Fokus i denna magisteruppsats har varit lärares uppfattningar kring Skolverkets krav (2017), gällande utökad digitalisering i undervisningen, vilket i sin tur kräver utökade digitala kunskaper hos lärarna. I form av en intervjuguide har kvalitativa intervjuer genomförts på en kommunal vuxenutbildning i Västra Götaland. Fem lärare på skolan intervjuades, där intervjuerna fokuserade kring frågeställningar om begreppen digital kompetens, känslor och tankar inför det utökade kravet, samt upplevelser av stödet från skolledningen i digitaliseringsprocessen. Studien genomfördes med hjälp av en fenomenografisk metod, vilket innebar att datamaterialet granskades för att hitta mönster som kunde kategoriseras, vilka i sin tur utformades till olika teman. Målet med denna metod var också att försöka hitta det outtalade, det som "sägs mellan raderna". I resultatet framkom tydligt att det fanns fem faktorer som behövde samspela för en lyckad utökad digitalisering; tid, kollegialt lärande, digitala verktyg, digital kompetens och fortbildning. Lärarna upplevde att de behöver mer tid för att implementera ökad digitalisering i undervisningen och för det krävs mer fortbildning. Lärarna var övervägande positiva till utökad digitalisering, men det outtalade kom också fram i resultatet i form av olika känslor hos de intervjuade lärarna. Känslorna handlade om frustration, oro och trötthet inför tankar om hur tiden ska räcka till för allt, att de ibland fick känslan av att de är "ett steg fram och två tillbaks". / The focus of this master thesis have been the perception of teachers about Skolverkets requirements (2017), regarding extended digitizing in the education, which in turn requires an extended digital knowledge with the teachers. Qualitative interviews have been conducted at a public school for adults in Västra Götaland, Sweden. Five teachers at the school were interviewed regarding the concept of digital competence, feelings before the extended requirements and the further training needed. This study was done with a phenomenographic method, which means the data was studied to find patterns which could get categorized, which in turn was made into different themes. The goal with this method was also to find what is unspoken, the things that are "said between the lines". In the results it was clear that mainly five factors affect extended digitizing; time, collegial learning, digital tools, digital skills and further education. The teachers felt like the needed more time to implement extended digitizing and that more education is needed. The teachers were predominantly positive towards extended digitizing and the unspoken did also emerge in the results in form of different feelings with the teachers. The feelings were about frustration, worry and tiredness about how time will suffice for everything, that they sometimes got the feeling of it being "one step forward, two steps back".

Läsning har varit föremål för Skolverkets uppmärksamhet de senaste åren. Bland annat genom Läslyftet har Skolverket arbetat för att lyfta läsresultaten i Sverige. Den här uppsatsen fokuserar på förskollärares och lärares uppfattningar om vad som är viktigt i arbetet med barn med svårigheter i lässituationer. Kopplat till barn i svårigheter finns styrdokument med begrepp som rör barn i behov av stöd. Förskollärarnas uppfattning om begreppet barn i behov av särskilt stöd och lärarnas uppfattning om begreppet extra anpassningar är föremål för analys i den här uppsatsen. Syftet är att skapa större kunskap om hur några förskollärare och lärare uppfattar sitt arbete med barn i svårigheter i lässituationer i förskola, förskoleklass och grundskolan år 1-2. Att skapa kunskap om hur förskollärare och lärare uppfattar begrepp som handlar om anpassningar och stöd kan ge speciallärare en förståelse för hur uppfattningarna som formar barns tidiga läsutveckling kan se ut. En sådan kunskap kan hjälpa speciallärare att samarbeta med lärare i yngre år samt att skapa goda förutsättningar för elever i grundskolans senare år. Uppsatsen utgår från en fenomenografisk forskningsansats vilket innebär att det är förskollärarnas och lärarnas uppfattningar som analyseras. Fyra förskollärare och fyra lärare har intervjuats. Dessa förskollärares och lärares utsagor har förts in kategorier som utgör resultatet. Resultatet visar två huvudsakliga kategorier i vad förskollärarna och lärarna uppfattar som viktigt i arbetet med barn i svårigheter i lässituationer. Kategorierna är förskollärarens och lärarens roll samt framgångsrika metoder. Angående extra anpassningar är slutsatsen att lärarna är av uppfattningen att det är svårt att dra en gräns mellan extra anpassningar och den dagliga verksamheten. De definierar extra anpassningar som något utöver den ordinarie undervisningen. Förskollärarna ansåg att alla barn är i behov av stöd, men att särskilt stöd är mer än det allmänna stödet. Resultatet visar att förskollärare och lärare har svårt att uttrycka sig om vad som skiljer sig mellan särskilt stöd, extra anpassningar och allmänt stöd till alla barn. De uttryckte även osäkerhet när det gäller att uttrycka sig om barn i svårigheter i lässituationer. Troligtvis beror denna osäkerhet om specialpedagogiska insatser och begrepp för barn i svårigheter i lässituationer på en vilja att inkludera samtliga barn i arbetet med läsning.

