Vi möts idag ofta av nyheter om klimatförändringar, plast i haven och överkonsumtion. Därför är det mycket angeläget att undervisa om hållbar utveckling för att ge eleverna bästa möjliga förutsättning att hantera all information och skapa sig en handlingskompetens. Därför är syftet med den här studien att ta reda på hur lärare upplever att undervisning om hållbar utveckling fungerar i skolorna och vad de skulle vilja utveckla inom detta område. Detta har jag undersökt med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysmodellen som analysmetod. Resultatet visade att lärarna såg både svårigheter och möjligheter i att undervisa om hållbar utveckling. De ansåg att det var av stor vikt att eleverna fick tillräckligt med kunskaper för att kunna skapa sig en handlingskompetens så att eleverna känner att de kan göra skillnad. Lärarna ansåg även att man behövde se till att få in mer vardagsnära och praktiskt arbete inom undervisning om hållbar utveckling för att eleverna skulle känna att deras egen insats var betydelsefull. Resultatet visade även att lärarna ansåg att ämnesövergripande arbete var mycket viktigt i undervisningen om hållbar utveckling men att det var en svårighet att få till sådan undervisning rent schematiskt, men att det var ett utvecklingsområde som skulle behöva förbättras. Slutligen visade resultatet att lärarna ansåg att pedagogens eget intresse påverkade hur mycket man undervisade om hållbar utveckling i klassrummen. / We often meet news today in media about climate change, plastic in the sea and overconsumption. Therefore, it is very relevant to teach sustainable development in the Swedish schools to give students the best possible prerequisite to manage all the information available and creating action competence. Therefore, the purpose of this study is to find out how teachers perceive on education for sustainable development in schools and what they would like to develop in this area. I have studied this with semistructured interviews, which were then analyzed using the thematic analytical method. The result showed that the teachers saw both difficulties and opportunities in teaching sustainable development. They considered it important that the students gained sufficient knowledge in order to be able to create action competence so that the students feel they can make a difference. Teachers also felt that they needed to ensure that more inclusive and practical work in the field of sustainable development was taught so that the students would feel that their own initiative was important. The result also showed that the teachers felt that interdisciplinary work was very important in the teaching of sustainable development, but that it was a difficulty to get such teaching to fit inside the schedule, but that it is a development area that would need to be improved. Finally, the result showed that the teachers felt that the teacher's own interest influenced how much they were teaching about sustainable development.

Trots de goda intentioner som finns i skolans styrdokument dras gymnasieskolan med en rad problemsom berör elever i behov av stöd. Problem som till exempel att eleven själv förväntas ta ansvar för sina studier, otydligheter i regelverket kring extra anpassningar och särskilt stöd samt lärarens inställning till elever i behov av stöd, gör att skolan har svårt att vara en skola för alla. Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares uppfattning och upplevelse av att genomföra extra anpassningar och särskilt stöd. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta gymnasielärare från sex olika skolor har datamaterial samlats in som sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. I analysen synliggörs tre teman, identifiering av elever i behov av stöd, försvårande faktorer i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd samt främjande faktorer i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. I resultatet framkommer att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd ses som komplext. Det är varje lärares uppdrag att anpassa sin undervisning så att den möter alla elevers olika behov men det är förknippat med svårigheter. De största hindren är enligt lärarna att det är för stora grupper och att tiden inte räcker till för att både planera och utföra extra anpassningar och särskilt stöd. Det blir tydligt att bland de lärare som anser att de inte får tillräckliga förutsättningar för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd så saknas ett nära samarbete med skolans ledning. Resultatet visar också på vilka faktorer som lärarna upplever som förutsättningar för att lyckas med uppdraget. Där framhålls samarbete med elevens mentor, kollegor och elevhälsa som den allra viktigaste framgångsfaktorn föratt lyckas med extra anpassningar och särskilt stöd. De resultat som framkommer får betydelse för det specialpedagogiska yrket då det belyser både hinder och förutsättningar från lärarens perspektiv. Resultatet tyder också på att ett systematiskt arbete kring extra anpassning och särskilt stöd motverkar den osäkerhet många oerfarna lärare känner och där har en specialpedagog en viktig roll att spela.

