som viktiga grundförutsättningar. De uppgifter som läraren undervisar utifrån ska vara problem på tillräckligt hög kognitiv nivå och denna nivå bör bibehålls genom hela arbetet. Användandet av förutsägelsefrågor, där eleverna får resonera om möjliga lösningar på en uppgift innan de löser den, kan ge eleverna bättre förutsättningar att delta genom att föra djupare resonemang i en avslutande helklassdiskussion. Vidare kan lärarens bemötande av elevers inlägg i den avslutande diskussionen användas för att undersöka elevernas resonemang. Slutsatserna är att läraren har stor möjlighet att påverka elevernas förutsättningar att utveckla sin resonemangsförmåga i helklassdiskussioner och ett aktivt arbete med den sociomatematiska normen som anger vad som är giltiga belägg för ett matematiskt argument kan vara en viktig del av detta.

Syftet med denna fallstudie var att få ta del av lärares beskrivningar av genomförande av anpassningar i den ordinarie undervisningen för elever i behov av stöd och det behov av stöd som lärare i grundskolan själva har för att genomföra dessa. Fokus i studien lades på lärares beskrivningar av anpassningar i ordinarie undervisning. Den teoretiska utgångspunkten för studien var sociokulturell teori, där samspel och språk ses som grund för lärande och där lärarens roll i undervisningen poängteras, något som också belysts ur didaktiskt perspektiv. Den teoretiska bakgrunden lyfte också fram vikten av anpassningar för individen och möjlighet till inkludering och delaktighet. I denna kvalitativa fallstudie samlades data in genom kritiska händelser och en enkät. Studiens resultat påvisade att anpassningar var något som flertalet lärare fann centralt för kunskapsinhämtning, delaktighet och tillgänglighet men ibland var komplicerat att genomföra i praktiken. Likaså framkom att gränsen mellan anpassningar och extra anpassningar inte var helt självklar. Det ansågs viktigt att arbeta med olika metoder och strategier samt ha en tydlig struktur i undervisningen för att skapa förutsättningar för elevers lärande. Lärarens roll samt kompetens bedömdes vara avgörande faktorer för att medvetet uppmärksamma och genomföra anpassningar. Flera goda exempel på anpassningar lyftes fram genom beskrivningar som framkom i studien.