Sverige är sedan decennier tillbaka ett flerspråkigt land och den språkliga mångfalden återspeglas i dagens skolor. Att bedriva språkutvecklande undervisning är idag högaktuellt. Lärare i flerspråkiga klassrum ska arbeta språkutvecklande och genom detta skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina språk- och ämneskunskaper. Syftet med denna studie är att undersöka hur f-3 lärare i ett arbetslag arbetar språkutvecklande i en flerspråkig skola samt hur de resonerar kring sitt arbete. Den forskningsmetod som används är kvalitativ och studien har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem f-3 lärare verksamma inom ett arbetslag på en flerspråkig skola i Mellansverige. Resultatet visar att lärarna arbetar språkutvecklande under hela skoldagen och att de upplever arbetet som viktigt för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Lärarna uttrycker att de använder fyra olika språkutvecklande arbetssätt och att dessa används vid arbetslagets gemensamma planering samt i undervisningen. Resultatet visar att lärarna till viss del är eniga om de möjligheter och svårigheter som arbetssätten medför. Genomgående möjligheter som upplevs av lärarna är att arbetssätten ökar elevernas engagemang, inkludering och ämneskunskaper vilket främjar elevernas språk- och kunskapsutveckling. En genomgående svårighet som upplevs av lärarna är att arbetssätten är tidskrävande. Resultatet visar att lärarna upplever fler möjligheter än svårigheter med de språkutvecklande arbetssätten.

The digitalization of the school has led to teachers increasingly using digital tools in their teaching of mathematics. In comparison with other subject, however, mathematics sees the least use of digital tools. Teachers pedagogical awareness and knowledge of how they can use digital tools affects how they use digital tools for formative feedback. In the study 9 teachers working with years 4-6 from 3 different schools have been interviewed. The purpose of the study has been to investigate how teachers experience the feedback and how the feedback is affected in student work with mathematics assignments. The purpose was also to bring forward advantages and disadvantages teachers experience with digital mathematics assignments. To examine this, the data was analyzed based on the feedback theory The Power of Feedback (Hattie & Timperley, 2007). The results show the digital mathematics assignments are seen to have both advantages and disadvantages to feedback that contributes to the development of students' knowledge. This is partially affected by the teacher's choice of assignments as well as how actively the teachers are working to give students feedback. It is also apparent that there is a need to both develop teacher's knowledge of how to use digitial mathematics assignments and to develop already existing programs to facilitate a more formative teaching. / Skolans digitalisering har lett till att lärare allt mer använder digitala verktyg i matematikundervisningen. Användningen av digitala verktyg är dock lägst i jämförelse med övriga ämnen. Lärarnas pedagogiska medvetenhet och deras kunskap om digitala verktyg påverkar hur de digitala verktygen används för formativ återkoppling. I studien har 9 lärare som arbetar i årskurs 4–6 från tre olika skolor intervjuats. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare upplever återkopplingen och hur återkopplingen påverkas vid elevarbete med digitala matematikuppgifter. Syftet var även att lyfta fram fördelar och nackdelar som lärarna upplever med digitala matematikuppgifter. För att undersöka detta analyserades data utifrån återkopplingsteorin The Power Of Feedback (Hattie & Timperley, 2007). Resultatet visar att digitala matematikuppgifter både anses ha fördelar och nackdelar för återkoppling som bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Detta påverkas dels av lärarens val av uppgifter samt hur aktivt lärarna arbetar för att eleverna ska få återkoppling. Det framgår även att det finns ett behov av att utveckla både lärares kunskap om användningen av digitala matematikuppgifter och de redan befintliga programmen för att möjliggöra en mer formativ undervisning.