Background: Traditional mathematics teaching involves a form of education that is based on educational materials where pupils’ skills are trained through individual silent work. It is currently the kind of teaching that is currently used most in Swedish schools. Reality-based mathematics means that the teacher implements real situations that occurs in everyday life / reality in mathematics teaching. It aims to clarify the relationship between mathematics as practiced in school and practiced outside school. This study is based on Jean Piagets cognitive constructivism and Lundgrens (1972) and Stensmos (2008) frame factor theory. That proposes that humans must construct and build their knowledge through experience and which factors that have an affect on the tuition. Aim: The aim of this study is to look into the teachers' experiences of reality-based mathematics. To answer this following questions were prepared:  What is reality-based mathematics and when is it used?   How do different factors affect the possibility to conduct reality-based mathematics?    What are the advantages and disadvantages concerning a reality-based mathematics?   Methods: The study is qualitative in nature, where semi-structured interviews and observation were chosen as the research method. Results: The analysis shows that teachers mainly have positive experiences into reality based teaching, with elements of negative experiences. Four themes emerged from the results: Varied teachings, the relevance of mathematics, lack of time and relationships and results. Conclusion: The interviewed teachers mainly have positive perceptions of reality based mathematics, but they do not have enough time to plan it as required. For that reason they claim that the time is the primary factor that limits their teachings. The school system has a responsibility to reduce teachers' workload so that they can focus on teaching.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av arbetet med talängsliga elever. Syftet gav upphov till tre frågeställningar om hur talängslan framträder, vilka utmaningar dessa elever står inför i skolan och vilka arbetssätt som lärarna anser gynnar de talängsliga eleverna. För att ge en bakgrundsinformation till arbetet beskrivs det vad talängslan innebär, diagnoser som kan påverka talet och vilka förväntningar som finns på eleven gällande talet utifrån styrdokument och skolans upplägg. För att ge en tydligare bakgrund beskrivs tidigare forskning som bedrivits om ämnet. Den tidigare forskningen varierar avseende vilka årskurser den riktar sig mot och har utförts med olika typer av metoder. Generellt påvisar den tidigare forskningen gynnande arbetssätt för eleverna och vilken roll läraren bör ha i dessa situationer. Som teoretisk bakgrund för arbetet har vi valt en sociokulturell ansats där vi i diskussionen kopplar samman resultatet med begrepp som mediering, appropriering och den proximala utvecklingszonen. Materialinsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa intervjuer med tio verksamma lärare i årskurserna förskoleklass till årskurs 3. Den kvalitativa intervjumetoden består av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi utformat en intervjuguide som vi följt under intervjuerna. I analysen av det insamlade materialet har vi använt en kvalitativ innehållsanalys i syfte att strukturera och sortera svaren vilket fört oss fram till ett resultat. Resultatet visade att talängslan yttrar sig i situationer där eleven förväntas tala inför andra individer. Det kan handla om situationer där eleven ska tala i grupp men även när eleven ska svara på en fråga inför klassen. Informanterna menade även att viss bedömning kan vara svår när det gäller de talängsliga eleverna och att det sociala samspelet kan påverkas av talängslan. De uppgav att trygghet är viktig för att reducera talängslan och att tryggheten kan uppkomma genom ett tillåtande klassrumsklimat. Informanterna menade även att de kan anpassa momenten när eleverna ska tala och gav exempel på arbetssätt för att skapa trygghet för den talängsliga eleven.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att bygga goda lärare-elev-relationer, samt till vilken grad de upplever att lärarutbildningen har förberett dem för denna del av yrket. Mer specifikt undersöks hur lärare arbetar för att uppnå ömsesidig respekt och förståelse, reglera graden av närhet respektive distans såväl som att uppfatta och handskas med känslomässiga signaler i relationer till elever, samt till vilken grad lärarutbildningen har utvecklat deras relationskompetens i dessa avseenden. Tidigare studier har visat att relationskompetens inte tränas under lärarutbildningen. Vilket den bör enligt forskare, eftersom relationer har en avgörande betydelse för elevernas lärande och utveckling. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade djupintervjuer med fem lärare. De intervjuade lärarna har läst vid olika lärosäten och tog sin lärarexamen för 1–3 år sedan. Resultatet visade att deltagarna ansåg att lärare-elev-relationen är viktig för elevens lärande och utveckling. Deltagarna visade även att de besitter relationskompetens utifrån Aspelins modell. Däremot upplevde de inte att lärarutbildningen hade förberett dem inför att etablera goda relationer till elever, de har istället utvecklat sin relationskompetens på egen hand. De enda momenten som lärarna upplevde var förberedande inför relationsbyggandet var praktikperioderna, men även dessa kändes otillräckliga. Anledningen till att uppsatsens deltagare inte har fått utveckla sin relationskompetens inom ramarna för sin lärarutbildning, är att relationskompetens i dagsläget inte har någon självklar plats. Lärarna hade både önskat fler teoretiska och praktiska moment i lärarutbildningen, såsom att analysera och diskutera riktiga fall, längre praktiktillfällen och mer teoretisk kunskap om hur man etablerar goda lärare-elev-relationer.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera några lärares uppfattningar av hur de hanterar elevers behov av stöd i sin matematikundervisning. Det som denna kvalitativa fallstudie strävade efter att synliggöra, var dels lärarnas perspektiv på matematiksvårigheter, dels lärarnas hantering av elevernas behov av stöd i sin undervisning och deras beskrivning av orsakerna till de uppkomna behoven. Undersökningsgruppen bestod av matematiklärare åk 1-6 från tre olika kommuner. Studiens datainsamlingsmetoder utgjordes av dels fokusgruppssamtal dels samtal kring kritiska händelser. Insamlade data tolkades utifrån en hermeneutisk metodansats. Studien utgår från flera olika teoribildningar så som sociokulturell teori, Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt Piagets kognitiva teori, då samtliga teorier synliggör den didaktiska aspekten av lärares handlingar. Resultatet visade att matematiksvårigheter upplevdes vara svårdefinierbart samt att kunskap inom området saknades bland flera av lärarna i studien. Förklaringar till svårigheter förlades främst på individnivå där språkliga svårigheter, elevers självbild samt svårigheter ej kopplade till matematiksvårigheter poängterades. Även undervisningsmiljö samt faktorer på samhällsnivå betraktades som hinder i lärandet. Stödet beskrevs i termer av kommunikativa stöttor, konkret material, men beskrevs också utifrån organisatoriska lösningar. I diskussionen diskuterades även kategoriska och relationella perspektiv samt dilemmaperspektiv som framträdde i lärarnas beskrivningar.

Lärares syn på inkluderingsarbetet och tillvägagångssätt i utformandet av undervisning för elever i behov av särskilt stöd skiljer sig avsevärt på olika skolor.  Studien har i syfte att undersöka vilka upplevelser grundskollärare har gällande arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av grundskollärare och relateras till tidigare forskning. Analysen av resultatet har genomförts utifrån det kategoriska och relationella perspektivet. Resultatet av intervjuerna visade att somliga lärare delade åsikten om att tidsbrist är en stor utmaning i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. En del lärare förklarade även att den bristande kompetensen gällande elever i behov av särskilt stöd innebar att alla elever inte fick de rätta hjälpmedlen i undervisningen. En slutsats som kan dras är att strävan efter en god relation mellan lärare-elev kan leda till att läraren kommer närmre eleven och får en förståelse om hur hen kan hjälpa eleven. Det innebär att lärares ovannämnda upplevelser kan till viss del förebyggas med goda relationer. De centrala delarna i studien är lärares definition av uttrycket elever i behov av särskilt stöd, inkluderingsarbetet och lärares upplevelser av möjligheter och utmaningar i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Arbetssituationen är en stor del till att människor fortsätter att arbeta inom ett visst yrke, dock har undersökningar och rapporter visat att lärare upplever sin arbetssituation som hårt belastande. Syftet med denna studie har varit att undersöka idrottslärares upplevda arbetssituation och belastning samt att skapa en förståelse hur de hanterar ämnesuppdraget. För att uppnå syftet så gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex idrottslärare för att belysa deras upplevda arbetssituation. Behovet av att identifiera faktorerna som påverkar arbetssituationen för att kunna systematiskt jobba med arbetsmiljöarbete inom ämnet idrott och hälsa är av stor betydelse för att kunna förbättra idrottslärarens förutsättningar att hantera ämnesuppdraget. Materialet analyserades utifrån två olika teorier, ramfaktorteori samt teorin om KASAM. Resultaten visar att arbetssituationen främst upplevs som en ständig utmaning där idrottslärarna behöver vara lösningsorienterade för att hantera de fysiska, psykiska och psykosociala faktorerna som påverkar arbetssituationen och som lärarna behöver förhålla sig till. En tematisk analys av intervjuerna framhävde de olika faktorerna som lärarna uttryckte påverkar deras arbetssituation, effekten av dem samt hur idrottslärarna hanterat dessa. Det som framkom av studien var att ingen speciell faktor vägde tyngre än någon annan. Utan resultatet pekade främst på att en kombination av två eller fler faktorerna resulterade i att hanterbarheten blev svårare, vilket i sin tur påverkade den upplevda känslan av arbetssituationen och -belastningen.

Denna studie har undersökt vilka omständigheter som elever respektive lärare anger för att de ska känna sig nöjda eller missnöjda med en laboration. Likaså jämfördes elevernas och lärarnas svar med varandra. För att kunna få svar på undersökningens frågor genomfördes semi-strukturerade intervjuer med 5 lärare från två kommunala skolor i södra Sverige. Eleverna fick i stället en enkät, som de fick besvara i slutet av en laboration. Enkäten genomfördes i två lärares klasser, där totalt 60 elever besvarade enkäten. Intervjuerna och enkäterna analyserades sedan utifrån ett fenomenografiskt tillvägagångssätt, vilken har för avsikt att finns unika och exklusiva kategorier. I denna studie innebär det att anledningarna lärarna eller eleverna ger ska vara unika och exklusiva. Resultatet av analysen visade att det var 6 olika kategorier av anledningar som gjorde eleverna nöjda och 7 olika kategorier av anledningar som gjorde dem missnöjda. För lärarna återfanns 3 kategorier av anledningar som gjorde dem missnöjda, samt även 3 kategorier av anledningar som gjorde dem nöjda. Vid jämförelsen mellan eleverna kategorier av nöjdhet respektive missnöjdhet visade det sig att dessa kompletterade varandra. Det eleverna var nöjda med var de också missnöjda med. Exempelvis var det nöjda om de hann slutföra laborationen, men missnöjda om de inte hann slutföra laborationen. Samma motsattsförhållande syntes även bland de anledningarna som gjorde lärarna nöjda respektive missnöjda. Lärarna var exempelvis nöjda om laborationsutrustningen fungerade, men också missnöjda om laborationsutrustningen krånglade. Slutligen jämfördes även lärarnas och elevernas kategorier av vad som gör dem nöjda respektive missnöjda med varandra. Där det mest framträdande resultatet var att både eleverna och lärarna är nöjda om eleverna förstår. Alltså vill eleverna och lärarna samma sak med undervisningen.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares upplevelser av utomhuspedagogikens påverkan på elever i koncentrationssvårigheter och vilka positiva samt negativa effekter de ansåg vara mest framträdande. Studien utgår från det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP) i synen på elevers olikheter. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem lärare i grundskolan (f-9) från tre olika skolor i södra Sverige. Studiens resultat visar på en övervägande positiv upplevelse av utomhuspedagogikens effekter på eleverna, där inte enbart koncentrationsförmågan upplevdes öka utan också andra viktiga faktorer. Slutsatsen är att koncentrationsförmågan är en viktig del i de upplevda effekterna men att inkluderingsaspekten upplevdes vara minst lika viktig. Dock kräver utomhuspedagogiken med elever i koncentrationssvårigheter ett konsekvent arbete över längre tid med tydlig planering och struktur. / The aim of this study was to examine how teachers perceived outdoor education could impact pupils in concentrations difficulties and which positive, but also negative effects seemed the most prominent. The study is based on the communicative relationsbased perspective (KoRP) in how pupils differences are viewed. The data was gathered through semi-structured qualitative interviews with five teachers in elementary school from three different schools located in southern Sweden. The result of the study indicates a predominant positive experience of outdoor educations effects on the pupils, where not only the ability to concentrate was  perceived to improve but also other major factors. The conclusion is that the ability to concentrate is an important part of the perceived effects, but that the inclusion side was perceived just as important. Outdoor education for pupils in concentrations difficulties does however require consistent work over a longer period of time with a distinct planning and framework.