Denna studie omfattar dels hur lärare beskriver sitt arbete med elevanpassningar i SO- undervisningen, men även hur lärare upplever arbetet med elevanpassningarna. Syftet är att visa hur lärare kan arbeta för att anpassa sin SO-undervisning utifrån ett heterogent klassrum men också att visa hur lärare känner inför detta uppdrag och hur förändringar i läraryrket kan ha påverkat dessa känslor. Studien synliggör lågstadielärares upplevelser av hur man kan arbeta med anpassningar i SO-undervisningen, dels ur Gardners (1983) teori om multipla intelligenser. Men även hur lärarna upplever detta arbete ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Då empirin som ligger till grund för studien behandlar lärares upplevelser av fenomenet anpassningar så bär även studien på ett fenomenologiskt perspektiv. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod för att kunna besvara frågeställningarna och dessa har utförts med hjälp av fem lärare som arbetar i åk 1-3 med SO-undervisning på tre olika grundskolor. De intervjuade lärarna har alla olika lång erfarenhet av läraryrket. Studiens resultat och analys grundar sig på den empiri som samlats in under intervjuerna. Slutsatsen som dras i studien är att lärare arbetar med tydliggörande pedagogik och varierande undervisning för att anpassa SO-undervisningen i förhållande till elevernas behov i ett heterogent klassrum. En annan slutsats är att lärare upplever att de inte räcker till i förhållande till tiden de har att tillgå för arbetet vilket visar sig ha kopplingar till läraryrkets förändring och fråga om deprofessionalisering. Då forskning visar att flera lärare upplever en stress inför arbetet med anpassningar så är denna studie av relevans för läraryrket. Detta eftersom studien dels lyfter lärares upplevelser av fenomenet men också orsakerna som ligger bakom upplevelserna av arbetet med anpassningar, med hänsyn till det omfattande arbetet som medförs.

Purpose and research questions: The purpose of the study is to investigate how digitization has affected the learning of students from a teacher’s perspective and their experiences. The study examines pros and cons as well opportunities and challenges with digital media. - How does digital media affect student learning according to teachers? - How do teachers perceive/describe their opportunity for continuing education with digital media? Method: The method includes qualitative interviews with teachers, which provide insights into the use of digital media in teaching and its impact on student learning.  Results: The results demonstrate the effectiveness of digital tools in education and highlight their role in improving engagement and learning effectiveness. The study emphasizes the importance of strategic implementation of digital media in the education sector and suggests continuous development of digital competence among teachers.  Conclusion: The conclusion underlines the transformative potential of digital media in modern teaching methods, where both benefits and challenges are balanced / Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat inlärningen hos elever utifrån ett lärarperspektiv och deras upplevelser och erfarenheter. Studien undersöker för och nackdelar samt möjligheter och utmaningar med digitala medier - - Hur påverkar digitala medier inlärningen hos elever enligt lärare? - Hur upplever/beskriver lärare sin möjlighet till fortbildning av digitala medier? Metod: Metoden innefattar kvalitativa intervjuer med 2 lärare, som ger insikter i användningen av digitala medier i undervisningen och dess påverkan på elevers lärande. Resultat: Resultaten visar på ett betydande beroende av digitala medier i utbildningen och lyfter fram deras roll i att förbättra engagemang och lärandeeffektivitet. Studien betonar vikten av strategisk implementering av digitala medier i utbildningssektorn och föreslår kontinuerlig utveckling av digital kompetens bland lärare. Slutsats: Slutsatsen understryker digitala mediers transformerande potential i moderna undervisningsmetoder, där både fördelar och nackdelar balanseras